För bara ett par år sedan var KD-ledaren Ebba Busch rikets populäraste partiledare. Ett år efter valet har pendeln svängt; när allmänheten betygsätter det politiska ledarskapet hamnar vice statsministern i botten med rekordsiffror. Enligt Novus har 63 procent av väljarna lågt eller mycket lågt förtroende för Busch – mot 19 procent som känner ganska stort eller mycket stort förtroende.

Samtidigt som partiet också är med och styr hälften av landets regioner pyr intern kritik. Inför rikstinget handlar flera motioner om att markera för en socialt ansvarstagande linje och att man ska driva en politik som skiljer sig från Moderaternas och Sverigedemokraternas – dit så många som 37 procent av alla KD-väljare gick mellan valet 2018 och 2022.

Vill stoppa koranbränningar

Flera motioner handlar om trosfrid, eller ett effektivt förbud mot att bränna och skända heliga skrifter och symboler. Partiet vill avslå motionerna med hänvisning till att det inte är värt de inskränkningarna i yttrandefriheten som ett sådant förbud skulle innebära. Den allra första motionen i det flera hundra sidor långa motionshäftet kräver att KD aldrig ska bilda regering med partier som bygger på nationalism eller socialism. Även där yrkar partistyrelsen avslag:

”På kommunal, regional och statlig nivå samarbetar vi och har samarbetat med partier från båda sidorna av det politiska spektrumet. Som kristdemokrater är det vår främsta uppgift att få genomslag för vår ideologi och politik, därför är det vitalt att vi har möjlighet att samarbeta med andra partier för att uppnå våra mål.”

Motion 04:37 har titeln Ersättning vid mottagande av människor i nöd. Motionären Henrik Stedt från Kristianstad vill att människor ”... som flyr hals över huvud för att rädda sitt och sin familjs liv skall kunna erbjudas boende i ett svenskt hem som alternativ till en flyktingförläggning", för att stärka civilsamhällets roll i integrationen. Skånedistriktet håller med medan partistyrelsen i sitt svar anser den besvarad, alltså att innebörden av motionen redan är uppfylld eller på gång.

När Dagens ETC försöker få kommentarer från de som skrivit motionerna är det dock locket på. 

Frikyrkor och borgare

För Kristdemokraterna är det inte så enkelt som att det finns en klar och tydlig vänster-höger-konflikt där högern är kristna konservativa borgare och vänstern är sekulära humanister som utmanar med ny politik. Ofta är det tvärtom: de senaste femton åren är det partiets nykonservativa, ofta med ungdomsförbundet i spetsen, som förnyat och stakat ut var partiet bör gå. Pingstvänstern har under samma tid stått för nostalgi och motstånd mot omläggningen.

I dag utgår partiets vänsterfalang från kristen etik, solidaritet med utsatta och ett starkt och fritt civilsamhälle. Här syns den politiska delen av frikyrkornas folkrörelse. De har fått se en högergir som kuvat och utmanat tidigare röda linjer för områden som biståndet och familjeåterförening i migrationspolitiken. Generellt är man emot en hård och konservativ framtoning. En del placerar partitoppar som Jakob Forssmed, Acko Ankarberg Johansson, Magnus Jacobsson och Roland Utbult i det här fältet.

Partiets högerströmning fokuserar på rättsväsendet, försvarspolitik, migrationen och individens ansvar. Till dessa räknas partiets nykonservativa profiler, ungdomsförbundet KDU och andra som vägrar en mer allmänborgerlig linje. Framstående namn är Ebba Busch, Sara Skyttedal, Nike Örbrink, Christian Karlsson och länge Charlie Weimers, innan denne bytte parti till Sverigedemokraterna. Det kanske är trångt på den politiska högerkanten just nu, men in i mitten ska man inte.

För fyra år sedan stod Kristdemokraterna inför ett splittrat riksting. Partiets högersväng skulle kodifieras och bekräftas av distriktens delegater. Och det fanns tung intern kritik. Flera framstående kristdemokrater protesterade öppet mot partistyrelsens linje om stramare migrationspolitik. 

Den som ledde motståndet var Lars Adaktusson, som senare menar att han blev svartmålad, utfryst och mobbad av Ebba Busch. Han fick betala ett betydligt högre pris än tidigare upprorsmakare. När Mats Odell och Ebba Busch krävde dåvarande partiledare Göran Hägglunds avgång 2011 ledde det till att högerfalangen istället fick ökat inflytande.

Under Göran Hägglunds ledarskap kände de högerorienterade sig åsidosatta. Det menar Henrik L Barvå, politisk redaktör på NWT, som länge har bevakat och kommenterat de moderna falangstriderna inom KD. Redan 2015 skrev han att partiet behövde en ledare som kunde ena det då splittrade partiet. Då var Jakob Forssmed, som sågs som vänsterfalangens favoritkandidat, fel medan Ebba Busch var rätt.

Finns det några falanger kvar i KD i dag?

– Ja det skulle jag säga, fast de är inte lika uttalade idag. Det handlar om det här gamla och lite mer frikyrkliga KDS-gänget mot de mer borgerligt inriktade profilerna. Högern har tagit över mer och mer, medan partivänstern blivit svagare, säger Henrik L Barvå.

Barvå menar att "snällisterna", en grupp med något naiva frikyrkliga, finns kvar men att de är betydligt svagare idag. Och partiet har fortfarande potential att växa – högerut.

– Jag tror att de kan växa. Men då får de utvecklas i en mer allmänborgerlig riktning.

Kristdemokraternas riksting äger rum i Helsingborg 10–12 november 2023 .