Dagens ETC har tidigare rapporterat om kritiken mot Socialstyrelsens förslag till nya riktlinjer för vård vid ångest och depression. Bland annat ifrågasatte ett stort antal nordiska psykoterapiforskare myndighetens ensidiga fokus på kognitiv beteendeterapi (KBT) framför andra likvärdiga terapiformer i en debattartikel i Dagens Nyheter i januari. Socialstyrelsen slog ifrån sig kritiken och menade att riktlinjerna tagits fram utifrån "bästa tillgängliga kunskap baserad på internationell forskning av högsta kvalitet".
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Oense om beskrivning
Men inte ens alla experter som själva deltagit i myndighetens riktlinjearbete instämmer i den beskrivningen. En av dem är psykoterapiforskaren Björn Philips som tjänstgjorde som vetenskaplig granskare.
– Socialstyrelsens metod för vetenskaplig granskning är helt utformad för medicinska sjukdomstillstånd, inte för komplexa biopsykosociala problem som depression och ångest. Modellen tar heller inte hänsyn till psykoterapiforskningen eller till att de flesta patienter inom psykiatrin har flera diagnoser, säger Björn Philips.
Ett annat stort problem var den skeva fördelningen av experter i ledningsgruppen.
– De experter som ingår i projektledningen är främst företrädare för biologisk psykiatri och KBT. Ingen har specialkunskaper inom andra behandlingsmetoder, säger han.
Det förekom ingen vetenskaplig dialog med ledningsgruppen, de delade bara ut direktiv, enligt Björn Philips.
"Konstig röra"
Fördelningen av sakkunniga i prioriteringsgruppen, som skulle rangordna behandlingsmetoderna, var lika skev. Det berättar psykoterapeuten Anders Klingström.
– Det var en förkrossande majoritet för personer med sympati för KBT och biologisk behandling i gruppen. Vi var tre av kanske 25 som hade en delvis annan inriktning.
Han beskriver arbetet som en "konstig röra" där ostyrkta föreställningar om psykoterapi och familjeterapi togs för sanningar, medan medicinska behandlingar med svagt vetenskapligt stöd kunde rankas högt. Beslut togs efter omröstning.
– Eftersom förespråkarna för KBT och läkemedel var i extrem majoritet rankades andra behandlingar i regel lågt. Att rösta i sådana här sammanhang är över huvud taget underligt. Är det vetenskap eller demokrati vi sysslar med?
Till sist stod Anders Klingström inte ut och valde att utebli från de sista mötena.
– Det är märkligt att personer som saknar forskningskompetens ska bedöma det vetenskapliga underlaget för olika behandlingsmetoder och göra prioriteringar utifrån detta, säger Björn Philips.
Försvarar upplägget
Arvid Widenlou Nordmark, enhetschef på Socialstyrelsen och ansvarig för riktlinjeprojektet, delar inte uppfattningen att fördelningen av sakkunniga i arbetet var skev.
– I prioriteringsgruppen fanns en mix av kompetenser och besluten tas i konsensus.
Har Anders Klingström fel när han säger att beslut togs efter omröstning?
– Ibland behövde gruppen ägna mer tid åt någon fråga, men besluten tas i konsensus.
Vad säger du om fördelningen av kompetenser i projektledningsgruppen?
– Vår bild är att vi haft en bra spridning med områdesansvarig för bland annat psykologisk behandling, omvårdnad och primärvård.
Peter Ankarberg är psykoterapeut och verksamhetschef för Capio Psykiatri i Östergötland. Han var på plats när Arvid Widenlou Nordmark presenterade de nya riktlinjerna för riksdagen i februari i år.
– Han nämnde inget av den kritik som framförts av mig, av psykoterapiforskare eller de psykodynamiska forskare som var med i riktlinjearbetet, säger Peter Ankarberg.
Istället framhöll Arvid Widenlou Nordmark att Socialstyrelsens nya förslag ligger i linje med riktlinjerna i Storbritannien och Kanada.
– Storbritanniens riktlinjer är från 2010 och har inte uppdaterats sedan dess och Kanadas riktlinjer påminner inte särskilt om Sveriges, säger Peter Ankarberg.
"Tragedi om PDT försvinner"
Arvid Widenlou Nordmark håller med om att Storbritanniens riktlinjer kanske inte har uppdaterats sedan 2010, men de gällde 2016.
– I övrigt har vi gjort vår tolkning av forskningsläget och i remissförslaget finns våra motiveringar.
– Socialstyrelsen ger omfattande beskrivningar av vilka studier de lutat sig emot – men de förklarar inte varför de värderar vissa studier högre än andra. Det är allvarligt att de gör avvikande tolkningar av forskningsläget jämfört med omvärlden och sedan inte kan motivera varför, säger Peter Ankarberg.
Risken med att ensidigt framhålla en terapiform framför andra är att många patienter då riskerar att bli utan fungerande behandling.
– Många deprimerade patienter som kommer till specialistpsykiatrin har exempelvis också någon form av personlighetsstörning. För många av dem är det en tragedi om PDT försvinner, säger Peter Ankarberg.
Socialstyrelsen har redan gett samtliga landsting och regioner i uppdrag att börja implementera riktlinjerna, trots att remisstiden går ut först den 31 mars.
