Det är minusgrader i luften. Några unga killar är ute på isen till sjön Möllers mosse, som ligger bredvid kommunala Färsingaskolan. De hoppar på isen de själva står på och bankar på den med en tjock trädgren. Skolan byggdes på 1970-talet, fasaden är gammal och sliten men klottret som syntes på alla tidningsfotografier tidigare i år har sanerats bort. Den nye rektorn gör sitt bästa för att vända ryktet som skolsveriges skamfläck:
– Det är en vild och våldsam bild som spridits i media om Färsingaskolan, och det var inte vad jag upplevde när jag började här, säger Joakim Wijkander, rektor.
Kommunfullmäktige beslutade 2021, trots eleverna och personalens protester, att slå samman Sjöbos fyra högstadier till en enda med 450 elever. Det blev Färsingaskolan. Två av grundskolorna hade redan innan stora problem med trakasserier, hög frånvaro och sjukskrivningar. Sammanslagningen genomfördes med kort varsel och många lärare valde att sluta på grund av beslutet.
Skyddsstopp efter bränder
I februari i år tvingades skolan stänga. Våld, hot, kränkningar och skadegörelse hade eskalerat till en okontrollerbar nivå. Flera bränder hade anlagts, elektriciteten kortslutits och barnen saboterade brandsläckarna. Elever sköt fyrverkerier och detonerade hemmagjorda bomber inomhus.
Skyddsombuden som drev igenom skyddsstoppet som stängde skolan beskrev i sin anmälan till Arbetsmiljöverket att såväl lärare och elever utsattes för hot och fysiska trakasserier. Inte bara av elever utan också av vårdnadshavare.
Rektor Joakim Wijkander tillträdde i augusti efter att kaoset kulminerat. Han menar att skolan är mer välfungerande och mindre dramatisk än vad som förmedlats i pressens krigsrubriker.
Men trots rektor Wijkanders försäkran att allt är normalt, så har polisen fått rycka ut till hans skola ett 15-tal gånger bara de senaste månaderna. Kommunpolis Johan Sandelin berättar:
– Det är högt och lågt. Man har eldat, satt igång brandlarm, det har varit skadegörelse, olaga hot och misshandel.
Det är högt och lågt. Man har eldat, satt igång brandlarm.
Pil i ansiktet, flaska i skallen
Riksmedia tappade intresse efter att Färsingaskolan startat upp igen efter skyddsstoppet i februari. Men det är fortfarande kaotiskt. I våras sköt en elev sin lärare i ansiktet med en pilbåge. Och för ett par veckor sedan slog en kille hål i huvudet på sin klasskamrat med en glasflaska. Nu i november tvingades även ledningen informera alla föräldrar om att ett pistolliknande föremål setts på skolan.
Att det handlar om en liten grupp barn som ligger bakom problemen är alla överens om. Men också att deras uppförande och beteende sprider sig till andra elever.
Adrian, som egentligen heter något annat, har sin dotter på Färsingaskolan. Han skissar upp ett helt annat dagsläge än rektorn:
Gjorde nummer två utanför toalettstolen, och smetade ut det på golv och väggar.
– Det är fruktansvärt stökigt. Man river ner grejer, sparkar hål i väggarna, stoppar papper i vaskarna så det blir översvämning. För ett tag sedan var det någon som gjorde nummer två utanför toalettstolen, och smetade ut det på golv och väggar.
”Hora och fitta är vardag”
Pappan beskriver sitt barns vardag:
– Min dotter berättar ofta om kränkningarna. Det är sjukt, tjejerna på Färsingaskolan kallas dagligen för ”hora” och ”fitta”, det är konstigare om det inte händer. Pojkarna kan gå fram och känna och klämma på flickorna, och om tjejerna säger ifrån får de höra att de ska hålla käften. Personalen går rakt förbi!
Enligt Adrian langas och brukas det droger, hasch och amfetamin, på Färsingaskolans högstadium. Han är uppgiven och desperat inför dotterns utbildning:
– Det är 14-åringar som knarkar, går runt med kniv och knogjärn, och man gör ingenting åt det. Ingenting! Inte bara skolledningen utan socialtjänsten, polisen och kommunen brister. Hur kan man misslyckas så katastrofalt?
I våras satte skolan in väktare för att få ordning. Det fick motsatt effekt.
– Eleverna spottade på dem, säger pappan Adrian.
