– Så fort kylan släpper i marken kommer ytterligare två stationer att ställas upp. Det blir troligen en i Söderort och en i Västerort, men exakt vilka platser det blir är inte helt bestämt ännu. Vi har pratat om till exempel Skärholmen och Rinkeby eller Kista som tänkbara alternativ, säger Susanne Pettersson, projektsamordnare på Trafikkontoret i Stockholm Stad.
Planer finns för nationellt system
Än så länge är projektet ett prov under ett års tid, men planer finns på att införa ett mer omfattande system nationellt.
– Ett nationellt system för sopsortering på allmän mark måste tas fram förr eller senare, säger Arne Matsson på gatukontoret i Malmö som har tagit initiativet till att utveckla systemet.
De fick med sig kollegerna i Stockholm och ytterligare tre kommuner för att utreda hur ett sådant system skulle kunna se ut. I utredningen analyseras vilken typ av skräp som slängs mest på offentliga platser som parker och torg.
Varje station innehåller sex stycken kärl för sortering av papper, plast, färgat och ofärgat glas samt övrigt brännbart avfall. Behållarna töms två gånger i veckan. När ETC Stockholm besöker sopstationen i Rålambshovsparken är behållarna välfyllda.
– Hittills har det fungerat jättebra. De som tömmer skräpet har inte meddelat några som helst problem. Men det har ju inte direkt varit säsong än. Det stora testet kommer först i vår och sommar när folk har picknick och hänger i parken mycket mer, säger Susanne Pettersson.
Kostnaden för de tre stationerna i Stockholm är totalt 300 000 kronor för testperioden på ett år. Då ingår förutom själva kärlen och tömning av dem även mätning av det inkomna avfallet, för att se hur stor andel som slängs på rätt plats.
– Jag tycker nog att det är en ganska rimlig kostnad för ett sådant här försök som pågår i ett helt år, säger Susanne Pettersson.
På sikt räknar man med att det kommer att löna sig eftersom hanteringen av sorterat avfall är billigare än det osorterade som finns i dag.
Viktigt med standarder
I höst ska projektet utvärderas, men planerna på att utveckla ett nationellt system är redan påbörjade. En remiss med förslag skickades förra året ut till omkring 90 olika instanser, som kommuner och olika aktörer inom renhållnings- och återvinningsbranschen. Från dessa har nu 30 svar inkommit som ska analyseras och ligga till grund för ett förslag till en nationell standard.
– Det handlar bland annat om hur kärlen bör se ut när det gäller form och storlek på hålen, så att det blir lika över hela landet. För att det ska fungera bra så är det viktigt att människor känner igen vilka signaler som används för att visa vad kärlen ska användas till, säger Arne Matsson på gatukontoret i Malmö.
I slutet av februari kommer ett förslag till nationellt system att vara klart. Det ska sedan skickas ut till alla landets kommuner.
– De kommuner som deltar i utredningen kommer att införa systemet. När det gäller övriga kommer så är det upp till dem att fatta beslut, säger Arne Matsson.
