Datorer, surfplattor och smarta telefoner blir en allt större del av barns och ungdomars liv och fyller allt fler funktioner. Samtidigt känner sig många barn- och tonårsföräldrar villrådiga inför den nya tekniken.

En ny Pisa-rapport som släpptes nyligen visade att unga som surfade flera timmar varje dag fick sämre skolresultat. Nyheten tände debatten om ungas surfvanor och föräldrars skärmregler på nytt.

Kan det vara skadligt att barnen tillbringar timmar med tv-spelande och surfande? Hur många timmar är för mycket? Vilka skärmaktiviteter är bra och vilka borde begränsas?

Förlegat begrepp

Några säkra rekommendationer på vetenskaplig grund finns inte. Docent Elza Dunkels vid Umeå universitet forskar på barn och ungas skärmaktiviteter. Hon menar att många av larmen som då och då poppar upp om riskerna med att sitta för länge framför skärmen mer handlar om tyckande och personliga värderingar än om vetenskapliga fakta.

– På individnivå finns det förstås barn som kan fara illa om de exempelvis får för lite sömn och missar skolarbete på grund av överdrivet datorspelande. Men generellt finns det ingen säkerställd koppling mellan tid och risker, säger hon.

Däremot en vida spridd idé om att föräldrar borde reglera skärmtiden för att inte uppleva sig själv som en dålig förälder.

– Det är viktigare vad du gör framför skärmen än hur länge du gör det, säger hon.

Enligt Elza Dunkels är begreppet skärmtid förlegat.

– Räknas att skypa med mormor som skärmtid? Eller att läsa en bok på surfplatta? frågar hon.

– På Youtube finns både nyttiga och otäcka saker. Det handlar om att vara med och hjälpa barnen att navigera på nätet, precis som vi gör i alla andra sammanhang, säger Elza Dunkels.

Förbud riskfyllt

Under våren har Elza Dunkels hamnat i polemik med barnläkaren och hjärnforskaren Hugo Lagercrantz vid Karolinska institutet som menar att skärmtittande kan leda till bland annat övervikt, koncentrationsproblem och hämmad språk- och empatiutveckling.

– Han har inte studerat internetanvändande utan drar slutsatser utifrån sin forskning om barn och tv-tittande, vilket är helt olika processer, säger Elza Dunkels.

Lagercrantz efterlyser rekommendationer om hur länge barn och ungdomar bör tillbringa framför en tv eller dator. Max tre timmar per dag för barn mellan 7 och 15 år, anser han.

– Det finns risker kopplat till generella förbud. Internet är en stor del av vardagen idag och då är det bättre att vi lär oss mer om barnens fritidsintresse, ger det erkännande och engagerar oss i det på samma sätt som vi tar del av deras idrottande, säger Elza Dunkels.

Som förälder kan jag oroa mig över att min elvaåriga dotter slösar timmar på saker som sminkbloggare. Vad säger du om det?

– Det handlar mer om dina värderingar. Många tjejer tycker att smink och mode är jätteintressant, men deras intressen har ingen status. Istället blir de kritiserade för att vara improduktiva. Vad är det för produktivt med att köra huvudet i en hockeyrink? Det är något av det farligaste du kan göra, säger Elza Dunkels.

En social plats

Hon invänder också mot uppmaningen ”Ut och träffa människor på riktigt” som många unga som umgås över nätet får höra.

– Det ligger värderingar i det också, och föräldrars värderande blir lätt destruktivt för barnen. Att träffas via skärm är också på riktigt. Alla är inte likadana. Tack vare nätet kan även de som har det svårare med sociala kontakter och andra få en chans, säger hon.

Som förälder är den viktigaste uppgiften, enligt Elza Dunkels, att hjälpa barnen att bygga upp en motståndskraft mot negativa inslag på nätet. Vad känns bra och vad känns dåligt? Och att skapa förtroende så att barnen känner sig trygga med att prata om obehagliga saker de stöter på.

– Föräldrar måste se sina barn som individer och lita på att de ser på sina barn hur de mår av sina skärmaktiviteter. Vissa barn mår inte bra av att sitta länge framför datorn medan andra kan ha funnit sin plats i livet, säger hon.

Panik över nya tekniska landvinningar har brutit ut sedan texter började överföras till pergamentrullar. Men vi har inte råd med panik, menar Elza Dunkels.

– Internet är inget övergående fenomen som Elvis höftvickningar. Hela samhällets infrastruktur förändras nu och vi måste stötta barnen i den utvecklingen, säger Elza Dunkels.

Fotnot: Barnläkaren Hugo Lagercrantz har avböjt intervju för Dagens ETC, med hänvisning till att han redan uttalat sig tillräckligt i frågan.