– De frågor där de är mest oense gäller frågor om arbetsrätten och dessa frågor kan de med fördel överlåta till arbetsmarknadens parter att lösa, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson till Dagens ETC.
Precis som Centerpartiet och Liberalerna har nu även Vänsterpartiet lämnat en detaljerad kravlista till Stefan Löfven. S behöver åtminstone passivt stöd från både V och C för att klara en statsministeromröstning i riksdagen. Uppgiften är besvärlig, eftersom många frågor skiljer partierna åt, såsom frågor om arbetsrätt, skatter och vinster i välfärden.
IF Metalls ordförande Marie Nilsson, som även sitter i Socialdemokraternas partistyrelse, har stort förtroende för sin företrädare Stefan Löfven och uppmanar honom nu att slutföra förhandlingarna och bilda en blocköverskridande regering.
Var går gränsen för vad S kan gå med på?
– Det är bra om man kan undvika att gå i opposition, men någonstans finns en gräns om vad man kan komma överens om. Jag tycker att man ska göra ett genuint försök och köra detta i botten, framför allt eftersom jag är orolig för alternativet, att det blir ett konservativt regeringsalternativ med stöd av SD. Det är en oerhört svår fråga vilket som är värst. Mörkblå-brunt styre eller sossar och vänsterpartister som tvingas kompromissa med C i tunga frågor, säger Marie Nilsson.
”Risker med opposition”
De tyska Socialdemokraterna i SPD har i flera omgångar valt att ingå i en blocköverskridande regering med Merkels KDU. Därefter har de haft svårt att skapa trovärdighet i sin kritik mot den politik som de själva har varit med och genomfört. Johan Hellström är docent vid Umeå Universitet och forskar om regeringsbildningar. Han tror att det finns risker för S att hamna i samma situation, om de driver en politik som inte är socialdemokratisk.
– Men jag tror att S är väl medvetna om vad alternativet är idag, det är en mörkblå regering stödd av SD. Inget parti har något drömläge, säger Johan Hellström, och fortsätter:
– Man kan tänka sig att S skulle vinna på att stå upp för sina grundvärderingar och hjärtefrågor och tjäna på att gå i opposition, men risken är att de gör sig irrelevanta eller att de inte får egen majoritet förrän om många mandatperioder, säger han.
Tyskland
I Tyskland har socialdemokratiska SPD i stort sett halverats på tio år, efter att ha ingått i blocköverskridande koalitionsregeringar. SPD låg 1998 på 40 procent (under Gerhard Schröders regeringstid). 2005 inleddes ett samarbete med Angela Merkels kristdemokratiska CDU och en blocköverskridanderegering, eller ”storkoalition”, bildades. Sedan dess har stödet för partiet minskat stadigt, men nya storkoalitioner har bildats. År 2017 gjorde SPD sitt sämsta val under efterkrigstiden när de fick 20,5 procent av väljarstödet. Idag ligger SPD på omkring 15 procent i opinionsmätningarna och är därmed passerade av det relativt nybildade högerpopulistiska AfD.
Storbritannien
Efter valnederlaget för de brittiska socialdemokraterna (Labour) år 2015 valdes den vänsterorienterade Jeremy Corbyn till partiledare. Partiet har under Corbyns ledning blivit det största socialdemokratiska partiet i Europa, både sett till väljarstöd och antal medlemmar. I senaste parlementsvalet, år 2017, ökade Labour med tio procentenheter till 40 procent. Corbyn är kritisk mot EU (men förespråkade inte Brexit) och Nato och har bland annat drivit linjen att den brittiska järnvägen ska återförstatligas. Labour har dessutom föreslagit en variant av löntagarfonder under hans ledning.
Frankrike
I Frankrike är Parti Socialiste idag marginaliserat, efter att antingen ha varit i regering eller största oppositionsparti sedan 1969. Så sent som 2012 satt partiet på makten i både Élyséepalatset och nationalförsamlingen. Idag tvingas de i stället sälja sitt högkvarter för att spara pengar. Sedan François Hollande tog över partiledarskapet och valdes till president år 2012 har partiet störtdykt. Hollande fortsatte på den de inslagna åtstramningspolitik som han hade lovat att bryta med och tillsatte ministrar från partiets högerfalang, såsom Manuel Valls och Emmanuel Macron. Det har inte hjälpt att Hollandes efterträdare Benoît Hamon stått något till vänster om Hollande. I senaste presidentvalet samlade Parti Socialiste bara 6,3 procent av rösterna i första omgången.
Portugal
Stödet för socialdemokratiska Partido Socialista har ökat från 32 till 41 procent sedan det portugisiska valet 2015, då de bildade en regering genom samarbete vänsterut. Partido Socialista blev näst största parti, men fick bilda regering efter att partiledaren António Costa lyckats hitta stöd för att bilda en minoritetsregering. Stödet kommer från vänsterpartiet Bloco de Esquerda, de gröna Partido Ecologista och kommunisterna i Partido Comunista Português. António Costa kallar koalitionen för en ”allians mot nedskärningar”. Regeringen har ökat de statliga pensionerna, höjt minimilönerna och arbetslösheten har nästan halverats sedan 2013.
Nederländerna
I Nederländerna har socialdemokratiska Partij van de Arbeid (PvdA) varit ett av de statsbärande partierna genom årtiondena, tillsammans med Kristdemokraterna. Efter att PvdA ingick i en koalitionsregering med högerpartiet VVD efter valet år 2012 har stödet för partiet stadigt minskat. I förra årets parlamentsval blev PvdA de stora förlorarna. Partiet gick nedåt med 19 procentenheter och landade på 5,7 procent av rösterna, vilket innebär att de gick från 38 mandat till nio. För tolv år sedan fick partiet 25 procent av rösterna.
Irland
Irländska Labourpartiet rasade från 33 till sju platser i parlamentet i valet 2016.
Italien
I valet 2014 lyckades Italiens socialdemokrater, Partito Democratico, PD, göra sitt bästa val sedan 1958. Ledaren Matteo Renzi, som av Katrine Marçal kallats för ”en ung keynesiansk Tony Blair på vespa” fick dock bara styra landet i en mandat- period. I valet i mars i år föll partiet till tredje plats och Renzi avgick sedan populistiska partier såsom Femstjärnerörelsen segrat. PD bildades 2007 när det tidigare kommunistpartiet och mittenpartier gick samman.
Irland
Irländska Labour-partiet rasade från 33 till sju platser i parlamentet i valet 2016.
Tjeckien
I parlamentsvalet i oktober 2017 fick Socialdemokraterna (CSSD), som varit ett av Tjeckiens största partier sedan upplösningen av Tjeckoslovakien, endast 7,3 procent. Valet blev i stället en stor fram-gång för partiet Missnöjda medborgares aktion (ANO).
Grekland
Det kanske tydligaste exemplet på ett europeiskt socialdemokratiskt parti som marginaliserats är Pasok i Grekland, men där är också omständigheterna till viss del speciella. Partiet har backat från 40 procent år 2009 till 4,7 procent år 2015 – efter att ha genomfört en åtstram-ningspolitik mer eller mindre påtvingad från IMF och ECB. Raset för Pasok har skett samtidigt som partier på ”kanterna” har vuxit, såsom vänsterpartiet Syriza men även högerextremister och nynazister såsom Gyllene Gryning. Detta skeende har gett namn åt begreppet ”pasokifiering”.
