På Mosaikskolan, där eleverna tidigare kunde gå i ett år eller mer medan de lärde sig svenska, är meningarna om de nya reglerna delade. Alla ser det som positivt att de elever som har en bra skolbakgrund snabbare kommer vidare till vanliga skolor. Men att eleverna efter tolv veckor på Mosaikskolan ska flytta vidare har också ett pris.
– Det har varit en del stress och oro, där vi som arbetar här inte alltid har kunnat ge svar på alla frågor om vad som ska hända i samband med att elevernas ska slussas vidare till andra skolor, säger skolvärden Djamel Rabia.
Bristfällig information
Laid Bouakaz, universitetslektor i pedagogik vid Malmö högskola, som forskar inom området interkulturalitet av nyanlända elever, har kontaktats av många föräldrar som är oroliga för vad som nu ska hända med deras barn.
– I dag är informationen till de nyanlända barnens föräldrar bristfällig. De får inte besked om hur det ska bli för deras barn. De får dessutom inte den kunskap som de behöver om hur det svenska skolsystemet fungerar, säger han.
Skolans rektor Nils Daag säger att han inte har fått några indikationer på att många har varit oroliga, men konstaterar att alla övergångar innebär ett nytt stressmoment för eleverna.
– När de går här knyter de an till de vuxna som är här. För ungdomar som har gått genom mycket och där många är traumatiserade, så betyder ett nytt uppbrott självklart att de känner oro.
”Verkliga eldsjälar”
På Mosaikskolan har fokus också flyttats från undervisning till att handla mer om kartläggning av vad eleverna kan sedan tidigare. Det är ett arbete som tar mycket tid och resurser i anspråk. Att kartläggningen görs anser alla är bra, men flera är kritiska till omfattningen av kartläggningen.
– Varje ämne innebär 70 minuters kartläggning med tolk, så det är en stor apparat, säger läraren Tina Ottosson.
För de vanliga grundskolorna i Malmö betyder den snabbare utslussningen att de nu är skyldiga att ta emot elever i ett tidigare skede. Enligt Laid Bouakaz ledde skapandet av en mottagningsskola till att Malmö stad har försatt sig en svår situation, särskilt efter Skolverket hade infört de nya reglerna för snabb inkludering av nyanlända elever.
– På Mosaikskolan arbetar många bra lärare, verkliga eldsjälar som gör ett mycket bra jobb. Men att skolan startade innebar att hela utvecklingen med att skapa system för att ta emot de här eleverna på vanliga skolor avstannade, säger han.
Hungriga efter kunskap
Den kartläggning som görs av de nyanländas kunskaper visar att 65 procent av de barn och ungdomar som kommer har bra kunskaper med sig. Bland de återstående 35 procenten finns det däremot barn och ungdomar som aldrig har gått i skola och som i en del fall är analfabeter. Den senare gruppen får stanna lite utöver tolv veckor på Mosaikskolan. För de elever som har gått i skola tidigare kan övergången till en vanlig grundskola gå väldigt bra.
– Efter fyra, fem veckor här kan eleverna ofta så mycket svenska att vi kan föra en hyfsad konversation med dem, säger Fredrik Léstrade, som undervisar i svenska och SO-ämnen.
Många nyanlända som under flykten kan ha varit utan skola i upp till ett par år är hungern efter att komma igång med studierna ofta stor. Laid Bouakaz, som i sin forskning har intervjuat elever på Mosaikskolan, säger att många elever tidigare tyckte att tiden där blev för lång.
– De duktiga eleverna tycker att kunskapskraven är för lågt ställda, och går bara och väntar på att få komma till vad de ser som en ”riktig skola”, säger han.