Bobåkning på Hammarbyhöjden, curling på Gubbängens IP, längdskidåkning runt slottet och OS-final i ishockey i Globen. Det kan vara vad stockholmarna får uppleva 2026. Men det kan bli ett dyrt kalas.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Stockholm stads OS-utredning slår fast att staden kan ansöka om att organisera vinter-OS och Paralympics 2026. Det är på förslag att spelen ska organiseras tillsammans med Åre, Falun och Södertälje, så att befintliga anläggningar där kan användas. Utredningen ska nu ut på en remissrunda där berörda parter ska få ge sin mening om förslaget. Beslutet om staden ska kandidera måste fattas innan mars 2018.
Det har tidigare diskuterats om att Stockholm skulle ansöka om att stå som värd för vinter-OS 2022, men den processen avbröts efter att Stockholms stadshus inte hade tagit upp frågan till behandling. Ett av de största hindren ansågs då vara det långa avståndet mellan Stockholm och Åre.
Enligt stadens egen utredning skulle ett OS i Stockholm bli rekordbilligt, cirka 13,6 miljarder, men enligt en studie från universitet i Oxford har alla OS, utan undantag, överskridit budgeten och i snitt kostat 27 miljarder kronor att arrangera.
Flera av stadshusets partier, som är de som i slutändan beslutar om det blir någon ansökan, har redan uttalat sig kritiskt till den eventuella kostnaden.
– Det är roligt med stora evenemang och folkfest, men det är mindre roligt att behöva stå för notan när kalaset är slut. Projektet ska inte stå och falla med stockholmarnas plånböcker, säger Karin Ernlund (C), gruppledare i Stockholms stadshus, till TT.
Även Liberalerna, Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ har uttryck skepsis mot evenemangets kostnader.
Men även om den lågt beräknade kostnaden skulle visa sig stämma finns det en betydande kostnad som det inte är säkert att kommunen får tillbaka. Bara att skicka in ansökan beräknas kosta 60 miljoner kronor – varav 18 är personalkostnader, 12 konsultkostnader, 10 kostnader för beställningar av detaljplaner och miljöprövning och 15 för kommunikation och information.
Vänsterpartiets äldre- och personalborgarråd Clara Lindblom menar att det finns en risk att det blir ännu dyrare än så.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Om man tittar på tidigare ansökningar så brukar kostnaderna för en sådan vara ungefär 200–250 miljoner. Men en stor del av det brukar täckas av det privata näringslivet. Så 60 miljoner är en beräkning – men det kan bli mycket mer.
Att lägga 60 miljoner på att söka OS, trots att det inte är säkert att kommunen står som arrangör i slutändan tycker Lindblom är orimligt.
– Det är väldigt mycket pengar för en kommun. Jag menar att vi har så pass stora behov inom exempelvis socialtjänsten, äldreomsorgen och förskolan. Där skulle 60 miljoner kunna användas mycket klokare.
Kan det inte vara positivt för Stockholms varumärke att ha ett OS, vilket i sin tur ger pengarna tillbaka?
– Varenda stad som någonsin velat övertyga sina politiker eller sina invånare om att arrangera ett OS brukar föra fram att det här kommer bli en vinst för samhället. Problemet är att de flesta OS inte har blivit någon ekonomisk succé utan det brukar sluta med att invånarna får stå för mellanskillnaden.
"Marknadsföring som gynnar staden"
Men det socialdemokratiska idrottsborgarrådet Emilie Bjuggren menar att det inte är pengar i sjön även om kommunen inte skulle få OS till slut.
– En del av pengarna går till detaljplaner för Årstafältet där den eventuella OS-byn ska stå. Där kommer vi ändå behöva ta fram detaljplaner för att bygga bostäder. Blir det inte OS ska det bli bostäder direkt. Och det förlorar vi inte även om vi inte bli värdland.
En annan del som Bjuggren framhåller är kostnaden för marknadsföring, som hon menar ändå kommer främja Stockholm.
– Det är en marknadsföring som kommer dra till sig investerare ändå. Det kan till exempel locka andra evenemang än just vinter-OS.
Hon framhåller också att Stockholm bara kommer gå vidare med sin ansökan om det bedöms som möjligt att staden faktiskt får evenemanget i slutändan.
Vänsterpartiet menar att 60 miljoner kan användas bättre inom andra områden där de kan göra mer nytta. Vad säger du om det?
– Som sagt så går mycket till att ta fram detaljplaner. Det är en typ av prioritering som vi tvingas att göra jämt. Hur mycket ska vi lägga på att ta fram detaljplaner och hur mycket ska vi lägga på äldreomsorgen och skolan. Och det är klart att det alltid är en svår avvägning.
Tror du det lutar åt ett ja från stadshuset?
– Det vill jag inte spekulera i. Nu har alla partier precis fått ta del av utredningen och vi måste hinna diskutera hur alla ser på den här möjligheten. Och jag ser fram emot att höra vad de andra partierna tycker och hur näringslivet, medborgarna och idrottsrörelsen ser på satsningen.
