Små lönelyft räcker inte för att höja läraryrkets status

Riksdagspartierna gör en serie av utspel där det blir allt svårare att se vad de egentligen föreslår. Samma partier som tidigare bromsat lärarlönerna sedan skolan blev kommunaliserad pratar nu om satsningar. Men behövs det? Och hur mycket föreslår de?

Låt oss börja med behovet. Sverige har halkat efter rejält när det gäller lärarlöner jämfört med andra. Det som en gång var ett högstatusjobb i landet är idag ett låglönejobb. Effekten vet alla. Vikarier istället för fasta lärartjänster. Outbildade unga istället för erfarna pedagoger.

Och så givetvis återkommande löften om ”höjd status”, ”kompetensutveckling” och nu inför valet – ”höjda löner”. Men hur mycket tjänar svenska lärare jämfört andra länder? Det finns statistik från OECD (se figur 1). Om vi struntar i extremexemplet Luxemburg så är det ändå tydligt att svenska lärare ligger långt under EU-snittet och skulle behöva 50–60 procent i lönepåslag för att komma ifatt danska eller tyska lärare (se figur 2). För att nå de omskrivna finska lärarlönerna krävs istället 20 procent högre lön.

Men vad erbjuder då de politiska partierna? Miljöpartiets mål är 10 000 kr mer i månaden på tio år. Riktigt hur man ska nå det kan man inte förklara eftersom det ska ske stegvis i återkommande löneförhandlingar. Men lärarfacket har ju drivit löneförhandlingar hela tiden. Utan pengar på arbetsgivarsidan är det svårt att som grupp pressa upp lönerna. S är mer konkret och föreslår 2,5 miljarder i stöd till kommuner för höjda lärarlöner nästa år.

Om vi utgår från ca 160 000 lärare (enligt Skolverket) så är det 15 000 kr per lärare och år. Men läraren betalar ju skatt och arbetsgivaren sociala avgifter på ca 67 procent, så kvar i plånboken blir 5 000 kr. Det vill säga lite drygt 400 kr i månaden. Kommer 400 kr i real­lönepåslag räcka för att höja ”läraryrkets status”? Vi tror inte det.

Folkpartiet satsar lite

Även Folkpartiet föreslår höjda lärarlöner, ja i valrörelsen finns det inget parti som är emot. Men sanningen är att de satsade kronorna är väldigt små. För S-förslaget gäller att eftersom stat och kommun får tillbaka 67 procent av den satsade summan är den verkliga satsningen netto drygt 800 miljoner kronor. Att återställa lärarkårens löner med så små satsningar kommer inte att gå. Så för lärarkåren är nog valdebatten om satsningen på lärarna mer en löfteskarusell än verklig politik.