Lärarna drar tunga lass
Färsingaskolan har under många år haft stora problem att behålla personal. Rektorer har slutat på löpande band och tidvis har det inte ens funnits någon. Sjukfrånvaron bland personalen är hög, vikarier stannar inte länge.
För eleverna är vuxna något som kommer och snabbt går. En lärare som slutat på Färsingaskolan säger till Dagens ETC:
– De här barnen har stora behov av att ha vuxna omkring sig, som bryr sig och ger dem kärlek. Jag ville verkligen vara kvar och känner att jag sviker. Men det var ett för tungt lass att dra för mig.
Jag ville verkligen vara kvar och känner att jag sviker.
Hon slutade efter vårens kalabalik. Precis som många av sina kollegor var hon sjukskriven för stress i långa perioder.
Inga speciallärare kvar
Vårterminen 2023 var det så ont om personal att flera klasser fick dela på en lärare, som sprang mellan dem. Den uteblivna vuxennärvaron har satt sina spår. Där personalen inte har haft uppsikt har vandaliseringen lämnat märken.
Speciallärare saknades helt förra terminen trots att här går många barn med särskilda behov. Skolinspektionen slog ner hårt på det i en utredning som kom för två veckor sedan, och man kritiserade också att man saknar koll på skolkande elever.
En före detta anställd berättar för Dagens ETC att speciallärarna slutade en efter en, men att de aldrig ersattes. Till slut fanns där inga. Istället lades deras arbete över på de andra, trots att det redan fanns inplanerade lektioner för de särskilda undervisningsgrupperna.
Vi skickade mängder av orosanmälningar utan att något hände.
Den före detta anställda, som vill vara anonym, beskriver om hur samarbetet med socialtjänsten är ett fullständigt haveri:
– Vi skickade mängder av orosanmälningar utan att något hände. En elev har varit i socialtjänstens rullar sedan födseln. Pappan är ökänd i Sjöbo men barnet omplacerades först som tonåring.
Rektor på dubbla heltidstjänster
Efter att Färsingaskolan varit utan rektor i närmare ett år tog Sjöbos kommuns skolchef Ulrica Falck över i december 2022. En före detta anställd berättar för Dagens ETC:
– Hon hade alltså två heltidstjänster samtidigt: rektor och skolchef. Men hon vägrade ta beslut – det skulle den nya, kommande rektorn göra. Så allt sköts på framtiden.
Man pratade om att inte utsätta barnen för beslut som inte var varaktiga.
Adrian, den anonyma pappan, berättar att det är omöjligt att kommunicera med ledningen på sin dotters skola:
– Man kan ringa hur många gånger som helst, man får inte tag i dem, säger han.
Det är en bild som delas av många. Till myndigheten Skolinspektionen har klagomålen fullkomligt strömmat in om just den icke-existerande kommunikationen.
En förälder skriver:
”Våra kontaktförsök har mötts med tystnad. Tillförordnad rektor Ulrica Falck är oärlig och olämplig. Hon gör sig oanträffbar och svarar inte på mail, sms eller telefonsamtal.”
Fem stygn i pannan
Veronica och Paddy Nilssons 13-åriga dotter Angelica, som egentligen heter något annat, fick en glasflaska i huvudet, slängd av en kille. Sjundeklassaren fick sy fem stygn i pannan, ett ärr hon kommer att ha resten av livet.
Sjubarnsfamiljen bor i en ljus nybyggd villa. Huset är ombonat och julpyntet tindrar. En paketkalender med 24 små paket balanserar på en vägglist. Vid det avlånga matbordet berättar paret Nilsson att den urusla kommunikationen fortsatt in i höstterminen, efter att Ulrica Falck klivit av som tillförordnad rektor och lämnat plats åt Joakim Wijkander.
Angelica är en flitig tjej. Betygen är bra och hon går i en fotbollsklass, som hon älskar. Efter att hon fått flaskan i huvudet fick Angelica hjälp av kompisarna att ta sig till skolsköterskan. Sedan fick Paddy och Veronica själva köra henne till vårdcentralen.
Nej! Inte min unge, tänkte jag bara.
– Nej! Inte min unge, tänkte jag bara, utbrister Veronica, och slår hårt med fingertopparna mot bordskanten.
