Snabbtåg i Sverige är allt närmre att bli verklighet. Nyligen presenterades den första delen av Sverigeförhandlingens utredning om höghastighetsbana. Och sedan den förra regeringen svängde i frågan om höghastighetståg strax innan valet 2014 vill nu en majoritet av riksdagspartierna se att banan blir av – även om åsikterna går isär om hur och var banan ska byggas.
Argumenten för är framför allt att få en snabbare och mer pålitlig tågtrafik – att åka snabbtåg mellan Stockholm och Malmö skulle ta två och en halv timma, medan bilen tar över sex timmar, och flyget drygt tre medräknat bussen till och från flygplatsen. Restiden mellan Göteborg och Stockholm blir två timmar, tillskillnad från tre med flyg och drygt fem med bil. Därför blir snabbtåg också en klimatvinst. Idag står inrikes transporter för nästan en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Bo-Lennart Nelldal, professor i tågplanering vid KTH, menar att en höghastighetsbana skulle minska den andelen.
– I och med att tåget skulle bli snabbare eller lika snabbt som flyget skulle inrikesflyget minska. Fler kommer också att välja tåget framför bilen och dessutom skulle mer godstrafik kunna köras med tåg istället för lastbil, eftersom det skulle bli mer plats på de nuvarande stambanorna, säger han.
”Utsläppen måste minska”
En undersökning som Sifo gjorde förra året visar att 61 procent av svenskarna skulle välja tåget istället för flyget om det fanns höghastighetståg. Om det därmed skulle minska flygtrafiken med lika mycket, skulle koldioxidutsläppen från inrikesflyget sjunka från 524 000 ton till koldioxidekvivalenter till 209 000 ton per år.
– Erfarenheter från andra länder visar att om restiden med tåg blir max två timmar, då ersätter tåget i princip flyget. Mellan Göteborg och Stockholm skulle det ta två timmar med höghastighetståg, och även fler bilister kommer att välja tåget, säger Bo-Lennart Nelldal.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Både biltrafiken och lastbilstrafiken står för betydligt större koldioxidutsläpp än inrikesflyget, men Bo-Lennart Nelldal menar att det gäller att minska utsläppen överallt.
– All forskning visar att om vi ska nå tvågradersmålet så måste vi både byta drivmedel, byta fordon till mer energieffektiva och byta färdmedel så att utsläppen från trafiken minskar. Flyg och tunga lastbilar är de svåraste att få mer klimatvänliga och de är också de som har ökat mest hittills – men de kan delvis ersättas av tåget om vi får kortare restid och ökad kapacitet, säger han.
Men kritiker menar att klimatvinsterna med en höghastighetsbana inte är så stora trots allt. I ett första skede kommer bygget istället att innebära en påfrestning för klimatet. Utsläppen av koldioxid kommer att vara större än minskningen det innebär när fler väljer bort flyget och bilen. Jonas Åkerman, trafikforskare på KTH, menar att det dock jämnas ut efter några år.
– I ett längre perspektiv får man minskade utsläpp. Jag gjorde en uträkning för några år sedan och kom fram till att efter sex år når man noll, sedan får man minskade utsläpp. Men hur stor klimatpåverkan bygget egentligen kommer att innebära är svårt att säga eftersom det beror på en mängd faktorer som till exempel hur många tunnlar som byggs och vilka material som används, säger han.
Även Trafikverket och Sverigeförhandlingen räknar med att det kommer att ta mellan sex och sju år tills höghastighetsbanan innebär en minskning av koldioxidutsläppen. Totalt räknar de med att utsläppen från trafiken minskar med knappt 600 000 ton koldioxidekvivalenter per år.
– Höghastighetsbanan skulle på sikt göra att koldioxidutsläppen minskar, även om det inte är främsta syftet med den, säger Catharina Håkansson Boman, en av Sverigeförhandlingens två förhandlare.
