BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
I en debattartikel i DN kallar 17 nordiska psykoterapiforskare riktlinjerna för "enfaldiga" och uppmanar Socialstyrelsen att låta forskare med "internationella och aktuella perspektiv" omarbeta förslaget. Artikelförfattarna menar att förslaget i många stycken grundar sig på felaktiga tolkningar av aktuell forskning och kritiserar att kognitiv beteendeterapi, KBT, ensidigt lyfts fram som den mest effektiva behandlingen vid flertalet diagnoser. Detta på bekostnad av psykodynamisk terapi, PDT, och interpersonell terapi, IPT, som de menar fungerar lika bra vid depression och sannolikt även för flera ångesttillstånd.
– De senaste fem, tio åren har det kommit många bra studier som jämför olika terapiformer. De visar att olika etablerade terapiformer är lika effektiva i behandlingen av de flesta vanliga psykiska sjukdomar och problem, säger Helene Nissen-Lie, första amanuens i psykologi vid Oslo universitet, och en av undertecknarna till debattartikeln.
Forskarna framhåller också att riktlinjerna i förslaget i avgörande avseenden skiljer sig från de aktuella rekommendationerna i våra grannländer.
"Gränsar till det oetiska"
Framförallt är forskarna kritiska till att Socialstyrelsen endast rekommenderar biologiska behandlingar som antidepressiva läkemedel vid svår depression. De menar att en kombination av läkemedel och psykoterapi enligt studier ger det bästa resultatet, och det är också vad som rekommenderas i exempelvis Tyskland och Danmark.
– Det finns studier som visar god effekt av kombinationsbehandling, även vid allvarlig depression. Patienten bör också ges en valmöjlighet. Jag förstår inte vad som händer med patientperspektivet i Sverige, säger Helene Nissen-Lie.
Hon menar att synen på psykofarmaka som den stora räddaren inte längre håller.
– Risken för återfall i sjukdom är också större för patienter som bara fått medicin än för dem som även fått chansen att jobba med sig själva, säger hon.
I Norge, där Helene Nissen-Lie är verksam, jämställs olika strukturerade terapier vid behandling av depression och det betonas särskilt att man vid val av metod ska ta hänsyn till "patientmedverkansperspektivet".
– Alla vill inte ha mediciner, men däremot hjälp att bearbeta svåra trauman eller konflikter. För mig gränsar de svenska riktlinjerna till det oetiska.
Arvid Widenlou Nordmark, enhetschef på Socialstyrelsen, menar att de studier Socialstyrelsen tittat på inte ger stöd för att terapi skulle ge bättre resultat vid svåra depressioner.
– Vid lindrig till medelsvår depression lyfter vi KBT och IPT, eftersom dessa visat effekt vid placebokontrollerade studier. För svåra depressioner är vår slutsats att det inte finns studier av tillräckligt bra kvalitet för att rekommendera psykoterapi, säger han.
– Men det har kommit nya studier sent inpå som vi tittar på nu, bland annat om effekterna av renodlad terapi vid svår depression, säger han.
Han menar också att den nya patientlagen stärker patientens delaktighet – men det betyder inte att den som föredrar PDT framför KBT automatiskt kan räkna med att få det.
– Lagen stärker patientens valmöjlighet, men inom ramen för de metoder som bedöms vara lika effektiva.
Carsten René Jørgensen, professor i klinisk psykologi vid Aarhus universitet i Danmark som också undertecknat DN-artikeln, menar att det finns en "kulturkamp" mellan en del förespråkare för KBT och anhängare av psykodynamisk terapi, men att det saknas bevis för att den ena eller andra terapiformen skulle ge bättre resultat vid de flesta psykiska ohälsotillstånd.
– Mitt intryck är ändå att de flesta psykoterapeuter försöker erbjuda den behandling som den enskilde patienten har behov av, säger han.
Människor kan utveckla depressiva symptom av väldigt många olika orsaker, men långt ifrån alla med en depressionsdiagnos blir hjälpta av samma behandling, menar han.
