– Hela mitt liv har jag sytt byxor för knän som går framåt, på människor. Nu fick jag sy för knän som går bakåt!
Sedan Emad Alkasem fick för första gången sy ortopediska hjälpmedel till hundar på Tråd och trade i Angered. Det visade sig inte bli den sista. Sedan dess har han fått sy alla möjliga nya typer av former, material och produkter: väskor gjorda av använda reklambanderoller, pärmar av mjuk plast och ett nytt båtkapell.
– Vad vi gör för sorts produkt spelar egentligen inte så stor roll, vi vet ju hur man syr. Och vi lär oss av varandra, säger han.
Produktion och lärandet står i centrum för det arbetsintegrerade sociala företaget Tråd och trade, som sedan tre år tillbaka huserar i Angered. Emad Alkasem arbetar som produktionsledare och sömmerska och tillsammans med ytterligare sju anställda driver företaget industrisömnad med en ekologisk och socialt hållbar profil.
Den här onsdagen är det en prototyp av ett förkläde som ska tillverkas av en gammal reklambanderoll. Det är ett nytt projekt där Tråd och trade testar att ta fram nya sätt att göra reklam på för olika företag, samtidigt som man använder sig av återvunnet material från företagens tidigare reklamsatsningar.
Arbetade med sömnad i Syrien
Mohammed Albasha och Hanan Batal sitter vid två av lokalens sex symaskiner och syr sömmarna till banden runt halsen, samtidigt som Emad Alkasem skär ut det som ska bli själva förklädet vid ritbordet. Alla tre har arbetat med sömnad och broderi tidigare, under tiden de levde i Syrien.
I Västra Götaland är andelen anställda i sociala företag högst i hela landet och har ökat med 52 procent sedan 2016, visar statistik från Tillväxtverkets, Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans webbplats Sofisam. Kvinnor och personer med utländsk bakgrund står för en stor del av ökningen.
Idé kom 2016
Idén till företaget tog sin form under hösten 2016, när ett stort antal nyanlända personer behövde etablering i Sverige. Sociala företag strävar efter att skapa samhällsnytta och ett arbetsintegrerat socialt företag vänder sig framförallt till personer som står längst från arbetsmarknaden. Valet att att skapa något som var riktat mot den nya gruppen arbetssökande var därför självklart, förklarar Beatrice Alger, verksamhetsledare.
– Vi visste att Syrien har en stor textilindustri, samtidigt som vi kunde se att det dök upp ett nytt behov av en närproducerad, hållbar och ekologisk produktion här i Sverige. Vi kunde ingenting om sömnad men tänkte att andra kanske kan, berättar hon.
Långt till arbetsmarknaden
När man kommer till ett helt nytt land är det långt till arbetsmarknaden. Och trots att hantverket sitter i händerna och varken är bundet till land eller språk är kraven för anställning höga, berättar Emad Alkasem.
– För att få ett arbete här måste man inte bara kunna prata svenska, den måste också vara perfekt. Det är svårt.
Tanken med de arbetsintegrerade sociala företagen är att de ska fungera som en plantskola, eller språngbräda, på en tuff arbetsmarknad. Företaget måste fortfarande gå med ekonomisk vinst, men den vinsten återinvesteras i företaget och gör nyanställningar möjliga. Företagen kan också fylla en funktion i ljuset av det nya asyllagarna, där ett lönearbete har blivit en förutsättning för att få permanent uppehållstillstånd. Genom att anställa personer som befinner sig i sin asylprocess ökar deras chans att få stanna i landet.
”Nu ska vi expandera”
Samtidigt förändras arbetsmarknadspolitiken från år till år och om det en gång var möjligt för företagen att ha ett stort antal personer anställda via etableringsprogram, kan det sluta lika tvärt. Trots detta ser framtiden ser ljus ut för både Tråd och trade och deras anställda, som i nästa år vill bilda förening och skapa ett personalkooperativ.
– Nu ska vi expandera och snart ta över grannlokalen. Och vi siktar på att vara 20 anställda lagom till 2022, säger Beatrice Alger.
Sociala företag är en bred grupp av företag som kan bestå från allt från ett start-up företag, ekonomiska föreningar eller aktörer som arbetar inom den ideella sektorn. Det är en typ av näringsverksamhet som producerar och säljer varor eller tjänster, men till skillnad från andra företag är drivkraften bakom de sociala företagen att öka samhällsnyttan, inte en vinst.
Hållbart samhälle
Den affärsmässiga verksamheten ses som ett medel för att uppnå ett inkluderande och hållbart samhälle och även om företaget måste gå runt ekonomiskt ska majoriteten av vinsten återinvesteras i verksamheten. När sociala företag och kommunens offentliga verksamheter fungerar som bäst kompletterar de varandra, menar Eva Carlsson, handläggare och medarbetare på Tillväxtverket.
– Sociala företag har en möjlighet att engagera medborgare på ett annat sätt än vad offentlig sektor kan göra. De drivs i en demokratiskt företagsform vilket gör att du som individ kan påverka på ett helt annat sätt än i kommunal verksamhet, säger hon och fortsätter:
– Entrepenörer tänker ofta annorlunda kring samhällsutmaningar än vad offentliga sektorn gör. Det kan handla om allt från en app som erbjuder en verktygsbank till att vara en kontaktförmedling mellan äldre som vill hyra ut delar av sina bostäder, men inte vet hur. Det är civilsamhället, organiserade grupper och företagare som arbetar med det här.
På regeringens uppdrag
Tillväxtverket har ett regeringsuppdrag att stötta och främja arbetsintegrerade sociala företag, ASF, som specifikt vänder sig mot arbetsmarknaden. Statistik från Sofisam visar att antalet ASF har ökat med tio procent sedan 2016 och andelen sysselsatta och anställda har ökat lika mycket.
I samband agenda 2030 och de klimat- och hållbarhetsmål som har satts har regeringen tagit fram en ny strategi och Tillväxtverkets uppdrag har breddats, berättar Eva Carlsson.
– Sociala företag har ökat både i Sverige och i andra länder, vi ser många nya lösningar på olika samhällsproblem och att de sociala företagen har gjort en slags popularitetsresa. Det är inte bara ”ideella föreningar” längre, det har fått en helt ny status.
Lagstiftningen bristfällig
Trots att populariteten har stigit finns det vissa frågetecken kvar där lagstiftningen inte har hängt med, berättar hon. Många sociala företag täcker upp behov som kommunen egentligen ska betala för, exempelvis komplement till offentlig vård. För de arbetsintegrerade sociala företagen är den skiftande arbetsmarknadspolitiken ytterligare ett problem, där deras överlevnad blir beroende av ständigt skiftande politiska beslut, enligt Eva Carlsson.
– Det finns alltid olika typer av arbetsmarknadsinsatser, under en period kan företagen få bidrag för att ta emot personer på till exempel praktik, sedan tas den insatsen bort från Arbetsförmedlingen och företagets intäkter försvinner. Det blir tuffa svängningar som små företag kan ha svårt att klara.
