– Jag fick höra av hans vänner att han återvänt till Uzbekistan, säger Adele.
Adele har fortsatt ansöka om asyl av politiska skäl och för att hon fruktar förföljelse från myndigheterna i landet om hon återvänder, men efter separationen med barnens pappa har ett nytt hot uppstått.
– Han säger att han ska ta barnen ifall jag återvänder. Jag har inte familj där, ingen försörjning, inget stöd. Jag kan inte stoppa honom. Jag är rädd att han ska gifta bort min dotter, säger Adele.
Hon är också orolig för vad förändringen skulle innebära för dottern.
– Hon skulle få leva ett annat liv, i en kultur som är okänd för henne. Hon skulle inte få spela fotboll eller leka med pojkar, hon skulle få vara hemma och ta hand om familjen. Hon skulle inte förstå den kultur han skulle tvinga på henne, säger Adele.
Lever på 4 500 kronor
De senaste fyra åren har varit tuffa. Familjen får ersättning från Migrationsverket på knappt 4 500 kronor, det är allt de har att leva på.
– I fyra år har jag fått be om hjälp, jag har lånat pengar, bott hos vänner och gått till kyrkan.
Sedan Adele var liten har hon haft Hepatit B, och sedan några år även Hepatit D. I Sverige kan hon få behandling för att inte riskera att drabbas av cancer eller levercirros, men enligt hennes advokat Marcus Granelli går den inte att få i Uzbekistan.
– Utifrån det vi vet idag så går det inte att få behandling i Uzbekistan, den behandlingen finns inte där, säger han.
Adele har övervägt att lämna Sverige för att söka en tryggare tillvaro i ett annat land, men utan resedokument kan de inte lämna Sverige. Dessutom säger dottern att hon inte kommer följa med.
– Vi kan inte prata om det. Hon bara gråter när jag försöker. Hon säger ”mamma jag vill dö”.
”Troligt att hon talar uzbekiska”
I Sofias ärende kommer Migrationsverket fram till att hon inte kunnat styrka att det finns en hotbild mot henne i Uzbekistan. Däremot ifrågasätter de inte hennes anknytning till Sverige, utan konstaterar att hon är född och uppvuxen här, talar svenska, går i skolan och har sina vänner här. Dock, resonerar de, är hennes starkaste anknytning till sin familj och det är troligt att hon talar uzbekiska eftersom hennes föräldrar gör det.
De menar att hon genom sina föräldrar har en stark anknytning till Uzbekistan, trots att hon aldrig varit där.
De skriver: ”Det kan förvisso argumenteras för att det vore ditt bästa att få stanna i din invanda miljö i Sverige, fortsätta att gå i skolan här och umgås med dina vänner. Bedömningen av barnets bästa kan dock inte ges så långtgående innebörd att det nästan blir ett eget kriterium för uppehållstillstånd att vara barn.”
Deras bedömning blir att en utvisning inte strider mot barnkonventionen.
Liknande ärende
Men i en dom från Migrationsöverdomstolen från december 2020 beviljades en 14-årig flicka uppehållstillstånd i Sverige just för sin anknytning till landet. Migrationsverket beslutade om utvisning, men Migrationsöverdomstolen konstaterade att hon etablerat ett privatliv i Sverige som skyddas av Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, då hon levt hela sitt liv i Sverige. Precis som Sofia hade flickan saknat tillstånd för att vistas här större delen av sitt liv.
Migrationsöverdomstolen skriver också att det inte bara handlar om anknytning och anpassning, utan också om att hon aldrig varit i föräldrarnas hemland. De kommer fram till att omständigheterna talar för att flickan har en mycket stark anknytning till Sverige och det är svårt att hitta några starka argument mot att det skulle vara hennes bästa att få fortsätta vistas här. En utvisning skulle strida mot de mänskliga rättigheterna och Barnkonventionen, konstaterar de. Flickan beviljades uppehållstillstånd.
Har aldrig lämnat Sverige
Sofia drar med sin nagel över tummen. Hon bär på mycket stress och oro. Mycket för sin mamma, men också för att hon är rädd att hennes vänner ska få veta hennes hemlighet, att hon inte har tillstånd att leva i Sverige.
– Alla mina kompisar har ett pass. Jag vill inte berätta att jag inte har ett för jag vet inte vad som kan hända då, jag vet inte vad de ska göra. Det är orättvist. Jag är inte som dem. De kan resa, de flesta har varit i många länder. Jag har aldrig varit utanför Sverige. Varför får jag inte ha det som dem? Jag är också född här.
De flesta av Sofias vänner går i samma skola, och där trivs hon. Lektionerna är okej, och hon klarar dem bra. Men roligast är rasterna.
– Då får jag tid att vara ute tillsammans med mina vänner, säger hon.
Hon orkar inte tänka på att behöva lämna Sverige.
– När jag tänker på det vill jag gråta men jag håller det tillbaka. Det känns som att jag kommer dö och jag brukar tänka att jag inte vill leva mer, det är för jobbigt.
Vad vill du säga till dem som bestämmer?
– Jag vet inte vad jag skulle kunna säga, de bara bestämmer ändå. Det är jättejobbigt att bara få avslag hela tiden. Sverige är ju mitt land, det är dåligt att barn som är födda här inte kan få leva här.
Efter att alla i familjen fått avslag på asyl från Migrationsverket väntar familjen nu på överklagande till Migrationsdomstolen. Sofia och Adele vill vara anonyma, eftersom Sofia är rädd för vad som kommer hända om hennes vänner får veta att hon inte har tillstånd att leva i Sverige.
Det avgör om ett barn får stanna
Anna-Pia Beier säger att barnets anpassning till Sverige kan räcka, men det görs en individuell och samlad bedömning. Man måste dock noga redogöra för avvägningarna som har gjorts.
– Det finns möjlighet att beviljas uppehållstillstånd vid synnerligen ömmande omständigheter. Migrationsverket bedömer då hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situationen i hemlandet.
Och när det gäller barn görs bedömningen annorlunda.
– Då räcker det att omständigheterna är särskilt ömmande, och då är kraven lite lägre. Det är för att barns rättigheter ska stärkas och att de inte endast ska prövas som en del i föräldrarnas ärende.
Måste beakta barnets åsikter
I ett avgörande från Migrationsöverdomstolen från december 2020 fick en 14-årig flicka uppehållstillstånd just för sin anpassning till Sverige.
– Migrationsöverdomstolen går väldigt grundligt igenom hur man ska göra bedömningen, att man måste bedöma det privatliv ett barn har etablerat. Man måste också beakta barnets åsikter. Just där kom de fram till barnet hade så stark anpassning till Sverige att det skulle strida mot barnkonventionen om hon utvisades.
Domen är även viktig då den tydligt framhöll att barn ska ses som självständiga rättighetsbärare.
Det avgörandet kom när den tillfälliga lagen gällde och tillstånd på den grunden bara fick beviljas om en utvisning bröt mot ett svenskt konventionsåtagande.
– I och med att vi nu återgått till det som gällde innan den tillfälliga lagen och med vägledning av Migrationsöverdomstolens dom anser jag att det finns utrymme för att fler barn i den här situationen kommer att kunna beviljas uppehållstillstånd, säger Anna-Pia Beier.
