– Det här är jätteviktigt för många företag och stora delar av näringslivet – att vi kan behålla flyglinjer, sa energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) vid en pressträff.

Sedan tidigare har regeringens förslag om att halvera flygskatten sågats av forskare, organisationer och remissinstanser för att leda till stora konsekvenser för miljö och klimat. 

– Det är en allvarlig och stor felprioritering under denna tid av klimatkris och ökad ekonomisk ojämlikhet, kommenterade Oxfam Sverige. 

Vinnare: Män som flyger i tjänsten

Men i alla fall en grupp har anledning att gnugga händerna när flygskatten skrotas, närmare bestämt välbeställda män som reser i tjänsten.

Siffror som sammanställts av forskare vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola visar att olika grupper i samhället flyger olika mycket. 

– Man kan säga att de som gynnas ekonomiskt av borttagningen av flygskatten framför allt är personer med hög inkomst och hög utbildning, de flyger betydligt mer privat än andra, säger Jörgen Larsson, senior forskare på Chalmers och en av författarna bakom rapporten.

För tjänsteresor är skillnaderna ännu större. 

Män står för hela 77 procent av utsläppen från tjänsteresor. Även i gruppen affärsresande är höginkomsttagare och högutbildade överrepresenterade, enligt rapporten. 

– När flygskatten tas bort behöver staten låna mer och därmed blir det i förlängningen framtida generationer som får betala, via högre räntor på utlandsskulden, påpekar Jörgen Larsson.

Forskaren: På välfärdens bekostnad

I och med att utlandsresor med flyg är befriade från moms är flygsektorn redan kraftigt subventionerad, uppger Jörgen Larsson.

– Återigen gynnar det här höginkomsttagare som flyger ofta. Och notan hamnar hos alla som inte flyger, genom att skatterna på andra områden behöver vara högre jämfört med om flyget hade beskattats som andra sektorer.

För att undvika detta tycker Jörgen Larsson att man kan ha en flygskatt som kompenserar för den uteblivna momsen och ovanpå det en del som motsvarar samhällskostnaden för flygets klimatpåverkan.

– Som det är nu subventioneras flygsektorn på välfärdens bekostnad. Dessutom bidrar flyget till höga samhällskostnader i form av negativ klimatpåverkan, framhåller Jörgen Larsson.

Han är tveksam till argumentet att en slopad flygskatt kommer stärka Sveriges konkurrenskraft.

– Det är klart att alla branscher vill slippa skatt, men jag har inte sett något vetenskapligt stöd för att ännu större skatteundantag för flyget, jämte motsvarande skattehöjningar för andra sektorer, skulle vara positivt för samhällsekonomin.

En budget för de rika 

Och just gruppen välbeställda män gynnas av flera av regeringens aviserade skattesänkningar. Det menar Elinor Odeberg, chefsekonom på tankesmedjan Arena Idé. 

Hon är kritisk till att regeringen presenterat sitt åtgärdspaket som en satsning på vanliga hushåll. 

– Det stämmer inte, varken när man ser till den procentuella fördelningen eller till faktiska kronor, säger Elinor Odeberg.

Som exempel nämner hon att skattesänkningarna innebär att en undersköterska får mellan 150-200 kronor mer i månaden att röra sig med, medan en person som tjänar mer än 60 000 kronor i månaden får över 800 kronor mer i plånboken.

– Ännu större snedvridande fördelningseffekt får förslaget att ta bort avtrappningen av jobbskatteavdraget. Det är i stort sett ett direkt kontantstöd till de med högst löner i landet, förklarar Elinor Odeberg. 

”Gynnar de som behöver det minst”

Resultatet, enligt Elinor Odeberg, är en budget som stärker inkomstojämlikheten i Sverige och där grupper såsom låginkomsttagare, arbetarkvinnor och barnfamiljer får nöja sig med brödsmulor.

– Man prioriterar sänkningar för de hushåll som behöver det minst, istället för de som haft det tuffast när priserna skenat, konstaterar Elinor Odeberg.

Särskilt graverande är det att regeringen väljer att sänka bostadsbidraget, tycker Elinor Odeberg.

– Märkligt nog har man kommunicerat det som en satsning, trots att man sänker tilläggsbidraget. Just boendekostnaderna har ökat allra mest i pris för hushållen och flera tusen barnfamiljer är beroende av de här pengarna för att få tillvaron att gå ihop.