Någon klassisk höger-vänsterkonflikt om ekonomisk politik har varit svår att urskilja. För vänsterpartister med välfärden som hjärtefråga måste det vara en mardröm i en valrörelse. Eller?

– El är en del av välfärden. Utan el överlever inte vi människor och det är med el vi ska tränga ut fossil energi både i transportsektorn och industrin. Anledningen till att marknaden har kollapsat är att vi avreglerat elen, säger Nooshi Dadgostar.

Så nog finns höger-vänster-konflikten där, anser Nooshi Dadgostar. Partiets förslag om ”Sverigepriser” på el har en tydlig vänsterprägel, menar hon. Det går ut på att separera prissättningen av den el som konsumeras i Sverige ifrån den som exporteras. Detta för att inte priserna i Sverige ska ”smittas” av de höga priserna på kontinenten, där bristen på el egentligen finns.

– Vi har kommersiella bolag som nu försöker tjäna pengar på den här krissituationen. Det vill vi inte att vanliga familjer ska drabbas av, säger Nooshi Dadgostar.

KLIMATET

Märta Stenevi har pratat elpriser i valrörelsen hon också, vid sidan om den klimatkris hon helst vill tala om.

– Gör vi anspråk på att ta ansvar för landet behöver vi ta ansvar för helheten. Vi måste möta upp med politik för den oro man befinner sig i, som nu med elpriserna, säger Märta Stenevi.

Men hon snarare skyltar med frustrationen över debatten än döljer den.

– Vi pratar kärnkraft och kärnkraft och kärnkraft. Den här snuttefilten som kärnkraften har blivit för högern, är en ganska våt filt som lagt sig över debatten. Det är ett svek mot väljarna. Att sänka elkostnaderna för svenska hushåll redan i vinter och nästa vinter handlar definitivt inte om kärnkraft, utan om energieffektivisering, säger Märta Stenevi.

De senaste veckorna har SD-ledaren Jimmie Åkesson flörtat ogenerat med klimatförnekare. Någon klimatkris befinner vi oss inte i och att minska utsläppen i Sverige är självplågeri, enligt Åkesson. Så stendöd är alltså klimatdebatten att partiledaren för Sveriges tredje största parti anser sig ha svängrum att inta sådana ståndpunkter.

Märta Stenevi gör en annan tolkning. Hon tar tvärtom åt sig äran för att SD-ledaren tagit bladet från munnen. Miljöpartiets eviga problem har varit svårigheten att få till en politisk konflikt i klimatfrågan, när få andra varit intresserade av att debattera den. Nu har skillnaderna blivit synligare, menar hon.

– Vi har på alla sätt vi har kunnat tryckt på för att få ett ansvarsutkrävande av andra partier. Där har jag anat ett skifte de senaste veckorna. Till slut fick vi se en stor partiledarintervju i Svenska Dagbladet där Jimmie Åkesson faktiskt blev tvungen att svara på klimatfrågan, säger Märta Stenevi.

För Nooshi Dadgostar har klimatpolitiken varit en ständig källa till konflikt sedan hon valdes till partiledare. Inte minst i de egna leden, där partikamrater kritiserat henne för att tala för lite om frågan och för att inte ställa krav på klimatåtgärder i förhandlingar med andra partier. När V i våras gjorde upp med högerpartierna om en tillfällig sänkning av bensin- och dieselskatterna och om en utredning av ett pristak på drivmedel eskalerade kritiken.

I valrörelsen har Vänsterpartiet lagt förslag om att satsa på kollektivtrafik, skydda natur och att återställa våtmarker. Framför allt vill partiet investera 700 miljarder i järnväg, förnybar energi och annan klimatomställning. Men V tar också strid för att sänka reduktionsplikten, den obligatoriska inblandningen av biobränslen i bensin och diesel – en fråga som klyver miljörörelsen. Att hugga ner skog för att använda biobränslen som övergångslösning i väntan på eldrift är inte hållbart, anser Nooshi Dadgostar.

– Det blir väldigt centerpartistiskt. Att skydda mer av skogen är en nyckel i klimatomställningen, säger Nooshi Dadgostar.

Hur stor sänkningen ska bli ska avgöras utifrån vad som är förenligt med målen för biologisk mångfald, enligt Vänsterpartiet. Framställning av biobränslen ska inte bygga på ett ohållbart skogsbruk.

Under Miljöpartiets tid i regeringen gjordes reduktionsplikten till en grundbult i den svenska klimatpolitiken. Riksdagen har beslutat att utsläppen från trafiken ska minska med 70 procent till 2030. Naturvårdsverket räknar med att reduktionsplikten kommer stå för mer än hälften av utsläppsminskningen. Effekten av elektrifiering väntas till stor del först under nästa årtionde.

