– Ja, elstödet är utmätningsbart. Vi kan utreda det som en tillgång och utmäta. Vårt uppdrag är att utreda tillgångar som kan betala skulderna, till exempel om det finns pengar på ett bankkonto, säger Kristin Alm, enhetschef på Kronofogdemyndigheten.

Eftersom elstödet förs över automatiskt av Försäkringskassan och kommer in som en summa pengar på bankkontot räknas det som bankmedel. Det innebär att pengarna ses som vilken inkomst som helst. 

– Ja det är så det blir, vi utgår från saldot på bakkontot som finns tillgängligt, säger Kristina Alm.

Dagens ETC har pratat med medarbetare på Kronofogden som mår dåligt över att behöva utmäta elstödet, men de vill inte medverka med citat. Kristin Alm menar dock att det inte kommer bli så att alla som har skulder hos Kronofogden blir av med sitt elstöd, utan varje fall ska utredas. 

– Vi tar alltid ställning till om tillgången ingår i personens beneficium, alltså om den behövs för att personen ska klara sitt vardagliga uppehälle, till exempel kunna betala sin bostad och sina levnadskostnader. Om tillgången är beneficium gör vi inte någon utmätning, säger hon.

Elskulderna ökar

Hur många personer det kan handla om som blir av med sitt elstöd i en utmätning går inte att säga, enligt Kristin Alm. Men klart är att elkostnaderna i sig har gjort att många skuldsatts. Enligt statistik från Kronofogden som TT har tagit del av ökade antalet ärenden som handlar om obetalda elräkningar med 19 procent 2022 för privatpersoner, jämfört med 2021. De totala el-skulderna ökade ännu mer – med 27 procent, till 112 miljoner kronor. Medarbetare hos Kronofogden menar att det också finns de som gjort upp med elbolagen om uppskov, och fått lov att vänta med betalningen tills elstödet har kommit. Har de andra skulder hos Kronofogden kan den möjligheten nu försvinna, om elstödet utmäts.

– Så kan det ju bli. Om man till exempel har kommit överens med elbolaget om att man ska avvakta betalning är det en information som vi inte har. I de lägena får man ta kontakt med oss och så får vi pröva i just det fallet. 

Totalt ökade skulderna hos Kronofogden med en knapp procent förra året, sett till antalet personers som är skuldsatta. Skuldbeloppet ökade dock betydligt mer – med drygt sju procent. Enligt Davor Vuleta, analytiker hos Kronofogden, växer skulderna mycket som en följd av höjda räntor, men också för att fler kommer in med nya skulder på högre belopp än tidigare.

Sveriges satsar lite jämfört med andra länder

Utöver att elskulderna ökar är Sverige också både sparsamma och långsamma med utbetalningen av elstödet jämfört med andra länder.

Runt 80 procent av de 4,3 miljoner hushåll som har rätt till elstöd ska ha fått det utbetalt nu, enligt Försäkringskassan. De som ännu inte har fått sitt elstöd är bland annat sådana som bor i utlandet.

– Det är de som inte registrerat konto hos Swedbank och där vi inte heller får kontoträff i våra egna och Pensionsmyndighetens kontoregister kommer få sina pengar senare. Här återfinns till exempel utlandsbosatta, säger Fredrik Falk, enhetschef på Kronofogden. 

När elstödet har nått alla kommer 17,5 miljarder ha betalats ut. Därefter ska elkunderna även kompenseras för november och decembers elkostnader. Men när det elstödet betalas ut är inte klart.

– Vi har ingen tidsplan i nuläget att kommunicera. Vi förhåller oss till den tidsplan, ”våren”, som regeringen meddelat sedan tidigare, säger Fredrik Falk.

Klart är hur som helst att svenskarna får elstödet sent jämfört med många andra européer. Hur kompensationen till elkunderna ser ut skiljer sig åt mellan olika länder, men många andra länder har varit snabbare med sina insatser.

– Det har tagit tid här, vi har varit långsammare än resten av Europa, säger Mats Nilsson, docent i nationalekonomi vid Södertörns högskola och expert på elmarknaden.

Blir ”flaskhalseffekter”

Framförallt tycker han att Sverige borde ha gjort det som flera andra länder har gjort, och sänkt momsen på el. I Sverige ligger den kvar på 25 procent, medan till exempel Finland har sänkt momsen från 24 till 10 procent.

– Jag kan inte förstå varför man inte har sänkt momsen här. Det hade gjort skillnad för alla, och vi hade sluppit de här geografiska skillnaderna. Som det är nu är det ju inte staten som står för stödet heller, utan det kommer från de här flaskhalseffekterna, säger Mats Nilsson.

Enligt statistik från tankesmedjan Bruegel var Sverige ett av de länder som mellan september 2021 till januari 2023 la allra lägst andel av BNP på energistöd till hushåll och företag – 1,3 procent. De flesta andra länder lägger mellan tre och fem procent. Dessutom har Sverige till skillnad från många andra EU-länder inte heller infört ett vinsttak för elproducenter. Att införa ett vinsttak var ett EU-beslut som togs i höstas, och som innebär att alla vinster över 180 euro per megawattimme som elproducenter gör, ska betalas till staten som sedan omfördelar intäkterna till elkunderna. Enligt en granskning av DN kan svenskarna ha gått miste om flera miljarder som följd av att vinsttaken inte har införts än.