Heike Erkers menar att personalbristen beror på att socialtjänstens verksamhet under lång tid nedprioriterats och att socialsekreterarnas arbetssituation idag är helt ohållbar.
– Regeringen behöver öronmärka pengar för att rekrytera och behålla socialsekreterare, säger hon.
Nio av tio kommuner har idag svårt att rekrytera socialsekreterare, enligt Arbetsförmedlingens kartläggning. I många av dessa kommuner tvingas man i stället ta in så kallade stafettsocionomer från bemanningsföretag, vilka kostar upp emot fyra gånger så mycket som en anställd – 90 till 120 000 kronor i månaden, i jämförelse med 34 till 50 000 kronor.
Enligt Akademikerförbundet SSR:s undersökning överväger, ovanpå det, sju av tio socialsekreterare att söka annat arbete och nära hälften uppger att de inte klarar av att säkerställa kvaliteten och rättsäkerheten i sitt arbete till följd av tids- och resursbrist.
Heike Erkers säger att socialsekreterarna är en extremt lojal yrkesgrupp som hållit ut länge.
– Det här är människor som studerat länge för att få jobba med att hjälpa de mest utsatta i samhället. När de går in i yrket inser de att de blir en röst för de utsatta, som samhället inte vill se eller erkänna. Men nu känner många att det får lov att vara nog. Finns det pengar för dyra konsulter borde det finnas pengar för höjda löner med, säger hon.
”Olika varje gång”
Den höga personalomsättningen och nyttjandet av stafettsocionomer inom den ordinarie verksamheten, menar Heike Erkers är förödande för kvaliteten på det sociala arbetet.
– Barn och unga ska inte behöva mötas av olika socialsekreterare varje gång de har kontakt med socialtjänsten. De måste få bygga upp långsiktiga och förtroendefulla relationer för att arbetet ska fungera, säger hon.
Förra veckan skrev Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson Ulla Andersson på DN-debatt att de i vårens budgetförhandlingar med regeringen kommer att kräva tio extra miljarder till landets kommuner för att de ska kunna anställa fler inom vården, omsorgen och socialtjänsten.
Heike Erkers tycker initiativet är bra, men till skillnad från Ulla Andersson tror hon inte på att kommunerna själva bör få fria händer att fördela pengarna.
– Regeringen måste ställa krav på kommunerna och följa upp, så att pengarna går till rätt saker, säger hon.
Åsa Regnér, äldre- och jämställdhetsminister, säger att hon är väl införstådd med situationen för socialtjänsten och att Akademikerförbundet SSR:s uppgifter speglar den väl.
– Det var väldigt tydligt för mig när jag tillträdde och det första jag gjorde var därför att skärpa uppdraget till den nationella samordnaren så att hon också ska lämna rapporter och förslag till mig regelbundet. Därutöver har regeringen för första gången någonsin skjutit till medel direkt till sociala barn- och ungdomsvården, en miljard över fyra år. Men det är viktigt att påpeka att ytterst är socialtjänsten ett kommunalt ansvar, säger hon.
Mindre administration
I Stockholm har den röd-grön-rosa majoriteten i stadshuset tagit fram en handlingsplan för att möta den akuta krisen inom socialtjänsten. Handlingsplanen innehåller flera åtgärder och ett tillskott av resurser till Stockholms socialförvaltningar.
– Socialtjänsten i Stockholm har varit underfinansierad under lång tid. Dels är det en resursfråga och vi skjuter nu till 95 miljoner kronor till socialtjänstens arbete med barn och unga. Men det handlar även om upplägget av arbetet, att socialsekreterare ska få ägna mer tid till möten med människor och mindre tid till administration, säger Åsa Lindhagen (Mp), socialborgarråd i Stockholm.