– Vi har använt det till vår tillsynsbåt i fem år, det är en fem meter lång aluminiumbåt med utombordare och det har fungerat utmärkt, säger Anders Tysklind, nationalparkschef.
Skrovduken fungerar så att den ligger fastförtöjd på båtplatsen. När man kommer tillbaka till sin båtplats efter en sväng ute på havet, kör man helt enkelt upp båten på duken som flyter i vattenytan.
Flytkraften i duken gör att den trycker sig uppåt och lägger sig tätt mot båtskrovet. Solljuset stängs ute, vilket gör att det blir mörkt och näringstillförsel och syresättning hindras. Med andra ord en plats där varken havstulpaner eller andra organismer trivs.
Utställning på Rossö
Skrovduken läggs på plats på våren när båten sjösätts, plockas upp på hösten och spolas av med högtryckstvätt.
– Vi får många frågor från besökare på Naturum om det här, många är nyfikna, säger Anders Tysklind.
På Rossö, vid en av entréerna till nationalparken, har man just nu en utställning där man informerar om hur skrovduken fungerar.
– Att använda sig av skrovduk i stället för bottenfärg minskar naturligtvis gifterna i havet, och det ser vi som väldigt positivt.
Kosterhavets nationalpark är enligt Anders Tysklind Sveriges största fritidsbåtsdestination. Det handlar om 165 000 båtgästnätter per säsong i området.
– Jag tycker det är angeläget att användningen av skrovduk får växa som ett vettigt alternativ. Om fler småbåtsägare skulle börja använda sig av det skulle vi verkligen kunna göra stor skillnad, säger han.
Varför skrovduken inte har fler användare har han ingen bra förklaring till.
– Det är inget ansträngande, man slipper besväret med att måla och det ser faktiskt väldigt professionellt och stiligt ut när man lägger till och liksom glider upp på duken, skrattar han.
Konservativt båtfolk
Grefab, Göteborgsregionens Fritidshamnar AB, driver elva fritidsbåthamnar runt Göteborg. I hamnarna finns 7 200 båtplatser.
– Jag ser skrovdukar lite här och var, det finns nog några i varje hamn vid det här laget, säger Roger Lindberg som är ansvarig för driften av Grefabs hamnar.
Han har sin egen teori kring varför metoden inte blivit mer utbredd.
– Båtfolk är generellt sett väldigt konservativa och traditionsbundna, de är många gånger skeptiska till nymodigheter.
Peter Bjärsved är vd för Cleanboat med huvudkontor i Kungsbacka som tillverkar skrovdukar. Han säger att försäljningen går stadigt framåt, även om den inte tagit riktig fart hittills. Cleanboat har tillverkat skrovdukar i tio år.
– Båtägare kan vara lite konservativa och traditionella, men vår produkt är ju ett miljövänligt alternativ som vi hoppas fler ska få upp ögonen för, säger han.