”Området blir otryggt”

Men planerna på att bygga ett stort arenakomplex mitt i stan har väckt kritik. Arkitekturskribenten Mark Isitt föreslog att man skulle bygga ersättningsarenan i Gårdsten eller Hjällbo, och kallade evenemangsstråket – alltså området mellan Ullevi och Världskulturmuseet – för en elefantkyrkogård. Nätverket Yimby, som arbetar för tätbebyggda och levande stadsmiljöer, tycker inte heller att man ska bygga de nya arenorna i evenemangsstråket.

– Det finns ingen anledning till att koncentrera alla arenor på samma plats. Sådana områden blir ganska öde och otrygga när det inte är några evenemang, säger Alvar Palm som är doktor i industriell miljöekonomi och aktiv inom nätverket.

Han tycker också att ordet ”stråk” är missledande eftersom det inte är så vanligt att man går på en hockeymatch, för att sedan vandra omkring i området och strosa ner mot en båtmässa på Svenska mässan.

– Jag ser inte nyttan av att ha arenorna precis bredvid varandra. Det blir mer som en barriär mitt i staden, säger Alvar Palm.
Yimby föreslår i stället att man ska bygga arenan i Gamlestaden, mellan järnvägen och E45 vid Slakthusmotet, eftersom det finns kommunägd mark och bra kollektivtrafikförbindelser där.

Evenemangsstråket vill de göra om till tät kvartersstad genom att komplettera den befintliga bebyggelsen med bostäder och kontor.

Bråkar om driftsform

Trots kritiken var politikerna i arenagruppen överens om att arenorna skulle placeras på det befintliga evenemangsområdet. Dödsstöten för samarbetet var i stället hur det hela skulle finansieras. Allianspartierna och Socialdemokraterna ville gå på projektgruppens linje som var att kommunen skulle bygga och äga arenorna, men att man skulle lägga ut själva driften på privata aktörer. Det höll inte Vänsterpartiet med om.

– De andra partierna förstod inte att Vänsterpartiet inte kan vara med och privatisera arenorna. Man ville gå på den modell som finns i Stockholm och som innebär att skattebetalarna står för byggnationerna men näringslivet får vinsterna, säger kommunalrådet Daniel Bernmar (V).

I slutet av april valde partiet därför att lämna samarbetet. De vill fortfarande få fram nya arenor men håller nu på att ta fram ett eget yrkande där det viktigaste är att ersätta Lisebergshallen, att bygga sporthallar och ett nytt centralbad.

– Om vi dessutom ska bygga en ny arena är det viktigt att den ska vara till för alla göteborgare och att den ska vara en del i ett större stadsutvecklingsprojekt, säger han.

Smidigare samarbete nu

Under våren har kommunstyrelsen skjutit upp beslutet i arenafrågan flera gånger eftersom de inte bestämt sig hur de ska gå vidare med utredningen. Nu när Vänsterpartiet har lämnat tycker Jonas Ransgård (M) att förhandlingarna går lättare.

– Vänsterpartiet är helt fokuserade på att de vill ha kommunalt monopol i både ägande och drift. Om fem partier jobbar med frågan och fyra tycker att det bästa vore att ha offentligt ägande och privat drift är det klart att det blir lite stökigt i samarbetet, säger han.

Om han fick bestämma själv skulle han vilja engagera näringslivet både i ägandet och driften av de nya arenorna.

– En livaktig besöksnäring innebär att restauranger får fler besökare och hotellen får fler gäster. Därför borde det vara fler än kommunen som är intresserade av att äga och driva arenor, säger han.

Kostnaderna för att bygga två nya arenor och tre sporthallar på evenemangsområdet kommer vara mellan 3 och 3,5 miljarder kronor.

Nästa onsdag ska kommunstyrelsen ta upp frågan om arenorna på nytt. Jonas Ransgård (M) hoppas att de kan ta ett beslut då, men befarar att ärendet skjuts upp ännu en gång.

– Det här är ett ganska stort ärende, men jag hoppas ändå att vi kan ta ett beslut innan sommaren, säger han.