För ett år sedan rapporterade Dagens ETC om slavliknande förhållanden på jordgubbs­odlingar i södra Spanien. Utöver olagliga arbetsförhållanden i växthusen i Almería och Huelva fanns en stor risk att ­arbetarna utsattes för sexuella trakasserier, sexuellt ­utnyttjande och påtvingad prostitution. Det slogs fast i en FN-rapport.

Så sent som för några veckor sedan publicerades ytterligare en rapport, av den brittiska organisationen Ethical Consumer, som återigen riktar strålkastarljuset mot missförhållandena på de spanska jordgubbsodlingarna. 

Arbetarna – de flesta är migranter från Marocko och andra afrikanska länder – får olagligt låga löner, tvingas till obetald övertid, får sparken när de organiserar sig fackligt, tillåts inte gå på toaletten och får sina pass beslagtagna.

Ännu en rapport, finansierad av den spanska staten, som släpptes 2022 sammanfattar situationen: ”Den ­framgångsrika spanska matexportindustrin skulle inte existera utan exploaterad arbetskraft”.

När Dagens ETC för ett år sedan pratade med inköpare på Axfood och Coop, svarade företagens ansvariga att man skulle undersöka förhållandena på plantagerna. Axfood – som driver Willys och Hemköp – uppgav att de skulle se över inköpen av spanska jordgubbar.

Ändå står de nu återigen uppradade i Coops, Hemköps och Icas fruktavdelningar. 

Tar lång tid

Bolagen själva menar att en bojkott är fel väg att gå.

– Man kan agera på två sätt. Antingen drar man sig ur och säger att det här går inte – och det betyder ju inte att arbetsförhållandena hos producenten kommer att bli bättre – eller så kan man agera genom dialog, som går mer eller mindre långsamt. Så länge man fortsätter se framåtdrift och förändring till det bättre så tycker jag att det är viktigt att fortsätta handla, säger Coop Sveriges hållbarhetschef Mattis Bergquist.

För ett år sedan menade Mattis Bergquist att Coop inte hade någon information om att leverantörerna inte följde företagets egna krav och riktlinjer. I samband med Dagens ETC:s rapportering sa han att företag­et skulle ta förnyad kontakt med producenterna i södra Spanien. Något som också skett, säger han.

– En sån process tar rätt lång tid. Man sätter upp en handlingsplan på en rimlig tid. Ska man till exempel höja till levnadslön eller skapa bättre boenden för de som kommer som säsongsarbetare, då kräver det en stor insats från leverantörens sida. 

Under tiden fortsätter alltså företaget att köpa in jordgubbarna. 

”Vi bojkottar inte”

Också Kristina Areskog ­Bjurling, på Axfoods inköps- och logistik­bolag Dagab, tror på fortsatt dialog med ­leverantörerna.

– Vi bojkottar inte, vi tror inte att det är den bästa lösningen utan att det är bättre att fortsätta ha dialog och påverka och förbättra på det sättet, säger hon. 

Förra året sa Kristina Areskog Bjurling att uppgift­erna som framkom i FN-rapporten var mycket allvarliga. Sedan dess har hennes kollegor gjort två besök hos de sydspanska producenterna.

– Vi har fått en stärkt bild av hur arbetet ser ut, och känner oss relativt trygga i att de har ett strukturerat arbete. Samtidigt ska man ju säga att det fortsatt finns systematiska brister för migrantarbetare i det spanska jordbruket som självklart inte är acceptabla. Det betyder att vi behöver ha ett fortsatt fokus på det här området tillsammans med andra, säger hon.

Kan man vara säker på att jordgubbarna i era butiker är producerade under schyssta förhållanden?

– Efter våra besök och de dialoger vi har haft så känner vi att att vi kan vara helt säkra på att arbetet med vår uppförandekod följs upp i vår leverantörskedja. Men man måste jobba med de här frågorna hela tiden. Vi är positiva till att producenterna har egna program och arbetar med de här frågorna.

Är ni nöjda med arbetsförhållandena på jordgubbsodlingarna – eller är ni nöjda med dialogen ni har med producenterna?

– Vi är nöjda med det arbete som producenterna gör. Vi känner oss för den sakens skull inte helt säkra. Men vi känner oss relativt trygga med att de processer som producenterna kan uppvisa leder till att de anställda har rätt villkor. Det är ju det det handlar om. Arbetet är ju bara värt någonting om det leder till schyssta villkor, säger Kristina Areskog Bjurling.

Konkurrensutsatt sektor

Sandra Atler är människorätts­jurist och chef på konsultföretaget Enact Sustainable Strategies och hjälper företag med mänskliga rättigheter. Hon säger visserligen att hon inte satt sig in i just matjättarnas avtal med jordgubbsleverantörerna i södra Spanien, men menar att det finns tillfällen då det är rätt att säga upp en affärsrelation – om arbetsförhållandena är tillräckligt dåliga.

– Due diligence handlar om att vidta alla möjliga åtgärder för att åstadkomma förändring. Om en kränkning är allvarlig och förändring inte kan åstadkommas genom arbete med revisioner, avtal, kontroller, kapacitetsbyggande, ökad ersättning till arbetarna eller liknande så ska man överväga att avsluta affärsrelationen på ett ansvarsfullt sätt. Det är också i linje med kommande EU-lagstiftning på området, säger Sandra Atler.

Samtidigt är matvaru­branschen en prispressad sektor, med stor ruljangs på varor och ingredienser – som i många fall kan vara svåra att spåra, säger hon. Om det innebär en högre kostnad för en matvarukedja att begära bättre villkor för människor och miljö så riskerar de att tappa i intäkter eftersom konsumenter ofta handlar med plånboken.

– Jag tror dessvärre att man följer resten av branschen. Om alla andra fortsätter att köpa in en produkt, trots bedrövliga arbetsvillkor, så fortsätter man helt enkelt att köpa in varan, säger Sandra Atler.

Även Ica, som för ett år sedan inte ville kommentera arbetsförhållandena på jordgubbs­odlingarna i Andalusien, fortsätter att köpa in jordgubbar från provinserna Huelva och Almería. 

– ​​Vi använder oss av tredje­partscertifieringar för att säkerställa att våra leverantörer lever upp till bra arbetsförhållanden i odlingarna. I dagsläget har vi ingen kännedom om att någon av våra spanska leverantörer inte efterlever våra krav, skriver Lisa Olsen, kvalitets- och hållbarhetschef på Ica, i ett mejl till Dagens ETC.