Hur ska målet till 2030 nås utan reduktionsplikten?

– Att fler ska åka kollektivt är nummer ett för oss. Vi kan inte be människor att ta en buss som inte går. Det är därför vi gör en enorm satsning på ökad turtäthet, att köpa in bussar och bygga ut rutterna. Samtidigt halverar vi priset. Sedan behöver vi bygga ut laddstolpar, vi kan ju inte lova att det går att ta kollektivtrafik över allt, säger Nooshi Dadgostar.

Livslängden för en bil är 17 år och bilar med förbränningsmotor kommer att rulla på vägarna långt efter 2030. Är det då realistiskt att nå målet om man sänker reduktionsplikten?

– Det är inte realistiskt om man har samma ekonomiska politik som andra partier, som inte vill göra den enorma satsningen på 700 miljarder. Det är en fråga om höger och vänster, att strunta i det och hoppas att marknaden där ute löser det eller ta tag i det tillsammans.

SKOLVINSTER

Om det stormat kring klimatfrågan i Vänsterpartiet, har inställningen till vinstdrivna välfärdsbolag gett upphov till huvudvärk i Miljöpartiet. På riksplanet vill partiet stoppa vinstuttag från vård, skola och omsorg. Men på flera håll ingår partiet i samarbeten med borgerliga partier med en helt annan syn på välfärdsbolagen.

Inte minst gäller det i Stockholm. I regionen har man varit en del av Irene Svenonius moderatledda styre som stoltserat med landets mest privatiserade vård, samtidigt som akutmottagningar svämmat över och barn- och ungdomspsykiatrin krisat. Och i Stockholms stad har man den senaste mandatperioden medverkat till att sälja fastigheter, bland annat har friskolekoncerner fått köpa skolbyggnader. Vänsterpartister och socialdemokrater har skjutit prick på miljöpartisterna i debatten. Märta Stenevi stramar åt såväl anletsdragen som sitt vanligen ymniga ordflöde när hon får frågan om huruvida de blågröna samarbetena är ett problem för partiet för riksplanet.

– Samarbetena kom till för att stoppa SD:s inflytande. Och jag kan vara extremt tydlig med att vi aldrig någonsin kommer överväga ett blågrönt samarbete i riksdagen, det finns inga som helst förutsättningar, säger hon.

Daniel Helldén och andra ledande MP-företrädare i Stockholm har beskrivit samarbetet med de borgerliga som en stor framgång, inte som ett nödvändigt ont.

– Partistyrelsen har varit extremt tydlig med att det absolut inte är aktuellt med några blågröna samarbeten i riksdagen.

Men är debatten som rasat där om sålda skolfastigheter ett problem för er när ni nu går till val på att stoppa skolvinster?

– Vi vill ju ha ett system där det inte finns någon att sälja de fastigheterna till. Vi har en marknadsskola som håller på att slå sönder den kommunala skolekonomin.

Miljöpartiet vill förbjuda aktiebolag att driva skolor. Därutöver vill man liksom Vänsterpartiet ge Skolinspektionen i uppdrag att stoppa etableringar som riskerar att slå mot den kommunala skolan. Detta mot bakgrund av att kommunala skolor vittnat om en svår uppförsbacke när man tappat elever till friskolor och därmed gått miste om intäkter – och samtidigt stått kvar med kostnader för personal och lokaler. Att ge kommunerna rätt att säga nej till etableringar, som Socialdemokraterna föreslagit, räcker inte, enligt Märta Stenevi.

– Det kommer att hjälpa i de kommuner där man från kommunens sida inte vill ha en etablering. Men vi behöver säkra en jämlik skola även i moderatledda kommuner, säger hon.

S, V och MP är överens om att skolvinsterna ska bort. Men Centerpartiet, som krävs för att kunna bilda en rödgrön majoritet, har lovat i valrörelsen att några stopp för vinster blir det inte om de är med och styr efter valet.

Betyder Centerpartiets motstånd att ni kommer att behöva kompromissa?

– Just i den frågan ser jag ett stort behov för C att kompromissa, inte minst med tanke på hur deras väljare ser på frågan. Moderaterna klänger sig ju fast vid friskolelobbyns verklighetsbild, men det är få svenskar idag som delar den bilden.

I Almedalen var Nooshi Dadgostar kategorisk: Utan en överenskommelse om en färdplan för hur man stoppar skolvinsterna kommer ­Magdalena Andersson inte släppas fram som statsminister. Nu är hon mjukare i tonen.

– Vi vill ha en färdplan på riktigt innan vi har en statsministeromröstning, det tycker vi är extremt rimligt när tre av fyra partier i den här konstellationen driver att vi måste göra något åt marknadsskolan. Vi går in med ett förslag på hur den färdplanen ska se ut, men jag är helt öppen med att vi kommer inte att få femtio procent av rösterna, säger Nooshi Dadgostar.

