Justitieminister Gunnar Strömmer (M) vill understryka att kroppsvisitering är tillåtet även utanför säkerhetszonerna med dagens regelverk. Men syftet med den nya lagen är att förhindra skjutningar, sprängningar, våldsspiraler och hämndaktioner som är vanliga inslag i den gängkriminella miljön. 

– Vi har ju bara de senaste veckorna sett nya rätt förfärliga sprängdåd med en kriminalitet som har ett stort våldskapital och som använder det på ett sätt som till synes är väldigt likgiltigt inför konsekvenserna för helt oskyldiga människor. 

Konkret betyder zonerna att polisen ska få utvidgade befogenheter att kroppsvisitera eller leta igenom bilar för att hitta till exempel vapen och sprängmedel inom ett visst geografiskt område under en viss begränsad tid om vissa förutsättningar är uppfyllda, säger Gunnar Strömmer.

Slå, stryp och bryt

Torsten Elofsson är riksdagsledamot och rättspolitisk talesperson för Kristdemokraterna. Han säger att regeringens arbete i kampen mot gängen handlar om tre delar.

– Slå mot det grova våldet, strypa den kriminella ekonomin och bryta rekryteringen av barn och unga till gängen. 

Säkerhetszonerna ingår i planens första del, säger Torsten Elofsson. 

Idag tar vi nästa steg för att ge polisen ytterligare verktyg.

– Det är viktigt att slå hårt mot gängens grova våld. Men lika viktigt är det att ge brottsbekämpningen vassare verktyg för att kunna förebygga, förhindra, utreda och lagföra brott. Idag tar vi nästa steg för att ge polisen ytterligare verktyg för att förhindra skjutningar och sprängningar.

Idag har polisen möjlighet att visitera personer i förebyggande syfte i situationer där det finns risk för våld eller brott. Då krävs kvalificerad risk även i det enskilda fallet, något som inte krävs i och med zonernas utökade befogenheter.

Det här är ingen universal lösning, men det är en viktig komponent för att kyla ner situationen i en så kallad hotspot, säger Torsten Elofsson.

Jomshof: Förslag som brådskar

Sverigedemokraterna ser den snabba processen med införandet av visitationszoner som ett exempel på Tidöpartiernas hårda arbete. Richard Jomshof (SD) är mycket nöjd.

– Nu ser vi hur det månad efter månad träder i kraft lagstiftning som kommer att göra brottsbekämpningen effektivare. Den 1 januari trädde tolv straffskärpningar i kraft som tar direkt sikte på de kriminella nätverken. Bland annat då dubbla minimistraff för grovt vapenbrott. Den 1 februari trädde lagstiftning om preventiva vistelsförbud i kraft. I mars kan polisen få tillgång till säkerhetszoner, som vi pratar om här idag. Och så här kommer det att fortsätta. 

Regeringen har lagt fram en tidplan där tanken är att stärka skyddet för poliser i yttre tjänst, göra det lättare att säga upp hyresgäster som begår brott och skapar otrygghet, öka möjligheterna att ta brottsvinster från kriminella och ge polisen tillgång till fler preventiva tvångsmedel. Allt före sommaren. 

Det enda hindret för planen är om samarbetet mellan regering och riksdag inte går som tänkt, eller om man behöver göra väsentliga förändringar av lagförslagen under processens gång, säger Richard Jomshof. 

Man upplever i Danmark att det har varit ett effektivt verktyg.

– Men det är förslag som brådskar. Det är saker som måste komma på plats så fort det bara går. Och Danmark har som vi vet en lång och gedigen erfarenhet av att använda de här zonerna i arbetet med att trycka tillbaka den gängrelaterade brottsligheten. Och man har haft ett sådant system i Danmark i över 20 år. Och för det första är det viktigt att påpeka att det har varit under bred parlamentarisk enighet i Danmark. Men också att erfarenheten från Danmark är positiv. Man upplever i Danmark att det har varit ett effektivt verktyg i arbetet mot gängen. Till exempel för att kyla ner pågående konflikter, att förebygga impulsiva våldsbrott, men också förebygga hämndaktioner och våldsspiraler.

Baserat på den danska erfarenheten så har vi anledning att tro att det kommer effektivt verktyg även här i Sverige, säger Richard Jomshof. 

Han tycker att det är värt att införa åtgärderna trots att Brottsförebyggande rådet i sitt remissvar menar att det inte finns tillräckligt med underlag för att ta ställning till huruvida nackdelarna eller fördelarna med förslaget skulle väga över. 

– Man konstaterar samtidigt att det finns ett stort behov av att pröva nya åtgärder som kan vara verksamma i kampen mot gängen. Och det är precis det vi gör idag, säger han.

Röstade själv nej 2021

En av förslagets mest omtalade delar handlar om vilka som riskerar att bli stoppade. I en intervju med Sveriges Radio sa Gunnar Strömmer att klädsel kan utgöra en del av polisens bedömning i arbetet med riskprofiler, och som alltså kan påverka vilka som blir visiterade. Martin Melin är polis och riksdagsledamot för Liberalerna. Under regeringens presskonferens utvecklar han resonemanget om suspekt klädsel.

