– Det rapporteras hela tiden om hur dåligt sjukvården fungerar, och hur tufft det är att arbeta där. Och så är det ju, det är ju tyvärr ett yrke där det blivit allt tuffare, säger hon.

Ska fler vilja utbilda sig krävs en förändring, menar hon. Yrket måste bli mer attraktivt. 

– Ska vi kunna locka fler måste arbetsmiljön bli bättre, och lönerna behöver höjas. Det är ett yrke som på många sätt är jättebra, med stora möjligheter att ha ett varierat arbete. Men samtidigt är det för tufft på många arbetsplatser, säger hon.

Risk för sämre kvalité

Nadja Ståhl poängterar att det inte går att utöka antalet platser förrän yrkets status har höjts. 

– På vissa skolor fylls knappt platserna ens. Blir utbildningsplatserna för många är risken att det blir sämre kvalité på utbildningen.

Färre sökande till fler platser har gjort att antagningspoängen har sjunkit och det blivit lättare att komma in på sjuksköterskeutbildningarna. Det har i sin tur lett till att färre studenter klarar utbildningen på utsatt tid. Därför anser även Helen Marklund, universitetslektor och programansvarig för sjuksköterskeprogrammet vid Linköpings Universitet, att det inte är en lösning att bara öka antalet platser på utbildningen.

– När meritvärdena sänks har vi märkt att det blir fler som inte klarar utbildningen på utsatt tid, vilket leder till sämre studieprestationer, fler studenter som har behov av stödinsatser under utbildningen och att studenter i högre omfattning behöver ta studieuppehåll för att de inte uppnår utbildningsmålen, säger hon.

Fler platser ingen lösning

Lösningen i Linköping har varit att istället för att öka antalet platser göra tvärtom. 

– Vi har dragit ner på utbildningsplatserna för att öka söktrycket och därmed meritvärdet. Då kan också fler studenter slutföra sin utbildning inom utsatt tid.

Under en nationell konferens för drygt ett år sedan, där 23 av 25 lärosäten som utbildar sjuksköterskor deltog, framkom det att samtliga lärosäten var överens: satsningen på fler utbildningsplatser leder inte till att fler sjuksköterskor faktiskt utbildas. På Göteborgs universitet är bilden densamma. De ökade först utbildningsplatserna, men har sedan märkt att antalet examinerade trots det inte blir fler. 

– Vi tar in fler, men får inte fler som går ut. Andelen som klarar utbildningen minskar hela tiden. Det gör att vi får lägga stora resurser på att stötta dem som kanske inte klarar sig, säger Inger Jansson, programansvarig för sjuksköterskeutbildningen på Göteborgs universitet.

Problemet är inte att det finns för få utbildningsplatser – utan snarare att för få söker de platser som finns. För få lockas av jobbet som sjuksköterska. Men regeringen menar ändå att utbildningsplatserna fortfarande behöver bli fler. 

– Med tanke på hur behovet av kompetensförsörjning ser ut så är min bedömning att vi måste fortsätta satsas på att fler utbildas, säger Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning. 

Enligt lärosätena hjälper inte fler utbildningsplatser? 

–  Jag tror att vi samtidigt som utbildningsplatserna ökar måste jobba för att fler ska vilja söka. Dels behöver man ta sitt ansvar från utbildningssidan, och till exempel se till att man ihop med regionerna får den verksamhetsförlagda utbildningen att fungera. Men sedan behöver yrket också bli mer attraktivt.

Hur ska det bli det?

– Det behövs satsningar på hela vården, inte minst för att arbetsmiljön ska bli bättre. Jag tillhör en regering som tycker att vi ska använda mer av våra gemensamma pengar tillvälfärden, men det är ändå regionalt som ansvaret måste tas.

Krävs flera åtgärder

Matilda Ernkrans understryker att det även måste öppnas fler vägar in i yrket. Till exempel behöver det bli lättare att vidareutbilda sig. En undersköterska ska lättare kunna sadla om till sjuksköterska. Även SKR, Sveriges kommuner och regioner, menar att det inte bara finns en lösning för att fylla sjuksköterskebehovet. 

– Vi behöver hitta en palett av åtgärder. Det handlar om nya arbetssätt, att jobba smartare, använda oss av den tekniska utvecklingen, se över hur vi organiserar arbetet. Vissa uppgifter kanske kan utföras av andra yrkesgrupper till exempel. Utbildningssystemet måste också förändras, så att det blir möjligt att ställa om. Det behöver bli lättare att välja yrke flera gånger under livet, säger Caroline Olsson, sektionschef på avdelningen Arbetsgivarpolitik. 

Nadja Ståhl på Vårdförbundet student, är en av dem som på sätt och vis redan har gjort det. Efter 13 år som undersköterska utbildar hon sig nu till sjuksköterska. Ett val som på sätt och vis kändes självklart – men som också har visat att det finns brister i systemet.

– Jag har alltid drömt om att bli sjuksköterska. Men samtidigt är jag lite orolig. Jag som undersköterska har högre lön nu än vad en nyutexaminerad sjuksköterska har. Så det klart att det finns en rädsla att den erfarenhet jag har inte ska värderas, samtidigt som ansvaret på mig kommer bli så mycket större.

Tindra Kondrup, 16, estetiska programmet med inriktning samhällsvetenskap

– Jag tror inte det. Jag känner några sjuksköterskor och vet att det är ett ansträngande jobb. Jag är i så fall mer intresserad av beteendevetenskap, av den psykologiska delen av vården, och skulle kanske kunna tänka mig att läsa till psykolog. Det känns tyvärr som att det är underskattat att jobba inom vården.

Simon Jansson, 18, samhällsvetenskapligt program

– Nej, jag tror inte att det är något för mig. Min mamma jobbade som sjuksköterska ett tag och tycket att det var jobbigt. Men vad jag vill bli har jag ingen aning om. Jag kan inte se hur vår generation ska kunna fylla behovet i de yrken där det behövs folk. Det känns som att alla vill jobba med något annat. 

Märta Bergström, 16, estetiska programmet med inriktning samhällsvetenskap

– Jag tänkte en del på sjuksköterska som ett möjligt yrke förr, men nu känner jag att jag heller blir kurator eller psykolog, att jag skulle kunna hjälpa människor på det sättet. Min bild är att sjuksköterskor har det stressigt, de jobbar nätter och kvällar och har dåliga löner.

Mahid Radwan, 17, naturvetenskapliga programmet

– Nej, jag blir äcklad av allt som har med vård att göra, alltså blod och så där, så det skulle inte passa mig. Jag tänker också att man har mycket ansvar, det vill jag nog inte ha, även om det hade känts bra att ha ett jobb där man hjälper människor. Jag vill nog jobba inom bygg, som byggnadsingenjör kanske.

Sara Besek Skoglund, 17, naturvetenskapliga programmet

– Ja, jag kan tänka mig det, men kanske inte om det fortsätter se ut som nu. Lönerna är för låga och det är ganska dålig arbetsmiljö. Annars tror jag att det kan vara rätt roligt att jobba som sjuksköterska. I så fall skulle jag vilja jobba inom äldrevården, med gamla.