BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

– Vi har ju vår tid beroende på vilken tidsmeridian vi lever i, men det är klart att det skulle fungera. Vi skulle bara få en något östligare tid med ljusare kvällar. Bland annat i Vitryssland har man tagit bort det som kallas för vintertiden. Utöver att vissa människor drabbas svårt av omställningen handlade det om att frakttider och lantbruket påverkas, säger Jerker Hetta.   

Sommartid sedan 1980

Sedan 1980 har vi regelbundet ställt fram klockan till sommartid i Sverige, men vår inre biologiska klocka, även kallad dygnsrytmen, som bland annat styr när vi ska bli hungriga och trötta, är inte lika lätt att ställa om som väckarklockan.  

– För vissa tar det längre tid att ställa om och innebär mer problem än för andra. För dem medför det därmed högre hälsorisker. Även om det handlar om väldigt små tal statistiskt så kan man se ett ökat antal av hjärtinfarkter till följd av omställningen. Sett ur ett samhällsperspektiv handlar det om promilletal, men för den enskilda individen är det såklart förskräckligt, säger Jerker Hetta. 

Viktig faktor

Framför allt drabbas äldre och människor med dålig ljusuppfattning hårt av tidsomställningen. 

– Ljuset är den i särklass viktigaste faktorn för den biologiska tidsuppfattningen och sömnklockan. Men vi kan även se en viss genetisk benägenhet. Det finns en individuell faktor. Vissa har helt enkelt bara lättare att ställa om sin dygnsrytm än andra, säger Jerker Hetta. 

En annan grupp som drabbas hårdare än andra av tidsomställningen är de som lider av mental ohälsa. 

– Om man är deprimerad är man känsligare än andra. Det är även så att den biologiska klockan inte riktigt fungerar som den ska då du är deprimerad, vilket såklart försvårar situationen ytterligare. För dem som lider av ångestproblematik ökar stresspåslaget av att tvingas ställa om, säger Jerker Hetta.