”Exceptionellt stor ökning” av hjälpbehov hos svenskar

Höjda hyror, skenande matpriser och löner som släpar efter. Många har svårt att få ekonomin att gå ihop. På tio år har svenskarnas skuldberg nästan fördubblats, enligt statistik från Kronofogden. Och bara det senaste året har skuldsättningen ökat med 52 miljoner kronor om dagen. Svenskarnas skulder har växt med 16 procent, och med hela 36 procent jämfört med för två år sedan.  

– Det här är både oroande och allvarligt. Det har varit några år med tufft ekonomiskt läge, med ökande priser och räntehöjningar. Ökningen av skulder visar tydligt att svenska hushåll har svårt att få sina pengar att räcka till, och allt fler har problem med att betala sina räkningar, säger rikskronofogde Fredrik Rosengren i ett pressmeddelande.

Det är inte bara den totala summan som har ökat, utan också antalet skuldsatta personer. För Åse Hanell, generalsekreterare på Majblomman som stöttar barn i fattigdom, förvånar inte siffrorna.

– Behovet av ekonomiskt stöd är enormt. Vi har både förra året och detta året haft ett enormt söktryck. Antalet ansökningar till Majblomman ökade markant 2023, och vi hade förhoppningar om att det skulle avta 2024, men det gjorde det inte, säger hon.

Har inte råd med kläder

En Sifo-undersökning som Majblomman, Rädda barnen, Röda korset och Hyresgästföreningen lät göra i våras visade att många måste låna pengar för att ha råd med basala saker. Det återspeglar sig också i ansökningarna till Majblomman.

– Vi ser att framför allt ensamstående föräldrar med låga inkomster söker stöd för att ha råd med kläder och skor, och till terminsavgifter, för att barnet ska kunna idrotta till exempel. Även kollektivtrafiken är en utgift många behöver hjälp med.  

Hos Sveriges stadsmissioner är bilden liknande – den ekonomiska utsattheten har ökat, och allra mest hos dem som har levt på marginalen.  

– Allt fler ensamstående föräldrar söker sig till oss, även de som har ett jobb. Det är en grupp som tidigare precis har fått det att gå ihop, men vars ekonomi de senaste åren kraschat. Det har med ökade matpriser att göra, men också att man under pandemin fick vabba mycket eller vara sjukskriven. De har inte kommit över ytan sedan dess, säger Jonas Wihlstrand, generalsekreterare på Sveriges stadsmissioner.

Ökat behov av mat

Det är en exceptionellt stor ökning.

Även om den största gruppen som söker hjälp hos dem är sådana som lever med långvarigt försörjningsstöd så har andelen som har jobb och ändå behöver hjälp ökat. Likaså har hjälpbehovet förändrats. Framför allt vänder sig allt fler till Stadsmissionen för att de inte har råd med mat.

– Det är en väldigt stor del av våra insatser som handlar om mat, att folk äter hos oss, frågar efter matkassar eller blir medlemmar i våra matbutiker. Det är en exceptionellt stor ökning.

Att det är fler ensamstående och föräldrar som har det tufft ekonomiskt indikerar även Kronofogdens siffror. Den åldersgrupp skuldsatta som har ökat mest jämfört med förra året är de mellan 35 och 44 år. Deras skulder har växt med 25 procent jämfört med förra året.  

– Det är en ålder när man generellt har höga utgifter; man kanske tar lån för bostad och har minderåriga barn. När räntorna ökar och priser på bland annat mat och bränsle stiger, får många svårt att få ihop sin ekonomi, vilket kan leda till betalningsproblem, säger Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson på Kronofogden, i pressmeddelandet.