– Det är verksamheter som redan jobbar effektivt – det finns en gräns för när man inte längre uppfyller lagstiftningen. Det är det vi och våra medlemmar oroar oss för, att man inte ska kunna jobba på ett sätt som man vill och följa lagstiftningen, att det inte ska bli en bra verksamhet. Det kommer att drabba både medborgarna och personalen. Vi har fått signaler på att det är tufft redan, säger Sonia Koppen som är en av Visions ordförande i Göteborg.

Efter pandemiåret 2020 befarar de nya sociala förvaltningarna att fler kommer att behöva försörjningsstöd. Samtidigt stormas det på facklig nivå om att analyser och riskbedömningar saknats när budgetar korta på mångmiljonbelopp under de senaste veckorna bankats en efter en. I nuläget finns också en påtaglig skevhet mellan nämndernas förutsättningar.

– Ett av syftena med omorganisationen var att minska skillnaderna i staden och nu kan vi ju se att det blir otroligt stora neddragningar i nordost och även i sydväst då – större än i de andra förvaltningarna. Det gör att syftet med omorganisationen inte uppnås, säger Sonia Koppen.

V: Saknas marginaler

I nordost försökte Vänsterpartiet och Miljöpartiet att genom två olika yrkanden få till mer pengar. Dels ville de att nämnden skulle äska 55 miljoner från Kommunfullmäktige och dels få loss ett eget kapital. Inget ville sig och summan blev noll extra.

– Det är klart att det finns viss sparpotential i centraliseringen genom att man kan dra ner administrativa kostnader. Men jag ser inte att det kan täcka hela behovet. Och sedan är det stora att det saknas pengar för att täcka samma vad som genererades under 2020. Vi har fortfarande inte sett de sociala effekterna av pandemin. Både Angered och Östra Göteborg, som man nu slagit ihop, är ju två extremt stora områden med unika behov, säger Frida Tånghag (V).

Hon konstaterar att det till exempel saknas marginaler om kostnaden för försörjningsstöd går upp.

– Då kommer vi att visa på ett underskott. Och då kan det resultera i att vi har ett ännu större sparkrav inför 2022 för att man vill att vi ska ta igen det underskottet vi hade under 2021, och det är ingenting som vi vill se.

Hur kunde fördelningen mellan nämnderna bli så sned? Tf ordförande i Saco-rådet heter Karin Sivertz och hon konstaterar att Göteborgs gamla resursfördelningsmodell involverade även de nu utbrutna verksamheterna äldreomsorg och funktionsstöd. Mellan det att beslut fattades om de fyra nya nämnderna och budgetförslagen inför 2021 skrevs så hanns ingen ny modell göras. Inför 2022 kommer det att finnas en, men det hjälper föga idag.

– Man behöver se över i staden hur vi ska fördela resurserna så att inte någon får mycket och någon inte får nästan nåt – det är lite där vi hamnat nu mellan sydväst och centrum. Men vad det beror på – den analysen vill vi som fackliga att man skulle ha gjort före det att kommunbidraget lämnades ut, säger Karin Sivertz.

I skrivande stund är beslutet om budgeten i sydväst ännu inte formellt fattat, vi uppdaterar om det i kommande artikel, men där handlar underskottet om ungefär 70 miljoner kronor. Centrum är nu den enda nämnd som inte ser ut att få underskott. Att fördela om deras medel hade dock inte räckt.

– Vi ser med stor oro på är en risk för försämrad arbetsmiljö för medarbetarna, alltså våra medlemmar. Det är också risk för att sjuktalen ökar, att medarbetare slutar och söker sig till kranskommunerna, det blir svårt att rekrytera. Sedan har vi rättssäkerheten gentemot tredje man – det är ju lagstyrd verksamhet till allra största del, säger Karin Sivertz.

Hon befarar att trycket på personalen för att inte belasta budgeten leder till att man drar på att fatta kostsamma beslut, eller försöker göra insatser i egen regi istället för att till exempel köpa dyra vårdplatser för unga. Det kan i första hand gå ut över enskilda medborgare som behöver hjälp, samt riskera att rättsliga åtgärder vidtas mot enskilda socialarbetare.

På Vision konstaterar man att rättsosäkerheten också lägger sten på bördan för en redan ansträngd yrkesgrupp.

– Det blir ett etiskt dilemma för människor om man känner att man inte kan bevilja det man tycker att folk har rätt till och det skapar otroligt dålig arbetsmiljö för socialarbetarna, säger Sonia Koppen.
 

Kommunalrådet: Jobbar med att åtgärda underskott

Nina Miskovsky (M) är kommunalråd med ansvar för social omsorg.

Din kommentar till att det sammantaget nu är en omfattande underfinansiering av socialnämnderna.

– En ny fördelningsmodell har tagits fram av stadsledningskontoret och den grundar sig på befolkningsmängd, socioekonomisk sammansättning och verksamhetens kostnader 2019. Nu överstiger kostnaderna jämfört med 2019 och det är främst i sydväst. Därför har det uppstått ett underskott som vi nu jobbar med att åtgärda, säger Nina Miskovsky.

