Gauffin har studerat alkoholrelaterade sjukdomar och hur tätt kopplade de är till barndomsfaktorer som föräldrarnas socioekonomi, skolresultat och familjemiljö i en grupp på nästan en miljon människor som föddes i Sverige mellan 1973 och 1984.

– Det starkaste sambandet har vi sett mellan låga skolbetyg och alkoholrelaterade sjukdomar – barn med låga betyg löpte drygt tio gånger så hög risk som barn med höga resultat. Men betygen är inte frikopplade från de andra dimensionerna.

Vad beror det här sambandet på?

– Det kan man spekulera i. De alkoholrelaterade sjukdomar vi har statistik på är ganska allvarliga och har krävt sjukhusvård. De kan i huvudsak förklaras av ett samspel mellan två faktorer. Dels handlar det om hög exponering, alltså att någon dricker mycket, men det handlar också om hög sårbarhet för alkohol, där sociala faktorer spelar in.

– Det föranleder ju frågan: ”Dricker de som växt upp i social utsatthet mer än andra eller är det någonting annat som händer?”

”Handlar om social sårbarhet”

Karl Gauffin menar att det inte alls finns så stora socioekonomiska skillnader i riskkonsumtion. Att de som växt upp i social utsatthet i större utsträckning råkar ut för alkoholrelaterade sjukdomar handlar alltså inte om konsumtionsskillnader, utan snarare om skillnader i social sårbarhet.

Enligt Karl Gauffin kan vissa faktorer kompensera för en hög alkoholkonsumtion.

– Om man redan har god hälsa, ett socialt nätverk och materiella tillgångar löper man sannolikt mindre risk att bli sjuk av att dricka mycket.