Det säger Stellan Gärde, tidigare kommissionär och styrelseledamot i Internationella juristkommissionen i Genève.
Det är allvar nu. Ge ett bidrag till ETC Stödfond för att säkra utgivningen av Sveriges enda rödgröna dagstidning. Använd ETC Varuhuset eller:
Swisha: 123 508 754 9
BG: 5372-9141
Samma sak gäller alla regler om mänskliga rättigheter och domstolarnas oberoende, menar han.
– På tolv–tretton månader skulle man kunna ändra alltihop, med enkel majoritet i riksdagen. Om man till exempel bestämmer sig för att ändra reglerna om vem som kan bli svensk medborgare, eller att minoriteter som tornedalingar eller judar inte självklart ska behandlas som svenska medborgare, så kan man ändra grundlagarna i den frågan.
Huvudregeln är att de svenska grundlagarna kan ändras genom två riksdagsbeslut med ett val emellan. Men det behöver inte vara ett ordinarie val – det räcker med att nio månader förflutit.
– Vi har bland de svagaste skydden i Europa för vårt statsskick, påpekar Gärde.
I Finland krävs att det andra beslutet ska tas med kvalificerad majoritet. I Norge går de grundläggande reglerna inte att ändra på, och likadant är det i Tyskland. På de flesta håll finns det regler som är till för att hindra en tillfällig majoritet från att ändra statsskicket.
Myndighetsmakt ett hot
Men även om inte grundlagarna ändras kan mycket förändras i samhället bara genom att förändra vilka som har makten över myndigheterna. Stellan Gärde är kritisk:
– I samband med övergången till demokrati, på tjugo–trettiotalet, lade man väldigt mycket beslut om tillsättningar i riksdagen. Det var antagligen för att borgerligheten inte riktigt litade på Socialdemokraterna. Men senare har all tillsättning av domare och generaldirektörer förts över till regeringen. Riksdagen har inte längre något inflytande över tillsättningarna under en mandatperiod. Om man får in folk där som klart och tydligt motarbetar demokratin så kan det få ett fruktansvärt genomslag väldigt snabbt. Vi har en situation där det kan räcka att en SD:are sitter i regeringen, med tillsättningsmakt i ett departement, så kan det gå fort.
Politiska domare
En annan central del av ett demokratiskt samhälle är rättssäkerheten, att domstolarna är politiskt obundna. Under senare tid har mycket kritik riktats mot de partipolitiskt tillsatta nämndemännen. Men även domare kan tillsättas på politiska grunder.
– I dag försöker man verka för att domare ska vara självständigare än förut. Det finns en domarnämnd som ger förslag på tre domare, och så måste regeringen välja en av dem. Regeringen kan välja en annan i undantagsfall, men även då ska den vända sig åter till domarnämnden. Högsta förvaltningsdomstolens ordförande har föreslagit att domarnämnden bara ska ge ett förslag, på grund av erfarenheterna från Polen nyligen. Men då frågar man sig, vem är det som tillsätter domarnämnden? Jo, det är regeringen. Det räcker att sopa rent i domarnämnden och så får den de förslag till domare som den vill ha.
Läroplan kan försvenskas
Mottagandet av flyktingarna innefattar inte minst skolan, och även där kan en långvarig demokratisk utveckling brytas snabbt.
Tidigare i veckan presenterades en läroplan för förskolan som har en väldigt påtaglig hållning för mångfald. Bland annat är de nationella minoriteterna tydligt framlyfta i den nya läroplanen.
– Sverigedemokraternas politiska förslag går åt rakt motsatt håll. Deras politik går mot mångfalden, och de vill i stället vill ha försvenskning utifrån någon svensk kanon, samtidigt som mångfalden och variationen ökar i barngrupperna och elevgrupperna. Det skulle innebära ett påtagligt brott mot hela den demokratiska tradition som hela förskolan och skolan bygger på, säger Ingegerd Tallberg-Broman, senior professor i pedagogik vid Malmö universitet.
Illiberal demokrati
Den utveckling som beskrivs här, det vill säga när samhällets institutioner töms på sitt demokratiska innehåll fast det fortfarande hålls fria val, kallas ibland illiberal demokrati. Journalisten Joakim Medin visar i boken ”Orbánistan” (2018) hur snabbt en sådan utveckling kunde genomföras i Ungern.
– Ungern har kunnat slå in på en auktoritär utveckling med betydande folkligt stöd eftersom de saknar de demokratiska rötterna som finns i bland annat Sverige. Det finns ingen liberal period innan 1989 att blicka tillbaka till. Hotbilden mot demokratin i Sverige är alltså inte likadan. Däremot visar det ungerska exemplet hur hetsen mot flyktingar kan användas politiskt, säger Joakim Medin.
