Under natten mellan påskafton och påskdagen i våras blev det skyddade boendet i centrala Södertälje beskjutet. En kula från ett skjutvapen gick genom ett fönster på boendet som drevs av kvinnojouren i Södertälje. De cirka tio boende som befann sig i lokalen under skottlossningen togs omedelbart om hand.
– Vi flyttade ut kvinnorna och barnen direkt, säger Lotta Gotthardsson som är verksamhetsansvarig på Södertälje kvinnojour.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Strax efter påskhelgen var det planerat att det skyddade boendet skulle flytta till en ny adress. Detta blev aldrig av. I stället har de nu tvingats att lägga ner det skyddade boendet i kommunen.
– Vi hade planerat flytten sedan en lång tid tillbaka, men under veckan efter skottlossningen så började vi fundera. Vi har pratat med mycket säkerhetsfolk och polis och man kunde inte säkerställa att den nya adressen inte var röjd. Säkerheten är allt för oss. Många kvinnor lever under hot. Så vi valde att inte flytta, säger Lotta Gotthardsson.
Tvingades lägga ned
Eftersom kvinnojouren inte har hittat någon ny plats för skyddat boende fick de lägga ner. Tre deltidsanställda varslas. Lotta Gotthardsson är nu den enda kvarvarande anställda på verksamheten.
– Personalen finansierades av boendeavgifter från de boendes hemkommuner. Det är väldigt små medel och man lever på gränsen hela tiden. Det här slår enormt hårt. Att hitta nya lokaler till en sådan här verksamhet är skitsvårt, det är inte gjort i en handvändning. Så styrelsen och jag förstod ganska snabbt att vi kommer att behöva dra ner på personalen. Men kvinnojouren finns kvar och har fortfarande råd- och stödverksamhet samt en del utåtriktad verksamhet riktad mot ungdomar, säger hon.
Upplever ni att det finns en ökad hotbild?
– Ja, när ens arbetsplats blir beskjuten är det otroligt allvarligt. Vi har hela tiden kvinnor som lever med extrem hotbild. Även vi personal lever med det här. Jag har inga siffror, men min känsla är att vi har kvinnor som har levt med grövre våld.
"Det här skapar en otrygghet"
Zandra Kanakaris är förbundsordförande för Unizon, som kvinnojouren i Södertälje är medlemmar hos. Hon ser allvarligt på situationen i Södertälje.
– Det är självklart helt oacceptabelt. Vad vi vet är det första gången som en jour har blivit beskjuten. Vi får verkligen hoppas att det var en engångsföreteelse, men tyvärr ser vi en stor hotbild mot våra jourer, säger hon.
Unizon har gjort en uppföljande enkät bland sina 130 kvinno- och tjejjourer i landet. Där framkommer det att nästan var tredje jour har mottagit någon form av hot under de senaste 1,5 åren.
– Anmärkningsvärt är att det ibland är efter att man har uttalat sig i media eller liknande. Arbetet mot mäns våld väcker så mycket motstånd och aggressivitet, så mycket hot och hat.
Den ökade hotbilden gör att fokus blir högre på säkerhetsfrågor.
– Vi jobbar redan mycket med säkerheten, men hela samhället måste jobba ännu hårdare. Det handlar ju både om de boendes säkerhet och de som jobbar på kvinnojourerna. Och i slutändan handlar det så klart, som allt annat, om resurser. Vi kommer tillbaka till finansieringsfrågan, som ju är långt ifrån löst. Det är bedrövligt hanterat hittills. Säkerhetsarbete är långsiktigt och kräver resurser till skalskydd, men också till personal och annat, säger Zandra Kanakaris.
Även Zozan Inci, ordförande för Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, ser väldigt allvarligt på situationen i Södertälje.
– Den jouren tillhör Unizon, men generellt är det förfärligt. Hemskt att en jour ska behöva lägga ner på grund av en sådan händelse. Min första tanke var vad som ska hända med andra kvinnor på andra skyddade boenden. Det här skapar en otrygghet och ständig osäkerhet. De flesta skyddade boenden och kvinnojourer har väldigt bra säkerhetsrutiner. Men man kan aldrig garantera till 100 procent. Någonstans har det här boendet identifierats. Det kan vara genom att man har förföljt en kvinna eller liknande, säger hon.
Har det hänt förut att skyddade boenden har tvingats att stänga efter hot?
– Nej, inte vad jag vet. Det är sällan en kvinnojour blir beskjuten med pistol. Det har inte hänt tidigare vad jag har hört. Det kan komma in brev och andra typer av hot. Men som sagt de flesta boenden har bra säkerhetsrutiner.
Hur vanligt är det med direkta hot mot skyddade boenden och kvinnojourer?
– Hotbilden finns alltid. Om du jobbar med kvinnor som är utsatta för våld, så är du som personal alltid utsatt. Du måste alltid tänka på säkerheten, vart och hur du går, att du alltid har med dig en telefon. Man har bred kunskap om säkerhetsrutiner.
Det är större risk att identifiera ett boende i mindre städer, menar Zozan Inci.
– Därför är det bra att placera kvinnor på boenden i städer där de inte har sin släkt, så de inte behöver se sig över axeln varje gång de går ut.
"Bra att nyheterna får stor publicitet"
Lotta Gotthardsson tycker att det är bra att det har blivit mer fokus på mäns våld mot kvinnor i medierna senaste tiden. Med det uppmärksammade fallet kring 41-åriga Lotta som mördades av sin pojkvän till exempel.
– Det är bra att nyheterna får stor publicitet. Jag hade önskat att skjutningen mot oss hade fått större utrymme också. De här frågorna måste väckas. Om skyddade boendens utsatthet och hur sårbart det är med kvinnojourer. Det är extremt utsatta och traumatiserade kvinnor, barn och ungdomar som vi jobbar med. Det här fallet med Lotta är ett facit på hur det kan gå. Jag har många kvinnor som skulle kunna hamna på löpsedlarna också.
Om ni hittar en plats som bedöms säker, kommer ni att kunna öppna ett nytt boende då?
– Absolut. Det är vår avsikt att göra det. Man skulle önska att behovet inte fanns, men nu är det ju så att det är efterfrågan på de här platserna och vår önskan är naturligtvis att hitta nya lokaler. Men troligen kommer det inte att ske under det här året, säger Lotta Gotthardsson.
Bristen på skyddade boenden i landet är stor. Över 2 000 kvinnor nekas skyddat boende i Sverige varje år på grund av platsbrist, enligt en sammanställning som Roks presenterade i våras.
Önskar mer resurser till jourer
– En sådan här händelse bidrar ju till att fler kvinnor kommer att behöva vänta. Och de kvinnor som lever i destruktiva förhållanden påverkas. De känner sig inte trygga någonstans, säger Zozan Inci.
Hon önskar mer resurser för att kunna få verksamheten att fungera.
– Sluta dra in resurserna till kvinnojourer och tjejjourer. Vi behövs ju! Och vi behöver de resurserna för att kunna bedriva de här verksamheterna.
"Ohållbart i längden"
Lotta Gotthardsson på kvinnojouren i Södertälje håller med.
– Regeringen tillsatte 100 miljoner till kvinnojourer 2015, men när pengarna fördelades fick många inget alls. De satsade på tjejjourer i stället. De behövs naturligtvis också, men vi behöver resurser. Det är ohållbart i längden att driva ett skyddat boende under de här förhållandena. Det handlar om otroligt utsatta kvinnor med stora behov. Man kan inte chansa i den här världen.
