Under torsdagen beslutade Södermalms stadsdelsnämnd att tre lagliga graffitiväggar ska uppföras. En i Tanto, under Liljeholmsbron, en på Folkungagatan och en vid Björns trädgård.
Oppositionen är kritisk. Moderaterna vill återinföra nolltoleransen mot allt klotter och Liberalerna vill utöka 24-timmarsgarantin för klottersanering till att gälla även privata fastighetsägare.
– Vi ser en stor skillnad efter att nolltoleransen avskaffades, med mer klotter som får sitta kvar längre. Vi tyckte att det fungerade bra under de åtta år som nolltoleransen fanns och vill återinföra den i samma form, säger Cecilia Brinck, oppositionsborgarråd för Moderaterna i Stockholms Stad.
Mathias Leveborn, som sitter i Södermalms stadsdelsnämnd för Vänsterpartiet och i styrelsen för Graffitifrämjandet, menar att nolltoleransen inte är förenlig med demokratin.
– Nolltoleransen sade att ”staden inte får ha någon verksamhet som väcker intresse för graffiti”. Man lade ner kulturskolor, stoppade reklam och stängde ner evenemang med hänvisning till nolltoleransen. Det luktade DDR. Det är omöjligt att återgå till den igen, säger Leveborn.
Enligt statistik från Trafikkontoret har anmälningarna om klotter i Stockholms innerstad ökat enormt. Från 2014 till 2015 ökade klotteranmälningarna på Södermalm med 78 procent. Men siffrorna är missvisande, menar den rödgröna majoriteten.
– Ett skäl är sannolikt att det har blivit mycket lättare att anmäla, säger Anders Göransson (S), ordförande i Södermalms Stadsdelsnämnd.
Siffrorna bygger till stor del på Trafikkontorets ”Tyck till”-app, som lanserades i februari 2014.
– Användarna av appen har ökat jättemycket under den tiden – och om flera anmäler samma klotter räknas det som flera anmälningar. Det finns stora brister i statistiken, säger Mathias Leveborn (V).
Ökar i Malmö och Norrköping
Om lagliga graffitiväggar leder till att det olagliga klottret i närområdet ökar eller minskar råder det delade meningar om.
– Man kan inte veta säkert, men det ser ut som att det minskar. I Västerås minskade skadegörelsen med 51 procent efter att de satte upp lagliga väggar. Och i Botkyrka minskade det med 15 procent, säger Mathias Leveborn (V).
Oppositionsborgarrådet Cecilia Brinck (M) är kritisk till öppna väggar.
– På andra håll finns det andra erfarenheter. Polisen har sagt att klottret har ökat i Malmö och i kollektivtrafiken i Norrköping till exempel. Vi har varit emot lagliga väggar hela tiden av flera skäl. Dels så skulle det öka mängden klotter utanför och dels är det en stor kostnad och en vansinnig prioritering att satsa pengar på, säger hon.
I Botkyrka kommun sparades omkring 200 000 kronor i saneringskostnader efter att två lagliga väggar uppfördes vid Subtopia i Alby 2012.
Willy Viitala sitter i Botkyrkas kommunfullmäktige för Moderaterna, samt i Graffitifrämjandets styrelse.
– Man kan inte säga med säkerhet att det är tack vare de lagliga väggarna som klottret har minskat. Det handlar främst om att ge en konstform rimliga förutsättningar att utövas. Men visst kan Botkyrka tjäna som exempel när man ser på vilka effekter som kommer av lagliga väggar, säger han.
Enligt Solveig Hollari, som jobbar med frågorna på Brottsförebyggande rådet, Brå, är det omöjligt att ge konkreta fakta.
– Det finns inga vetenskapliga belägg för att klottret skulle minska, och inte heller några belägg för att det skulle öka om man ordnar en laglig vägg, säger hon till Sveriges Radio.
Ett av de stora problemen med klotter är att känslan av otrygghet och osäkerhet ökar, menar Cecilia Brinck (M).
– Och det som avskräcker klottrarna mest är snabb sanering, säger hon.
”Uppmanar till lust och skapande”
I dag finns en 24-timmarsgaranti som innebär att allt klotter på kommunala fastigheter ska saneras inom ett dygn. Liberalerna har skrivit en motion till kommunfullmäktige där garantin ska utökas till att gälla även privata fastighetsägare.
– Förslaget handlar om att låta, inte tvinga, privata fastighetsägare ansluta sig till 24-timmarsgarantin. De ska alltså kunna beställa och debiteras för sanering inom 24 timmar. Framför allt för mindre fastighetsägare skulle det kunna underlätta, säger Lotta Edholm, oppositionsborgarråd för Liberalerna.
Mathias Leveborn (V) menar att fokus är snett i debatten.
– Vi vill inte öppna lagliga väggar med ett brottspreventivt syfte främst. Vi vill göra det för att främja konst, kultur och kreativitet. Att få uttrycka sig är en demokratisk rättighet, säger han och fortsätter:
– Polisen ska sanera det som är olagligt uppfört, men öppna väggar uppmanar till lust och skapande. Att vilja stänga ner dem på grund av att det finns olaglig skadegörelse är som att stänga ner motorvägen för att några kör för fort.