Paddy skakar på huvudet:
– Angelica hade precis blivit sydd. Då ringde hennes mentor och berättade att de såg det som en olyckshändelse. För killen sa att det var så. De pratade inte ens med Angelica! Hon berättade att han siktade på henne, och när jag sa det till mentorn lovade de att återkomma. Det gjorde de aldrig.
Radiotystnad från rektorn
När Dagens ETC besöker familjen i Sjöbo har det gått över en månad sedan flaskattacken. Skolan har fortfarande inte hört av sig till dem.
– Båda vi två har ringt många, många gånger. De vägrar svara, berättar Veronica.
Attacken polisanmäldes aldrig av skolan och pojken går kvar i Angelicas klass.
– Det är fruktansvärt jobbigt! Hon måste sitta där med honom varje dag, säger mamman.
Veronica Nilsson reser sig från bordet med en djup suck:
– Jag vet inte vad det är som gör att man inte tar tag i problemen på den där skolan. Antingen vågar man inte, eller så har man bara gett upp helt.
Eleven som sköt sin lärare i ansiktet med en pilbåge dömdes i höstas till 30 dagsböter, totalt 1 500 kronor. Han var nyss fyllda 15 år. Brottet räknas som ringa då offret inte fick några allvarliga skador. Pojken dömdes mot sitt nekande och läraren sa upp sig.
En av lärarens forna kollegor på Färsingaskolan beskriver henne så här:
– Hon hade fler högskolepoäng än alla oss andra tillsammans.
Våldet går i arv
En förälder som vill vara anonym beskriver Sjöbo som ett samhälle med en lång och grov historia av hot, våld och skjutningar, något som sipprar in i den kommunala skolmiljön:
– En del av barnen har vuxit upp i familjer där det förekommit mycket grova våldsbrott, kriminalitet och droger. Och ungar har sett morsor bli misshandlade av sina män. Vissa av barnen har pappor som varit medlemmar i olika kriminella mc-gäng.
Föräldern beskriver lilla Sjöbo som ”en bisarr ort”.
– Titta bara på brotten som tidningarna skrivit om de senaste decennierna. Ändå polisanmäls inte allt. Man löser grejer internt.
Och det är märkliga och brutala brott som det genom åren rapporterats om av bland annat Expressen, Aftonbladet och lokala Ystads Allehanda. En flerbarnspappa som skenavrättades, misshandlades svårt, blev kissad på och fick tigga för sitt liv, innan han kunde krypa hem genom en skog.
Det har skjutits mot polishuset och det har lämnats militära granater på trappen där. I somras fick Nationella bombskyddet rycka ut till kommunhuset då ett misstänkt farligt brev skickats dit. Och 2021 blev en man rått misshandlad och rånad i sitt eget hem, och hans treåring fick en pistol tryckt mot huvudet.
Det finns familjer och släkter här som är fullfjädrade gangsters.
Den anonyme föräldern:
– Det finns familjer och släkter här som är fullfjädrade gangsters. Familjemedlemmar – eller folk som har relationer till dem – är elever, eller jobbar på olika positioner i skolan. Så det är en knepig situation.
Kriminell pappa dödshotade lärare
Den anonyma pappan Adrian berättar om en händelse som ska ha inträffat 2021. En anställd på Emanuelskolan – vars högstadium sedan slogs ihop med Färsingaskolan – tillrättavisade ett barn. Eleven gick hem och berättade det för sin pappa, en ökänd kriminell. Pappan åkte till skolan och hotade den anställde och rektorn till livet.
– Det blev inte ens en polisanmälan, alla vet vad han kan göra, ingen vågade anmäla. Så det finns de som gör vad de vill i Sjöbo. Lärarna är rädda för vissa elever och alla vet det, säger Adrian.
De har varit svårt för personalen på Färsingaskolan att få till en bra dialog med vissa föräldrar.
– De vårdnadshavare som själva har en misslyckad skolgång bakom sig och som kanske inte har jobb, de vårdnadshavarna är svåra, säger en anställd.
Den största faktorn till otryggheten för personalen är att lärare blir fysiskt utsatta av elever och hotade av vårdnadshavare, berättar hon. Även om hon själv inte är rädd, vill hon ändå vara anonym.
Man pratar inte med media här, folk skulle inte tycka om det.
– Man pratar inte med media här, folk skulle inte tycka om det. Det sitter i väggarna.