REGERINGSMAKTEN

Under valåret har Vänsterpartiet ställt krav på ytterligare två reformer för att på nytt ställa sig bakom Magdalena Andersson som statsminister: Pensionerna ska höjas – inte bara för de sämst ställda som redan skett, utan för alla. Och karensavdraget i sjukförsäkringen ska avskaffas.

Nu vill Nooshi Dadgostar inte kännas vid några ultimativa krav.

– Det är klart att demokratin kommer behöva spela roll här, och den respekten önskar jag att alla fyra partier i den här konstellationen hade. Det som kan bli problem är om Centerpartiet nu vägrar att välja sida, vägrar prata med andra och säger nej till alla. Den typen av hinder kommer inte jag att ställa upp, säger hon.

Istället tycks vänsterledaren nu vädja om stödröster från dem som önskar ett starkt vänsterparti snarare än ett starkt centerparti efter valet. Hon pekar på striden om marknadshyror för nyproducerade lägenheter, centerpartisternas omhuldade reform som inte blev av när Vänsterparitet i somras gick ihop med högerpartierna och fällde den S-ledda regeringen. I en intervju med Svenska Dagbladet förra helgen öppnade C-ledaren Annie Lööf för att gå fram med förslaget på nytt.

– Det kan bli verklighet redan i höst om vi inte finns i förhandlingsrummet. Vi vet ju vad som händer när S och C går ihop och förhandlar ett januariavtal, säger Nooshi Dadgostar.

Vänsterledarens krav på ministerposter har kallsinnigt avvisats av Magdalena Andersson som istället har sagt sig vara villig att släppa in Liberalerna i regeringen. Det använder nu Nooshi Dadgostar för att motivera vänsterlutande väljare att rösta på partiet.

– Annars finns stor risk för ännu fler privatiseringar i skolan, vården och omsorgen. Och då kan vi glömma förbättringar för alla som behöver en högre sjukpenning eller sjukersättning, säger hon.

Också resurser till välfärden vill Vänsterpartiet ha konflikt kring i slutspurten. Partiet räknar med att staten behöver skjuta till 30–40 miljarder nästa mandatperiod bara för att upprätthålla nuvarande nivå i välfärden när befolkningen växer och åldras. För att också stärka kvaliteten vill man satsa totalt 70 miljarder. För att ha råd föreslår man skattehöjningar på 50 miljarder nästa år för de med höga inkomster och stora förmögenheter.

– Jag kommer fråga de borgerliga partierna i varje debatt jag är med i, vad de kommer att dra ned på när de inte finansierar den åldrande befolkningen, säger Nooshi Dadgostar.

Märta Stenevi vet det mesta om att vädja om stödröster. Det tycks ha fungerat för Miljöpartiet. Partiet har de senaste veckorna legat någorlunda stadigt över den riksdagsspärr som de varit parkerade under hela våren. Men vissa av dem inom miljörörelsen som lovat att försöka rädda kvar partiet har redan börjat knorra. Partiet har tassat alltför försiktigt i valrörelsen och inte gått fram med tillräckligt tuffa styrmedel för att styra bort från flygande, köttätande och andra klimatskadliga aktiviteter, finns det de som tycker.

Förstår du besvikelsen?

– Ja, även om vi fortfarande är det parti som driver flygskatt och vill ha en antibiotikaskatt som skulle pressa tillbaka importen av dåligt kött, säger Märta Stenevi.

För att omställningen ska bli rättvis – och accepteras av människor – gäller det att möjliggöra för de med låga inkomster snarare än att klämma åt de som släpper ut, resonerar Märta Stenevi och lyfter fram partiets förslag om stöd till den med lägre inkomster som leasar en elbil.

– För den som har låg inkomst och ska till sitt nattskift när inga bussar går, är enda alternativet idag att köpa en gammal bensinbil och sedan betala jättedyrt för den bensinen. Samtidigt sitter man och slänger pengar på direktören i Danderyd som kör sin Porsche Cayenne till Stockholms city. Vi ska göra det snabbaste och enklaste för den som jobbar nattskiftet kan byta till el, säger Märta Stenevi.

Liksom Nooshi Dadgostar aktar sig Märta Stenevi för att ge konkreta löften i valspurten. Det villkor man uttalat för att ställa sig bakom Magdalena Andersson som statsminister är utsläppen ska minska ”tillräckligt snabbt”. I likhet med V-ledaren önskar sig språkröret en majoritetsregering med S, MP, V och C.

– Det har varit förödande att ha en regering som inte kunnat styra, utan varit styrd och egentligen bara en exekutiv gren för tillfälliga majoriteter i riksdagens utskott där moderater och sverigedemokrater fått sätta agendan, säger Märta Stenevi.