Det är så här. Man är märkestrogna i vissa områden.

– Det är så här. Man är märkestrogna i vissa områden. Det betyder inte att alla som går runt med en Gucci-kopia-keps är gängkriminella. Absolut inte. Men om vi säger så här då. Alla som bär Gucci-kopia-kepsar är inte gängkriminella. Men många gängkriminella bär Gucci-kopia-kepsar. Man klär sig på ett visst sätt. Det är en viss klädstil som kommer med att vara med i de här gängen. Det här är jättesvårt att förklara men jag tror att man kan gå till alla olika grupperingar så kommer man se att i vissa grupperingar så har man en viss klädstil man följer. Vi kan kolla på fotbollshulliganerna där vissa ska bära Adidas och vissa ska bära Nike. Det finns de här olika grupperingarna om det är i Stockholm, i Dalen, i Östberga eller i Vårby. Så har man en viss stil. Man använder vissa klädmärken och vissa märken.

Poliser som jobbar i förorten har bra koll på riskprofiler, och vikten av det ska inte underskattas, säger Martin Melin. 

– Jag har själv varit nere i Malmö och jobbat mot gängen där nere. Vi har en väldigt bra bild av hur de här gängkriminella klär sig, hur de beter sig. Det skiljer sig faktiskt från de laglydiga, de skötsamma ungdomarna som bor i de här områdena. Det skiljer sig. Även fast det finns skötsamma som på något sätt dras till den här klädstilen också. Därför att det finns en kultur. Vi har ju sett den här rapkulturen som finns och så vidare. Det betyder inte att de är kriminella. Är man i polis i de här områdena, då kan man urskilja det här. 

Martin Melin röstade själv nej till förslaget om visitationszoner på Liberalernas landsmöte 2021.

– Jag hade inte fått presenterat för mig hur effektivt och hur bra det här fungerade i Danmark. Och därför så röstade jag nej. Jag röstade egentligen mer för att jag tyckte att det här skulle utredas. Men det alternativet fanns inte. Nu har det här utretts.

Då blir han förbannad

På en fråga om risken för att utsättas för diskriminerande behandling av polisen säger Martin Melin att han blir förbannad. 

– Någonting som gör mig lite förbannad är att det finns en misstro mot att svenska poliser ska gå runt och diskriminera folk. Vi har höga politiska företrädare i det här landet som pekar ut poliskåren som en yrkeskår som man inte kan lita på. Vi har alltså unga män och kvinnor idag i polisuniformer som jobbar dygnet runt, året runt, som riskerar sina egna liv så att vi alla här kan bli trygga. Gå till våra jobb. Vi kan ha våra barn i skolan utan det ska hända saker. De riskerar sina liv. Och att då peka ut och säga nej, er litar vi inte på.

Hur kan man vara emot ett sådant förslag? frågar Melin retoriskt. Han tror inte att visitationszoner kommer att leda till etnisk profilering eller diskriminering.

– Jag tror inte det. Vi har en väldigt välutbildad poliskår, en av världens mest välutbildade poliskårer. Korruption, tjänstefel och maktmissbruk är väldigt ovanligt i Sverige. Händer det? Ja. Kommer det att hända? Förmodligen. Men då har vi också ett väl fungerande system där man anmäler de här poliserna.

Min inställning är att jag tycker att man måste prova saker och ting.

Till Dagens ETC säger Martin Melin att visitationszonerna kommer att utvärderas löpande.

I utredningen skriver man att Danmark ett år hade 128 träffar på 10 000 dokumenterade visitationer. Hur säker är du på att verktyget blir effektivt?

– Det där är en väldigt bra fråga. Min inställning är att jag tycker att man måste prova saker och ting. Det betyder inte att det här är facit, att det här kommer att vara framgången. Men det är ett av de verktyg som polisen får så att de kan jobba effektivt och offensivt i de här områdena. Sen får vi se om vi får ner antalet skjutningar. Jag tycker att justitieministern sa det bra, det handlar om att få ner skjutningarna, inte att vi ska hitta vapen. Hittar vi vapen är det jättebra, men att minska skjutningarna är målet. Ge det här ett par år så får vi se om det fungerar.

I sitt remissvar lyfter Socialstyrelsen upp att barn kan komma att visiteras i zonerna, eftersom gängen använder minderåriga i sin verksamhet. Hur ser du på barnperspektivet?

– Det är hemskt att se hur unga och barn dras in i kriminalitet. Jag har sett så unga som sjuåringar som håller vakt åt gängen. När poliser kommer i kontakt med barn är det viktigt att det görs på rätt sätt, och framför allt när det gäller barn som kanske är på väg in i kriminalitet och inte riktigt vet vad de gör. Man får hantera det väldigt varsamt och på ett specifikt sätt. Jag är trygg i att våra poliser kan det här och att det kommer att skötas bra.