Det är ett år sedan socialsekreterarna i tre utredargrupper, barn, ungdom och vuxenstöd, fick chansen att prova en ny arbetstidsmodell. Det kallades lite slarvigt för sex timmars arbetsdag, men var egentligen sex timmars arbetsplatsbelagd arbetstid och två timmar tid för reflektion, återhämtning och fortbildning varje dag.
Villkoren var också att samma jobb skulle utföras på den kortare tiden och att klienterna inte skulle komma i kläm.
VAR MED OCH BRYT MEDIEMONOPOL
Teckna en prenumeration på din lokala ETC-tidning
Här för att stanna
I höst har socialnämnden beslutat att arbetstidsmodellen är här för att stanna.
– De som har deltagit i projektet kommer att fortsätta och vi kommer att införa arbetsmodellen i flera grupper. Inom ett par år tror jag att alla som håller på med myndighetsutövning inom IFO kommer att jobba på det här sättet, säger socialdirektören Silvia Sandin.
Men det är inte så enkelt som att ta den utarbetade modellen och applicera den på sin egen arbetsgrupp. Det säger Eva Leijon, enhetschef på socialtjänsten, som har lett och utvärderat projektet.
Hittat arbetsglädjen
– Det har varit en resa för de anställda där de har behövt tänka om kring hur de jobbat. Vi har lyft frågor kring hur vi förhåller oss till vår arbetstid, hur man själv tar ansvar för att vara effektiv och fokusera på jobbet och vilka möjligheter som fanns att renodla arbetet med till exempel fasta skrivdagar för dokumentation och fasta telefontider. Det arbetet kommer man inte undan, varje arbetsgrupp måste komma på vad de kan göra för att göra samma jobb på kortare tid.
Hon berättar att avdelningarna, som innan projektet präglades av en undergångskänsla, nu har hittat tillbaka till arbetsglädje och nytt driv.
– Jag tror att personalen kände att de fick en jättestor förmån och därför tog de också stort ansvar, de ville visa att det går att jobba så här – och det gör det ju.
Silvia Sandin ser bara möjligheter med den nya arbetstidsmodellen.
– Lärdomen från projektet är att den här typen av jobb kanske kräver mer tid för återhämtning. Kvinnor går ofta direkt från jobbet till familjen, och sedan blir det inte tid att reflektera över det som hänt förrän på natten och då ligger man där ensam med sina tankar. Om vi ger möjlighet för reflektion på dagtid finns det möjlighet att ringa en kollega och bolla på en gång.
Tar erfarenheten vidare
Det samlade omdömet är att det har blivit roligare på jobbet, och den erfarenheten vill Silvia Sandin ta med in i de andra verksamheterna.
– Jag funderar till exempel på att göra om schemana för personalen på äldreboende, så att det finns utrymme för fortbildning från början. Det skulle i och för sig leda till en typ av överanställning, men med tanke på hur vi får pussla med vikarier för att få ihop det i dag, så tror jag att det skulle bli bättre i längden.