En annan före detta anställd på skolan berättar att vårdnadshavare förminskar problemen:
– Föräldrarna har själva gått här. När man kontaktar dem och säger att barnet har gjort ditt eller datt, så är attityden: ”Jaha, ja men när vi gick på skolan gjorde vi också såna saker.”
Polisen: ”Vi är maktlösa”
Kommunpolisen Johan Sandelin är väl insatt i problemen på skolan. Han bekräftar att det är en mindre grupp ökända elever som är drivande och att det i vissa fall rör sig om barn vars föräldrar är kända av polisen sedan tidigare.
– Det är inte speciellt kul. Då är det jättesvårt att nå fram, när vårdnadshavare är av samma skrot och korn, säger Sandelin.
Att det langas och brukas droger på skolan känner han till. Johan Sandelin säger att han har förståelse för att det kan upplevas som att polisen inte gör något åt det.
– Den kritiken kan jag till viss mån förstå. Men många gånger är det nog så att det är unga personer, och vi utreder ingenting när barnen är under 15 år. Det lämnas över till socialtjänsten. Så därför kan det upplevas som att vi inte bryr oss. Men vi bryr oss visst, men vi kan inte göra någonting.
Johan Sandelin har gott hopp om att det går att vända utvecklingen i Sjöbo och på Färsingaskolan. Samtidigt ser han hur framtiden redan är utstakad för många.
– De som förstör, förstör framför allt för sig själv. När de ska börja gymnasiet så kommer de inte in på sina urkassa betyg och så får de inga jobb. Man får inga jobb om man inte har utbildning. Så det blir svårt för dem.
Rektorn: ”Dramatiken är överdriven”
Rektor Joakim Wijkander, som började för fyra månader sedan, visar in Dagens ETC i ett ljust mötesrum. I det stora inglasade personalrummet bredvid kokas det kaffe och pratas.
Joakim Wijkander beskriver sin första tid som rektor för Sveriges sämsta katastrofskola som ”trevlig och spännande”:
– Jag trivs varje dag.
Den dramatiska bild han hade av skolan innan han sökte jobbet, har förändrats.
– Det är inte så avvikande som det föreställdes. Det jag upplevde när jag började var skiljde sig markant från beskrivningarna i pressen.
Föräldrar upplever att kommunikationen inte fungerar ens när det handlar om allvarliga incidenter. Varför är det så?
– Vi har börjat skicka ut information oftare till vårdnadshavare och tittat över mejlkommunikationen. Jag vet att det är svårt att nå oss på telefon ibland. Men det vi önskar är att man skickar ett mejl så återkommer vi så fort som möjligt.
Flera som jag har pratat med berättar att ni aldrig återkommer, trots löften.
– Det är inte den generella bilden som jag har. Det kan absolut vara så i några fall och då får man ta kontakt med oss igen.
Dagens ETC:s granskning av Färsingaskolan visar att förutom trakasserier och skadegörelse, så är sexuella ofredanden vanligt på skolan. Flera vittnesmål uppger att personalen undviker att ingripa.
Varför ingriper inte skolans anställda när de bevittnar missförhållanden?
– Jag tror att de gör det. Vi har gjort ett system med rastvakter och har satt in en extra personal just för att stötta på rasten. Sedan tänker jag att vi behöver fråga våra elever om det här, det är ingenting som har kommit till mig att personal inte skulle ingripa. Men om det är vårdnadshavare som uppfattar det på det sättet så är det jätteviktigt att de hör av sig till oss på skolan.
Joakim Wijkander är precis som kommunpolisen övertygad om att det går att vända den negativa utvecklingen och att det kommer att bli bättre. Alla är inte lika hoppfulla.
– Vad gör man nu från kommunens sida för att den nya rektorn ska stanna? Det är någonting i hela styrkedjan som skaver, säger en anställd som vill vara anonym.
Tar semester – för att ducka Dagens ETC
Sjöbo kommuns skolchef är Ulrica Falck, som även agerade som tillförordnad rektor på Färsingaskolan när det var som allra mest kaotiskt tidigare i år. Det går inte att nå henne på telefon. Falck svarar att hon ska återkomma – men gör aldrig det
När Dagens ETC besöker Sjöbos kommunhus för att prata med henne så får vi – efter att det konfererats bakom en stängd dörr – höra att tjänstemännen inte kan hitta Ulrica Falck. Dagen efter kommer det ett mejl: Ulrica Falck har tagit semester och går inte att nå.