BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Jag minns fortfarande hur det kändes i magen. Äntligen kom något som stämde överens med mina erfarenheter som chef och läkare. Det var som om bitarna föll på plats, förklarade dåvarande direktören Barbro Fridén i en intervju med GP sommaren 2015.
Hon hade kommit i kontakt med den värdebaserade vården redan 2009 och blivit en av dess främsta förespråkare i Sverige. Hennes mål var att organisera om hela Sahlgrenska.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
33 miljoner kronor
Till sin hjälp anlitade Barbro Fridén bolaget Boston Consulting Group, BCG. Ett första seminarium hölls på valborgsmässoafton 2013 och enligt de fakturor som sjukhuset lämnat ut kostade konsulterna under två år drygt 33 miljoner kronor.
Men det var inte bara Sahlgrenskas ledning som anammade de nya idéerna. Nya Karolinska sjukhuset i Stockholm köpte också konsulttjänster av det multinationella företaget. Granskningar av DN och SR:s Kaliber har visat att det där handlat om svindlande belopp. Bara för 2016 landade konsultnotan på 90 miljoner och sammanlagt har Karolinska betalat ut mer än en kvarts miljard kronor till BCG.
Bolaget har haft ramavtal med landstingen och fakturerat på fyra kostnadsnivåer, där den högsta är 2 800 kronor i timmen. Samarbetet mellan Karolinska och de amerikanska konsulterna avbröts först i augusti i år efter flera avslöjanden, bland annat om att företaget kan ha kommit över känslig data om svenska patienter.
Vetenskaplig utvärdering
I Göteborg hade konsulterna avslutat sitt arbete redan före maj 2016, då sjukhusdirektör Barbro Fridén meddelade att hon skulle lämna sin tjänst för ett nytt jobb i Förenade Arabemiraten. Men arbetet med att organisera om vården vid SU fortsatte ytterligare en tid.
Först vid ett chefsmöte den 13 juni i år togs det första steget mot att skrota styrmodellen. En enkät visade då på ganska skrala resultat från de 24 olika patientgrupper som hunnit införa det nya arbetssättet.
– Metoden förefaller inte vara överlägsen andra metoder för förbättringsarbete, heter det i ett pressmeddelande från Sahlgrenska som kom förra veckan.
På uppdrag av den nya sjukhusdirektören har professor Peter Lönnroth i höst gjort en vetenskaplig utvärdering av den värdebaserade vården. Sjukhusledningen förklarar att man i framtiden istället ska samarbeta med Göteborgs universitet och Chalmers om andra metoder som är förankrade i forskningen.
Halverade väntetider
Peter Lönnroth har kommit till sin slutsats efter att ha granskat 1 320 forskningspublikationer och gallrat fram 45 studier som är relevanta. Han har dessutom intervjuat 15 nyckelpersoner på SU, varav flera är chefer som var drivande i arbetet med att införa värdebaserad vård.
Verksamhetschefen för ortopedin, Magnus Karlsson, tillhörde entusiasterna. Sommaren 2015 berättade han stolt om halverade väntetider till höftoperationer, färre komplikationer och nöjdare patienter som en effekt av den nya ekonomiska modellen.
– Jag står fast vid att arbetet med värdebaserad vård inneburit fördelar för protespatienterna vid Mölndals sjukhus, säger Magnus Karlsson i dag.
Han tycker konsulterna från BCG var väldigt duktiga och höll ett rasande högt tempo, men påpekar att det är tekniskt svårt att ställa om sjukvården. Dessutom krävs stora investeringar om man ska införa nya arbetssätt, förklarar han.
– SU hade ekonomiska muskler och jag tror faktiskt att det har betalat sig, åtminstone på en del områden, säger Magnus Karlsson.
”Inte allena saliggörande”
I Stockholm har Läkarföreningen varit starkt kritisk och flera gånger ifrågasatt sjukhusledningen vid Karolinska. Motsvarande protester har inte hörts i Göteborg.
– Vi har inte upplevt att Sahlgrenska gjort någon genomgripande kulturrevolution, säger Christina Sjöberg, ordförande i Läkarföreningen i Väst.
Hon tycker det är helt annorlunda än på Karolinska där värdebaserad vård blivit som en ny religion och där införandet kostat oändligt mycket mer.
– Här har det snarare handlat om en metod för att utveckla arbetet och i vissa situationer tycks metoden ha fungerat bra. Jag vet ärligt talat inte om det hade blivit annorlunda med något annat arbetssätt, säger Christina Sjöberg.
Ordföranden i Sahlgrenskas styrelse, Johnny Bröndt (M), vill inte heller beskriva satsningen på värdebaserad vård som bortkastade pengar. Men han tycker det är bra att sjukhusledningen nu tänker om.
– Metoden är inte den allena saliggörande. Och jag tror inte det hade varit bra om hela sjukhuset hade organiserats om, säger han.
Johnny Bröndt betonar att frågan om en ny organisation för hela SU aldrig behandlades av politikerna i styrelsen. Det var Barbro Fridéns egen vision som hon enbart förankrade i sjukhusets ledningsgrupp.
När det gäller kostnaderna vet sjukhusstyrelsens ordförande inte hur stor del av SU:s budget som använts till arbetet med värdebaserad vård. Men han är övertygad om att det handlar om många miljoner.
– Helt klart är att betydligt mer pengar satsats internt än de miljoner som gått till externa konsulter, säger Johnny Bröndt.