Snart kan grödor klara sig bättre i extremförhållanden

Mats Töpel är forskare vid Institutionen för marina vetenskaper på Göteborgs universitet och har tillsammans med bland annat brittiska forskare från Oxfords universitet hittat en mekanism som reglerar fotosyntesen, det vill säga växtens förmåga att ta hand om solenergin som tillsammans med koldioxid och vatten omvandlas till syre och druvsocker. Växternas fotosyntesfabrik kallas kloroplast.

– Man kan se det som att man hittat gas- och bromspedalen för kloroplasten. Man kan liksom trimma växten så att den blir mer livskraftig, säger Mats Töpel.

Precis som i en fabrik behöver vissa saker importeras och andra, som är trasiga eller värdelösa för produktionen av andra anledningar, städas bort. Forskarna har hittat de gener som ser till så att städningen och importen fungerar i kloroplasten.

Fungerar den perfekt blir fotosyntesen effektivare och grödan livsdugligare. Forskarna använde sig av ogräset backtrav i sina experiment.

– Vi hade en typ som var väldigt blek och livsoduglig, då letade vi efter mutationer som kunde återhämta den här varianten, säger Mats Töpel.

De kartlade generna och Mats Töpels uppgift blev att analysera resultatet. Han hittade en gen som sysslar med just de här uppgifterna, som också finns i andra växter, och har därmed tagit ett första steg mot att ta fram bättre grödor.

– Här har vi hittat ett system som är väldigt viktigt för välmåendet av en växt. Just för att den reglerar kloroplasten, som är en så viktig komponent. Om man förstår systemet så kan man börja reglera det på ett bra sätt och ta fram grödor som är livskraftiga under vissa förhållanden, säger Mats Töpel.

Det kan handla om jordar som exempelvis fått högre salthalt, blivit våtare eller blivit torrare än de som växterna vanligtvis trivs i. Just de faktorerna kan komma att öka med klimatförändringarna, då både extremhändelser, som perioder med torka i Sverige i somras, nederbörd på vissa håll och saltvatteninträngning väntas öka med stigande temperaturer. Men det handlar inte bara om att förutsättningarna kommer att ändras, utan även om att befolkningen växer.

– Vi måste producera mer mat och vi måste skifta mot en mer växtbaserad produktion för att få ihop den här ekvationen, säger Mats Töpel.

Han tillägger att tekniken, att göra växterna mer livsdugliga under tuffare förhållanden, skulle möjliggöra odling på fler områden än idag. Men det finns också en politisk aspekt som avgör om genmanipulerade grödor kommer att bli en del av lösningen på framtidens åkrar.

– Den lagstiftning som finns tar det säkra före det osäkra. I de absolut flesta fallen är genmanipulering inte något problem, men vi har en restriktiv lagstiftning för säkerhets skull, sätter man igång det här så kan det vara svårt att göra ogjort.

Vad finns det för risker?

– Om man inför en gen eller egenskap hos en växt, som raps exempelvis där det finns närbesläktade arter vilt, då kan de korsa sig med varandra. Egenskaperna sprider sig då i de naturliga populationerna och ekosystemet, som är i någon slags jämvikt som det har evolverat till, och inför man någon ny komponent som gör att det blir obalans i ekosystemet kan det i sin tur får följder.