– Den största ökningen av sömnproblem såg vi mellan 1995 och 2003. Förmodligen var det en effekt av att ekonomin började sparka igång igen efter 1990-talskrisen. Slimmade organisationer gjorde att stressen i arbetslivet ökade.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
De senaste åren är det framför allt hos kvinnor som sömnbesvär har blivit vanligare, enligt Torbjörn Åkerstedt. Det syns även i SCB:s statistik – tolv procent av kvinnorna uppger att de har svåra sömnbesvär. För männen är motsvarande siffra ungefär åtta procent.
– Den främsta orsaken till stress och sömnbesvär är konflikten mellan hem och arbete, och den drabbar kvinnor i betydligt högre grad än män. Kvinnor tar större ansvar för hemmet samtidigt som de har en lika pressad arbetssituation, säger Torbjörn Åkerstedt.
Otydlighet och höga krav
Torbjörn Åkerstedt har själv varit med och genomfört studier som visar att arbetslivet i många fall är orsaken till sömnproblem. Men det är inte övertid och hög arbetsbelastning som är det största problemet, utan snarare höga krav och otydlighet.
– Förr hade vi ett arbetsliv där uppgifterna var tydligare, med chefer som talade om vad vi skulle göra. Det var kanske inte bara bra, men det gjorde oss mindre stressade. Idag har vi ökade befogenheter, men det innebär också ökade krav. Du får oftare själv avgöra när en uppgift är klar. Du sätter dina egna gränser och arbetsuppgifterna är luddigare. Det skapar stress.
Men det är inte bara ett förändrat arbetsliv som gör att vi sover sämre. Även bland unga har sömnproblemen ökat. Annika Norell Clarke, psykolog och sömnforskare på Karlstads universitet, förklarar att orsaken till stor del är det så kallade 24-timmarssamhället.
– Nu finns det saker att göra dygnet runt. Med smarta telefoner och sociala medier där det ständigt händer något är det svårare att stänga av. Du kan ligga i sängen men så plingar det till, du kan ha kontakt med dina kompisar hela natten om det är så, säger hon.
Sömnproblemen bland unga kan också bottna i djupare problem – sambanden mellan att må psykiskt dåligt och ha svårt att sova är tydliga, säger Annika Norell Clarke.
– Om det handlar om allvarliga sömnproblem ska man inte dra sig för att kontakta barnpsykiatrin. Sömnen fungerar lite som en febertermometer för hur vi mår, säger hon.
Även för vuxna gäller det att ta sömnproblem på allvar. Särskilt långvariga sömnproblem kan få stora konsekvenser.
– Det finns tydliga samband mellan sömnproblem och mortalitet, hjärt/kärlsjukdomar, depressioner och utbrändhet till exempel, säger Torbjörn Åkerstedt.
Påverkas dagtid
Så hur ska någon veta att ens sömnproblem är så allvarliga att den bör göra något åt dem? Enligt Annika Norell Clarke och Torbjörn Åkerstedt handlar det om att känna efter.
– Att vakna några gånger per natt innebär inte ett problem i sig, vi klarar många uppvaknanden. Men när du börjar fungera dåligt dagtid och märker att du får svårt med koncentrationen och minnet och kanske känner dig lättirriterad – då är det ett varningstecken, säger Torbjörn Åkerstedt.
Men det är heller inte bra att oroa sig för mycket över sin sömn. Det kan i sig leda till att problemen ökar.
– Oro överhuvudtaget är dåligt för sömnen. Ofta har vi felaktiga uppfattningar om sömn, du tror kanske att alla mår bäst av att sova åtta timmar och blir orolig när du inte får så mycket sömn. Men du behöver kanske inte det heller. Det bästa för att minska oron är att leta upp saklig information om sömn. Och sedan försöka ändra dina vanor så att du sover bättre, säger Annika Norell Clarke.
