Det uttalade syftet är att motverka organiserad brottslighet och att gängkriminella infiltrerar kommunens verksamhet. Södertälje har varit särskilt utsatt för välfärdsrelaterade och gängrelaterade brott.

Säkerhetsföretaget som kommunen slöt avtal med kunde med hjälp av personnummer göra sökningar i databaser med offentliga handlingar från domstolar och myndigheter. Sökningar genomfördes kvartalsvis och kunde i vissa fall ge träff på anställda som förekommer i förundersökningar men inte är dömda för brott.

Efter en anmälan riktade Justitieombudsmannen i oktober allvarlig kritik mot kommunledningen. Beslutet från JO innebar ett omedelbart, men tillfälligt, stopp för kontrollverksamheten.

”Redo att skala upp”

I beslutet skriver JO att kontrollerna utgör ett betydande ingrepp i den personliga integriteten, att det innebär en övervakning och kartläggning av den enskildas personliga förhållanden och att det görs utan samtycke. Det saknas lagstöd för agerandet, som också strider mot regeringsformens skydd för den personliga integriteten samt Europakonventionens rätt till respekt för privatlivet.

”JO anser att kommunens agerande är mycket anmärkningsvärt och får intrycket att kommunen vill begränsa insynen i förfarandet. Kommunstyrelsen får allvarlig kritik för kontrollerna, och JO utgår från att kommunen omprövar den aktuella ordningen.”

Nu återupptas kontrollerna i samband med nyrekrytering av personal. Kontinuerliga bakgrundskontroller är fortsatt stoppade.

– Det är inte ett alternativ att sluta med bakgrundskontroller. Även om vi tar ett litet kliv tillbaka är vi redo att skala upp dem till att ske regelbundet av alla anställda, säger Magnus Gyllestad, stadsdirektör Södertälje kommun, i ett pressmeddelande.

Kommunal larmade

De nya kontrollerna ska utformas med bred intern förankring och i dialog med fackförbund. Det var fackförbundet Kommunal som var först ut med att hävda att de bakgrundskontrollerna var olagliga. Förbundet har legat i tvist med kommunen, som man menar medvetet och planerat har brutit mot lagen, och i samband med det utsatt medlemmar för kränkande behandling. 

När kommunen har försökt att MBL-förhandla om bakgrundskontrollerna har nästan alla förhandlingar med kommunens fackförbund slutat i oenighet.

– Bakgrundskontroller är ett viktigt verktyg för att medborgare och kommunkoncernens medarbetare ska kunna lita på att vi gör allt vi kan för att motstå korruption och otillbörlig påverkan. Vi är stolta över att vara första kommunen i landet med så omfattande bakgrundskontroller, tack vare vårt arbete är frågan högt på agendan. Regeringen utreder nu hur kommuner ska kunna få laglig rätt att göra kontroller, säger Magnus Gyllestad.