– Vi kan säga ganska säkert att mellan 10 och 20 procent av alla som konstaterats smittade har kvarstående symptom efter fyra veckor, och mellan fem till tio procent efter tolv veckor. Då talar vi om långtidscovid. Det gör att 50 000 till 100 000 i ­Sverige kan räknas som långtidssjuka, säger Jan Nilsson.

Unga friska kvinnor

Att fastställa vad som ­orsakar sjukdomen är svårare. De vanligast symptomen är kända – trötthet, andfåddhet, allmän svaghet, kognitiva besvär som koncentrationssvårigheter och hjärndimma – men orsaken till varför dessa uppstår vet forskarna fortfarande inte.

– Baserat på tidigare studier efter virussjukdomar tror vi att det framför allt finns två förklaringar. Det ena är att det kan finns virushärdar i kroppen, antingen levande eller döda som immunförsvaret fortsätter att attackera. Den andra förklaringen är att det rör sig om autoimmuna reaktioner. Att immunförsvaret blandar ihop virusproteinerna med något liknande i kroppen. Det kan ge upphov till autoimmuna sjukdomar.

Fortfarande är kvinnor något överrepresenterade när det gäller långtidscovid. Och många är just som Lisa Halldén, relativt unga och med god hälsa. Kring denna grupp pågår forskning bland annat på Karolinska, studier som Lisa själv har ingått i.

– Karolinska har varit bra på att definiera den här gruppen. Det är på sätt och vis en särskild svår grupp, där man inte drabbades så illa av den initiala sjukdomen, men sedan ändå har blivit väldigt dålig. Här pågår forskning, och jag tror att vi kommer ha mer svar om den här gruppen om ett halvår kanske, säger Jan Nilsson.