– Det vore olyckligt om Socialstyrelsen rekommenderar samma metod till alla patienter med en bestämd diagnos. Mycket tyder på att patientens egna preferenser, terapeutens relationsskapande förmåga och förmåga att bedöma vad just den patienten behöver är viktigare än metoden i sig, säger Carsten René Jørgensen.
Diskuterats sedan 50-talet
Diskussionen om vilka psykoterapimetoder som fungerar bäst har pågått sedan 1950-talet. Arvid Widenlou Nordmark tror att de olika uppfattningarna om vad vetenskapen egentligen säger kan hänga ihop med att forskningsfältet är i ständig utveckling.
– Facit finns väl inte helt och hållet. Vi försöker vara transparenta med våra underlag för att få till en saklig diskussion. Vi ska också titta på hur riktlinjerna ser ut i andra länder, men det är viktigt att komma ihåg att exempelvis Tyskland och Finland gifter ihop sjukvården och försäkringssystemet och aktivt ökat tillgången till olika former av psykoterapi. Jag har inte hört några förslag åt det hållet i Sverige, säger Arvid Widenlou Nordmark.
Dagens riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom är från 2010. Förslaget till nya riktlinjer presenterades i december är nu ute på remiss till den 31 mars.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Riktlinjerna handlar om korttidsbehandlingar med KBT, IPT och PDT, och ska enligt Arvid Widenlou Nordmark, enhetschef på Socialstyrelsen, kosta ungefär lika mycket.
Omkring 60 experter har deltagit i arbetet med att ta fram de nya rekommendationerna.
En ny finsk studie från Helsingfors universitet visar att lång psykoterapibehandling kan vara mer kostnadseffektivt än korttidsterapi.
I en debattartikel i DN den 14 januari kritiserade 17 nordiska psykoterapiforskare Socialstyrelsens förslag till nya riktlinjer som de menar skulle ge sämre vård och kosta mer pengar. De framhåller att de nya riktlinjerna i Danmark, Norge, Finland och Tyskland rekommenderar KBT, IPT och PDT i lika hög grad vid depressionsbehandling.
Debattartikeln bemöttes den 20 januari av ett tiotal svenska KBT-forskare och KBT-psykologer/terapeuter som påpekade att KBT inte är en enda metod, utan omfattar ett stort antal olika insatser.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
KBT – Kognitiv beteendeterapi
KBT är en sammanslagning av kognitiv psykoterapi, som bygger på teorier om våra tankar och hur vi bearbetar information, och beteendeterapi, som bygger på inlärningsteori. Inom KBT arbetar man med "här och nu" med tonvikt på samspelet mellan individ och omgivning. Behandlingen går ut på att analysera ett aktuellt problematiskt "beteende" (i vid bemärkelse, även kroppsliga reaktioner och tolkningar av händelser) för att därefter lära in ett nytt beteende.
PDT – Psykodynamisk psykoterapi
PDT har sitt ursprung i psykoanalysen, en teori och behandlingsmetod som utvecklades av Freud. Inom PDT betraktas psykiska symptom som meningsbärande, och de uppstår när individen, ofta på ett omedvetet plan, försöker hantera problematiska relationer och inre konflikter. Individens livshistoria, särskilt de första åren, anses har stor betydelse. "Då" används för att förstå och förbättra "nu". Klienten förväntas i relationen till terapeuten upprepa de relationsmönster hon har med sig, vilka sedan kan förändras genom större medvetenhet och förståelse.
IPT – Interpersonell psykoterapi
IPT fokuserar på hur problem i mänskliga relationer medverkar till psykologisk stress och tvärtom. Terapin kan ge hjälp att bearbeta kriser, som ständiga gräl, en ny fas i livet eller svår sorg. Metoden utarbetades på 1980-talet för behandling av depression, men har anpassats till flera andra diagnoser som exempelvis bulimi, bipolära sjukdomar, ångesttillstånd och posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. IPT skiljer sig från andra terapier genom att huvudsakligen fokusera på relationsproblem.