Hon konstaterar att den använda fördelningsmodellen baserades på uppgifter från 2019 och att sydväst sedan dess fått en oväntad befolkningsökning och socioekonomisk sammansättning.

Ni har ju vetat sedan en tid tillbaka att det handlar om ungefär 70 miljoner i sydväst och 50 miljoner i nordost. Vad gör ni åt detta nu?

– Vi ser över kostnaderna nu. Då får man jobba med förbättrad resursanvändning, börja jobba med att försöka nyttja stordriftsfördelarna som det ändå innebär. Det är ett arbete som tar lite tid men det får man börja med att titta på. Sedan kan det också handla om köpta boendeplatser där vi förhoppningsvis kommer att kunna dra ner kostnaderna genom Spink, kommunens samlade placerings- och inköpsfunktion.

Men se över kostnaderna – detta är ju verksamheter som redan har skurits ned under flera år i rad?

– Ja det har ju varit en del anpassningar under åren. Och nu är det ju en ny organisation, det måste man ta hänsyn till och det är ju ändå vissa delar som blir möjliga att dra ner utifrån stordriftsfördelarna. Sedan ska man också säga att det finns en stor osäkerhet när det gäller de statliga bidrag som kommunen kommer få under året och de kommer i såna fall bidra till ett positivare utfall.

Man kan inte effektivisera undan 70 miljoner.

– Jag vet att alla förvaltningar nu tittar på vilka möjligheter man har och sedan är det yttersta att gå till kommunstyrelsen och äska pengar. Man får också titta på pengar från det egna kapitalet som ska delas ut och användningen av det under året.

Det gjorde man i nordost men det gick inte igenom där.

– De signaler jag fått från nordost är att oron inte är så omfattande att kunna hitta en budget i balans.

Är det från förvaltningsdirektör Gitte Caous du menar?

– Ja, precis. Och nu är vi några dagar in på den nya nämnden så mycket är inte helt säkert ännu. Vi har också detta med lokalkostnader och tomställda lokaler. De kommer ju inte att vara konstanta över året så därför blir ju utfallet i uppföljningsrapporten den första här viktig för att se hur det faktiskt utvecklar sig.

Nina Miskovsky vill vänta in den första uppföljningsrapporten innan hon svarar på om staden kan komma att skjuta till mer pengar. De rapporterna levereras kvartalsvis. Angående försörjningsstöden har 100 miljoner satts av centralt för att täcka de ökade kostnader som befaras.
 

”Inte så klokt att dra allt för stora växlar i det här läget”

Fackliga företrädare är oerhört oroliga just nu. Man pratar dels om risk för sjukskrivningar och personalflykt. Tycker du att ni tar ert arbetsgivaransvar utifrån den budget som socialsekreterare och annan personal i förvaltningarna sätts att arbeta med?

– Det jag känner här är att det inte är så klokt dra allt för stora växlar i det här läget när det finns så många osäkra faktorer som inte kommer att landa de första dagarna under den här nya organisationen. Det finns fortfarande mycket vi måste titta på och det kommer att finnas möjlighet att göra olika åtgärder som förbättrar de här siffrorna.

När vet ni vad statsbidragen kan ge?

– Det kan jag tyvärr inte svara på, men man ser att vi fått en hel del statsbidrag på grund av corona. Och corona verkar ju fortsätta en bra bit in på året, om inte hela. Så det är stor sannolikhet att det kommer att komma en del statsbidrag, men jag kan omöjligt sia här om hur mycket, säger hon

Statsbidrag betalas inte ut för att specifikt täcka underskott i kommunal budget, men förhoppningen är att en del av förvaltningens kostnader ska betalas på så vis och därigenom minska underskotten.

Flera fackliga organisationer är rädda för en rättsosäkerhet – alltså att man inte ska kunna få det stöd och hjälp som man har rätt till?

– Där har vi som kommun inget alternativ – vi måste tillgodose det. Det är det första man säkerställer.

NORDOST:
Budget: 1 557,7 miljoner kronor.
I underlaget till de fattade beslutet konstateras att det kommer att krävas ”tydlig ekonomistyrning” för att hålla sig inom ramarna och att det inte finns utrymme för ökade kostnader inom försörjningsstöd eller köpt vård och boende.
V och MP har invänt mot beslutet och konstaterar att den nya nämnden startar med ett underskott på 53 miljoner.

SYDVÄST:
Budget: cirka 1 100 miljoner kronor. I tjänsteutlåtandet om den står ”På kort sikt är risken stor för underskott i förhållande till den kraftigt minskade resurstilldelningen 2021”. Socialdemokraterna har krävt konsekvensbeskrivningar och fackföreningsföreträdare konstaterar att budgeten innebär en nedskärning med ungefär 70 miljoner.

HISINGEN:

Budget: 1 108 miljoner kronor.

Tjänsteutlåtandet har fört in en rad strategier för att ha möjlighet att nå en budget i balans, då de gällande till exempel försörjningsstöd konstaterar att ”Budget 2021 är inte i nivå med 2020 års utfall”.

CENTRUM:

1 196,8 miljoner kronor
Tjänsteutlåtandet: Nämnden budgeterar ett nollresultat och förvaltningen bedömer att förutsättningarna är goda för att nå en budget i balans 2021.