Det råder delade meningar om det är brottsligt att bränna en koran eller annan religiös text. I den muslimska delen av världen, i länder som Irak, Turkiet eller Iran, är svaret ja. Men i Sverige och de nordiska grannländerna är frågan mer komplex.
Det brott som oftast har nämnts i samband med koranbränningarna är hets mot folkgrupp. Brottsrubriceringen definieras av att ”någon hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning”. Flera polisanmälningar om hets mot folkgrupp har lämnats in efter aktioner då koranen har bränts, men ingen av dem har lett till åtal.
Mårten Schultz, professor i juridik vid Stockholms universitet, menar att förklaringen till det är att det inte finns några utsikter för en fällande dom.
– Åklagare kan inte åtala om de inte räknar med fällande dom, säger han.
Varför kan det inte bli en fällande dom?
– Därför att muslimer som grupp kränks inte av det här utan det är islam som kränks, och det är lagligt att kränka en religion i Sverige.
Vill ha prejudikat
Civil Rights Defenders (CRD) har gjort flera polisanmälningar mot högerextremisten Rasmus Paludan. CRD:s chefsjurist John Stauffer har tidigare sagt till Dagens ETC att han anser att det är viktigt att domstol prövar detta för att få en vägledande dom. Enligt organisationen har kontexten vid vissa koranbränningar varit sådan att det kan utgöra hets mot folkgrupp.
Mårten Schultz menar att det finns flera äldre domar som gör en bredare tolkning av vad som är hets mot folkgrupp. Det har då handlat om nazistsymboler.
– Det finns exempelvis ett avgörande från Högsta domstolen som säger att en nazistisk symbol på en tröja kan tolkas som att man solidariserar sig med Nazitysklands syn på judar och Förintelsen, och att det kan ses som hets mot judar som grupp.
Men enligt Mårten Schultz är det möjligt att dessa avgöranden inte hade fått samma utfall om det togs upp för första gången idag – exemplen är en ganska extensiv tolkning av regeln, säger han.
– Och bland oss som arbetar med yttrandefrihet råder det nästan konsensus om att koranbränningarna inte kan omfattas av hets mot folkgrupp, säger Mårten Schultz.
Annorlunda för NMR
Kimmo Nuotio, professor i straffrätt vid Helsingfors universitet, förklarar att alla EU:s medlemsstater har skyldighet att ha lagstiftning mot diskriminering, med speciella skrivelser om hatbrott och hets mot folkgrupp. Exakt hur lagarna är formulerade skiljer sig dock.
– Det centrala är att människovärdet ska skyddas. Men det krävs lite mer än att man bränner en koran för att det ska utgöra hets mot folkgrupp. Det ska finnas ett tydligt hot mot en folkgrupp, att gruppen på något sätt förtalas eller smädas så att deras människovärde förnekas.
Men det är inte omöjligt att en koranbränning, eller brännandet av en annan religiös skrift, skulle utgöra hets mot folkgrupp. Men en enskild incident där exempelvis en ateist bränner en koran räcker inte.
– En viss symbol måste tydligt kopplas till ett hot eller en smädelse mot en specifik grupp. För att bli bestraffad för hets mot folkgrupp måste det finnas någonting som visar på att det är allvarligt diskriminerande. Om Nordiska motståndsrörelsen står bakom aktionen blir det till exempel en del av en större palett, säger Kimmo Nuotio.
Vill ”sprida hat” mot muslimer
Civil Rights Defenders menar att det i fråga om högerextremisten Rasmus Paludans koranbränningar har funnits en sådan bredare palett. Bland annat då han under våren 2022 reste runt på ”valturné” i Sverige och brände koranen vid minst 19 tillfällen, bland annat under den muslimska fastemånaden Ramadan.
”Syftet med turnén har varit att, utifrån en rasistisk ideologi, sprida hat mot muslimer och invandrare och systematiskt provocera dessa grupper, för att på så vis utmåla dem som våldsamma, irrationella och ej tillhörande det västerländska samhället,” har CRD tidigare skrivit angående Paludan.
