Ert förstamajtåg i Göteborg var en succé och era siffror har ökat snabbt. Vad tror du att det beror på?

– Jag tror att människor har tröttnat på att lyssna på hur feministiska alla är men ändå inte se några reella åtgärder. Det gäller jämlikhet också.

Vilka frågor kommer ni att driva i första hand i EU?

– Jämställdhetsfrågan är väldigt prio, att man inte separerar människan utifrån kön är väl nummer ett. Nummer två är väl jämlikhet gentemot andra grupper såsom inom hbtq-rörelsen, funktionsnedsatta och människor med en annan etnisk bakgrund.

 I vilka sakfrågor kan ni göra detta?

– Alla politiska sakfrågor ska genomsyras och analyseras utifrån ett jämställdhetsperspektiv och jämlikhetsprinciper. Sedan är det antidiskrimineringsfrågan och att rasismen växer sig allt starkare. Vi vill inrätta en jämställdhetskommissionär och en kommissionär som enbart jobbar mot diskriminering och rasism.

Om ni inte får ihop er feministiska partigrupp, vilken partigrupp kommer ni då att ingå i?

– Vi kommer den närmaste tiden se hur redan etablerade partier står i våra kärnfrågor. Det finns ju i dag en existerande nordisk grön vänstergrupp. Där kan man sitta. Det är inte något vi har beslutat om ännu.

Hur ställer ni er till frihandelsavtalet TTIP?

– Vi är emot det. Det är en demokratisk fråga huruvida multinationella företag över huvud taget ska få ha påverkan på politiken, som det skulle innebära när man ska ta sig rätten att sanktionera länder och bötesfälla stater om inte de följer det avtalet. Vad det egentligen betyder är ju att politiken och de demokratiska forumen blir överflödiga. För om beslut ska fattas av ekonomin och de som styr världsmarknaden, då är demokratin i fara.

Hur anser ni att den ekonomiska krisen ska hanteras?

– Vi vill att den ekonomiska krisen ska se till människan. Vi kommer att göra jämställdhetsanalyser över budget över huvud taget inom EU. Man får se till att det blir mer jämlikt fördelat, satsa mer på sociala investeringar och ha ett långsiktigare tänk och inte tänka vinst väldigt kortsiktigt. De länder som redan har hamnat i kris får man försöka att stärka och jag tycker inte att det är en väg att kräva att de skär ner på välfärden. Välfärd är det som håller uppe ett samhälle.

Så till exempel Sverige får betala för andra länders kris?

– Varje medlemsland betalar en viss procent utifrån sitt BNP och jag tycker att varje land ska kunna påverka hur man hanterar den samlade budgeten inom EU. Man får prioritera. Det går inte att sätta kortsiktiga ekonomiska intressen före mänskliga rättigheter. Om de som är särskilt utsatta ska bli ännu fattigare så blir det ännu större klasskillnader och man skapar ett ännu större utanförskap. Man bör hjälpa till att bygga ut deras infrastruktur och deras administration och att jobba väldigt aktivt mot korruption. Skatteparadis måste underställas EU:s regelverk och spekulationsekonomi måste man kunna avskaffa. En rättvisare fördelning av ekonomin alltså.

Vilken anser ni vara den viktigaste miljöfrågan att jobba med?

– Man bör hitta ett energisystem som är hållbart och som bygger på förnybara resurser och ha ett minimalt utsläpp av växthusgaser. Att man satsar resurser och riktar resurser till förnybar energi. Och avskaffa kärnkraften, kolkraft och all användning av fossila bränslen. Vi vill också ha ett hållbart jordbruk där man satsar mer på ekologiskt och närproducerat och vi tänker även på djurrätten, djurskyddsfrågor måste värnas och utvecklas.

Har ni antagit några konkreta mål kring till exempel utsläpp av växthusgaser?

– Inte som jag känner till, det här är inte min sakfråga och det finns andra i partiet som kan det bättre.

Varför är detta viktigt i förhållande till er övriga politik?

– De rika länderna exploaterar de fattigare länderna, vilket i framtiden kommer att påverka vår miljö och sedermera klimat. Det handlar både om fiskebestånd och jord. Det kommer att medföra en migrationsvåg. Man exploaterar fattiga så till den grad att de inte kan existera där de har bott i generationer och århundranden. Ekonomin får styra samhället för mycket, och den ekonomin som styr gynnar bara ett fåtal.

Du vill föra romernas talan. Vad kan parlamentet göra akut och på längre sikt?

– Det första jag kommer göra är att när de pratar om romerna som problem så kommer jag säga att "här är problemet, här är jag". Sedan tänker jag att man måste se till så att man har mekanismer och verktyg för hur man ska kunna påverka stater och även kontrollmekanismer för hur man kan påverka och sanktionera stater när de inte följer EU-konstitutionen, sociala stadgan och de konventioner som rör mänskliga rättigheter, kvinnors rättigheter och barns rättigheter, rasdiskrimineringskonventionen, alltså alla konventioner. Vi har alla verktygen, nu behöver vi också se till att folk efterlever dem. Det tänker jag påminna dem om.

I och med de många tiggarna talar man nu mycket om Rumänien. Hur kan man påverka Rumänien?

– Sverige har ju redan tagit kontakt med Rumänien och försökt ha ett samarbete och samverkan med dem. Så kommer Sverige med ett förslag att försöka få med sig flera stater och kommissionen, men då slår Rumänien bakut för de vill inte att kommissionen ska vara inblandad. Det blev lite prestige där antagligen, men jag tycker att medlemsstaterna har ett ansvar eftersom romer påverkar varje medlemsstat och finns överallt i alla medlemsländerna. Därför bör Sverige tillsammans med andra stater och kommissionen sätta mycket mer press på Rumänien. Där tänker jag sanktioner om de inte är samarbetsvilliga att hålla den standard eller de stadgar som de kommit överens om. Det kan finnas flera olika grader av sanktioner.

Kommer ni in i parlamentet?

– Ja. Helt säkert.