Enligt bilden som målas upp kan vårt intensiva ­interagerande med mobil­telefonen förändra hur våra hjärnor fungerar. De ständiga distraktionerna från mejl och sociala ­medier sägs leda till att nervbanor kopplas om, och till att vår förmåga att koncentrera oss, minnas och lösa problem minskar. Med andra ord: smarta telefoner gör oss dummare. Enligt en del rapporter kan de upprepade avbrotten skada våra hjärnor permanent.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Men stämmer det verkligen? Nja, menar i alla fall Sara Bengtsson, forskare i kognitiv neurovetenskap vid University of East Anglia (UEA) i England, och Henrik Jörntell, som forskar på hjärnans funktion vid Lunds universitet. 

– Människan är fullt kapabel att hålla flera bollar i luften sam­tidigt. Däremot har vi en begränsad uppmärksamhetskapacitet. Ju mer komplicerad uppgift, desto mer stör omgivningens signaler. Eftersom ständig uppkoppling till belönande medier tar uppmärksamhet från andra uppgifter kan det ta längre tid att lära sig saker och att lösa en uppgift. Att studier visar att vi presterar sämre på intelligenstester när vår telefon är i närheten stämmer­ därför troligtvis, men att det skulle minska vår intelligens eller ge beständiga men finns det inga bevis för. Forskning visar att intelligens är relativt stabilt över livet och svårt att förändra, säger Sara Bengtsson. 

Kan skapa tvångsbeteende

Ständiga distraktioner gör det svårt att prioritera mellan uppgifter. Avbrotten kostar också energi och gör hjärnan trött, framhåller Henrik Jörntell.

– Just där och då kommer man därför att bli mycket sämre på mer komplex problemlösning och problem som antas ta lite längre tid att lösa läggs åt sidan, åtminstone för stunden. Häri ligger förmodligen den största faran. Apparaterna ger oss snabba, tillfälliga belöningar och upplevelsen av att ha åstadkommit något när man exempelvis svarat på ett meddelande. Lättvunna belöningar premieras eftersom hjärnan vill spara energi. Men en god natts sömn eller annan ordentlig vila kan lösa mycket av de problemen, säger Henrik Jörntell. 

Bara att vila och stänga av telefonen alltså, så kommer den intellektuella kapaciteten tillbaka.

– Men om man direkt efter vila hela tiden återgår till att ­interagera med skärmen kan det på sikt skapa tvångsmässiga beteenden och stress, och kronisk stress kan med tiden leda till till­bakabildning av hjärnvävnad, liknande den vid Alzheimers och depression, säger han.

Sågar ”Google-effekten”

Enligt Henrik Jörntell är det alltså möjligt att bli tvångsmässigt ”mobilberoende”. Men för att beroendet ska uppstå och finnas kvar måste skärmen ge oss ständigt nya och spännande överraskningar, menar Sara Bengtsson.

– Det finns en inbyggd mekanism i våra hjärnor som registrerar belöningar. Det är en fundamental dopaminstyrd inlärningssignal som aktiveras när det vi upplever på internet är mer spännande än vi förväntat oss. Det är tydligt att internet innehåller ingredienser som vi tycker är roliga och överraskande, alltså dopamintriggande – än så länge i alla fall.  Men det skulle kunna vara så att de upplevelser internet ger blir slentrian ju mer vi använder det, säger Sara Bengtsson.

Ibland talas det om den så kallade Google-effekten – att vi inte minns det vi läser på nätet, eftersom informationen bara är ett par klick bort. Stämmer det?

– Det är inte sant och rimmar illa med de starka influenser som vi sett att sociala medier har på många områden, exempel­vis på hur vi röstar, säger Sara Bengtsson.