BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

– En av de viktiga frågorna är att prioritera var man ska göra åtgärder längs Göta älv, säger Yvonne Rogbeck, chef för strategi och internationella samarbeten på SGI, Statens geotekniska institut. Hon berättar att pengarna även ska gå till specifika åtgärder, men det kan bli de berörda kommunerna som står för utförandet, och att det ännu är oklart precis hur mycket pengar som går till delegationen.

Kommunerna längs älven satsar redan i dag på förebyggande insatser, men Mats Engdahl, stadsgeolog på Sveriges geologiska undersökning, SGU, ser att mer behövs.

– Mycket återstår. De här pengarna man satsar är välbehövliga. Det är framför allt kommunerna som kan skynda på det här arbetet, säger han.

Om det sker stora skred längs älven finns det risk för att det tillfälligt påverkar vattenflödet och om det sker på förorenad industrimark så kan det även påverka älvvattnets kvalitet och därmed dricksvattnet i Göteborg.

Tuveskredet blev en väckarklocka enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Elva år efter katastrofen tillkom en kommission som forskade på och informerade om jordskred. De tog bland annat fram riktlinjer för projektering, utredningar av stabilitet och publicerade rapporter om mätningar. I dag är undersökningarna av markens och jordens egenskaper ett måste inför nybyggnationer.

Mätningar hade gjorts

Mats Engdahl hade precis börjat arbeta som geolog i november 1977 när han åkte till Tuve och skredets nedre kant den kvällen. Han berättar att det hade gjorts mätningar i marken i Tuve, men inte i tillräcklig omfattning. Trycket från husen, en brant lutande bergsyta under leran och mycket vatten var några av de faktorer som fick skredet att utlösas.

– Det hade regnat väldigt mycket, det var lera med massa skikt och en lutning på berget. Sedan hade man gjort geotekniska undersökningar när man hade byggde en del och en annan del. Men hade man undersökt helheten så hade man sett att marken inte höll för så många hus, säger han.

Enligt SGI:s kartor är skredrisk i delar av Västsverige hög, jämfört med resten av landet. Men Mats Engdahl tror att risken för en liknande katastrof som Tuveskredet är liten, eftersom de geotekniska undersökningarna är så mycket bättre efter väckarklockan 1977.

– Jag tror inte att vi kommer att få ett så stort skred som Tuveskredet igen, som drabbar så många hus och så många människor. Däremot kommer vi få skred vid vägar och enskilda hus. Småröd för tio år sedan var ett sådant, så motorvägen och järnvägen blev avstängd.