Där presenteras förslaget om att reformera hyresmodellen och införa fri hyressättning vid nybyggnation, vilket i klartext innebär att införa marknadshyror för alla nybyggda hyreslägenheter.

Förespråkarna – de fem partierna till höger samt fastighetsägarna – menar att marknadshyror är nödvändigt för att få igång bostadsbyggandet, korta bostadsköerna, minska handeln med svartkontrakt och öka rörligheten på bostadsmarknaden.

Motståndarna – framförallt Hyresgästföreningen och de rödgröna partierna – menar att inget tyder på att bostadsbyggandet skulle öka med marknadshyror. De tror istället att det skulle leda till kraftigt höjda hyror för hela landets hyresgäster, markant sämre trygghet för hyresgästerna och en starkt ökad bostadssegregation.

Majoriteten har inte råd

En rapport som konsultföretaget Ramboll har tagit fram på uppdrag av Hyresgästföreningen visar att marknadshyror skulle höja hyrorna med över 100 procent i de attraktivaste områdena i Stockholm, med runt 80 procent i flera attraktiva stadsdelar i Göteborg, och med uppåt 50-60 procent i mellanstora städer som Luleå, Uppsala och Linköping.

Kritiker menar att rapporten ger sken av att hyreshöjningarna omfattar alla lägenheter i ett område, när det endast rör sig om de nybyggda.

Hyresgästföreningen menar dock att hyrorna successivt kommer öka för alla lägenheter och att hyrorna redan idag är för höga.

Majoriteten av hyreshushållen har idag inte råd med en genomsnittlig nybyggd hyreslägenhet på 60 kvadratmeter, utifrån förutsättningen att de inte borde lägga mer än 40 procent av sin inkomst på boendet, visar statistisk från SCB.

Ett klämt läge

De båda regeringspartierna gick till val 2018 med kampanjer mot marknadshyror och sitter i ett klämt läge i januariavtalet nu.

– Hade vi socialdemokrater fått välja så hade vi aldrig ens funderat på frågan kring fri hyressättning. Man måste vara medveten om att det andra alternativet är bra mycket värre, sade Johan Löfstrand, bostadspolitisk talesperson (S) till Dagens ETC för ett år sedan.

– Det här är ju inget som Miljöpartiet förhandlade in i Januariavtalet, men det är förstås viktigt att den utredning som ska tillsättas blir så bra den bara kan, sade Emma Hult (MP) till Hem & Hyra i fjol.

Ansvarig för regeringens utredning är hovrättsrådet Kazimir Åberg.

Förslagen ska presenteras senast 31 maj och målet är att en proposition ska kunna antas av riksdagen i början av 2022 för att träda i kraft under det året.

Vänsterpartiet har upprepade gånger hotat med att fälla regeringen om de går fram med förslaget.