När regeringens utredare Peter Danielsson presentera förslag på språkkrav i äldreomsorgen häromveckan konstaterade han att bara lite drygt var tredje i personalen som är född utomlands har slutfört SFI. Språkkunskaperna är så låga att det hotar patientsäkerheten. 

Bristerna har varit kända länge. För sex år sedan genomförde Skolinspektionen en kvalitetsgranskning av SFI som pekade ut bristande jämlikhet, flexibilitet och en i princip obefintlig individanpassning. 

I år fick granskningen en omfattande uppföljning som visade samma problem och mer därtill. Många elever berättar om undervisning som ”inte är verklighetsnära” där man misslyckas med att träna på att kommunicera i såväl vardags- som arbetssituationer.

Lärare hinner inte individanpassa och planera undervisningen i tillräcklig utsträckning för en elevgrupp med väldigt skiftande bakgrund och förmåga. Och verksamheterna som ryms inom komvux och SFI behöver förhålla sig till motsägelsefulla mål, politiska intressen och arbetsmarknadens behov.

Bara hälften av lärarna är behöriga

Men det största problemet är den låga lärarbehörigheten och att ribban för att bli behörig lärare för SFI är lägre än för andra utbildningsformer. Bara drygt hälften av lärarna är behöriga. 

Skolinspektionens slutsatser är att utbildningens kvalitet kommer att fortsätta bli sämre om politiken misslyckas med att ta ett helhetsgrepp på SFI för att balansera lagkrav med politiska mål och elevgruppens heterogenitet. 

Regeringens plan och medicin är att öka kraven på både elever och kommunerna. Och fokus ligger på de många avhoppen och den dåliga genomströmningen. För att bland annat hindra att elever pausar utbildningen inför man nu en gräns som innebär att rätten att delta i SFI begränsas till tre år från den första gången man antogs, med möjlighet till förlängning om det finns särskilda skäl.

Tidigare har det inte funnits någon bortre tidsgräns, och tunga remissinstanser som Svenskt Näringsliv ser även fortsatt en uppenbar risk att många elever inte kommer att klara den gränsen.

Kommunernas ansvar skärps på så sätt att man måste upprätta handlingsplaner för hur man ska nå personer som har rätt till SFI och hur man kan öka deras studiemotivation. Man ska även bedöma enskilda elevers kunskaper när de börjar och utfärda individuella studieplaner. Och Skolverket ska kartlägga avhoppen.

Tuffare i övriga Norden

Men trots regeringens skärpningar sticker Sverige ut med treårsgränsen. I Finland tar integrationsutbildningen med språkundervisning cirka ett år (kan förlängas vid behov), i Norge är tidsgränsen två år för språk- och samhällsutbildningen för vuxna invandrare och i Danmark används en modell där språkundervisning sker på deltid kombinerat med arbete eller annan integrationsfrämjande utbildning i max tre år. 

Sverigedemokraternas Patrick Reslow tycker att SFI är för slappt och ineffektivt idag.

– Det främsta problemet är att man kan gå runt på SFI hur länge som helst. Det andra är att man på vissa håll har svårt att rekrytera behöriga lärare som uppfyller kraven man bör ställa på SFI. Och det tredje är att vi har alldeles för låga krav på eleverna, säger Patrick Reslow (SD).

SD ser gärna att den bortre gränsen på tre år kortas ytterligare. Reslow har själv motionerat i riksdagen om en tidsfrist på två år. Hårdare krav på nyanlända och invandrare sänker tröskeln ut i samhället, säger han till Dagens ETC.

– Det är klart att det är en kompromiss inom ramen för samarbetet med regeringen. Vi menar att man ska ställa ganska tuffa krav och att det är viktigt att man kommer ut i samhället så fort som möjligt. Du ska inte fastna i att läsa SFI eller i någon bidragsperiod utan du ska ut och börja jobba, säger Patrick Reslow.

”Vinstdrivande aktörer ska bort”

Snarare än att kraven är för låga plågas SFI, precis som resten av välfärden, av en uppluckring och sönderprivatisering, menar Vänsterpartiets Marie Brynolfsson. Hon är kommunalråd i Göteborg med ansvar för bland annat vuxenutbildningen. Och hon sågar regeringens treårsgräns.

– Det kommer inte leda till att det blir bättre för eleverna. Här tappar man det individuella perspektivet om att man har olika förutsättningar att lära sig svenska och ett nytt språk.

I Göteborg har det rödgröna styret fokuserat på innehåll framför krav och erbjudit ett upplägg med dubbelt så många studietimmar i veckan, 30 istället för 15. Det har ökat studiemotivationen och gett bättre förutsättningar att klara utbildningen, säger Marie Brynolfsson.

– Vi har gjort lite tvärtom mot regeringen, kan man säga. Och först tog vi tillbaka fler utbildningar och minskade antalet privata utförare av SFI. På sikt ska de vinstdrivande aktörerna bort från välfärdssystemet.

Dagens ETC har sökt utbildningsminister Johan Pehrson