Men debatten om arbetstidsförkortningar och de krav som har framförts har i stor utsträckning gjorts utan någon fördjupad analys. Det säger Jeanette Hedberg, förhandlingschef på SKR. Därför tillsätter organisationen en extern utredning för att analysera effekterna av arbetstidsförkortningar i kommuner och regioner. 

– Vi tycker att det är vårt ansvar att göra en seriös analys utifrån att frågan är så pass omdiskuterad.

En åldrande befolkning, befintliga problem med att bemanna och tajta budgetar – i utredningsdirektiven nämner SKR en lång rad svårigheter och möjliga negativa konsekvenser med att förkorta arbetstiden i kommuner och regioner. 

Ni skriver att ni inte ser det som en framkomlig väg att sänka arbetstiden med tre timmar i veckan. Hur neutral kommer den här utredningen att vara?

– Vi tillsätter externa utredare för att få en fördjupad analys av frågan.

Det låter som att ni redan har bestämt er. 

– Det man konstaterar är att en arbetstidsförkortning på tre timmar i veckan i det centrala kollektivavtalet skulle innebära 130 miljoner färre arbetade timmar och att 80 000 fler skulle behöva rekryteras. Det skulle få långtgående konsekvenser för både äldreomsorgen och sjukvården.

Kortare arbetstid – ökad belastning?

Jeanette Hedberg lyfter problemet med en åldrande befolkning, där färre ska ta hand om fler. 

Folk flyr vårdyrkena för att det är för tungt. Behöver man inte locka med bättre arbetsvillkor, som exempelvis kortare arbetstid, för att kunna bemanna?

– Vi följer personalrörligheten och kan inte se att det är något som avviker i någon större utsträckning från hur det ser ut på övriga arbetsmarknaden. Men det är ändå jätteviktigt att man gör det man kan för att behålla de medarbetare som finns och rekrytera fler. 

Kan inte arbetstidsförkortning vara ett sätt?

– Om man förkortar arbetstiden när det redan saknas medarbetare så innebär ju det att belastningen för de som ska göra jobbet blir ännu tyngre. Om man förkortar arbetstiden behöver man antingen prioritera bort arbetsuppgifter eller rekrytera fler, vilket är svårt när det är brist på arbetskraft. 

Vill göra vårdyrket attraktivt

Mathias Åström, tillträdande förhandlingschef för Vårdförbundet, är fåordig med hänvisning till att avtalsrörelsen nyss har startat. Han vill inte kommentera SKR:s utredning, men bekräftar att arbetstiden är en viktig fråga för förbundet. 

– Vi har alldeles för stor andel som jobbar deltid av arbetsmiljöskäl. Och vi har för stor andel som inte orkar med det extremt viktiga jobb de har. Det är en av ingångarna vi kommer att ha i avtalsförhandlingarna.

Hur ska man angripa problemet med bemanningen i förhållande till en arbetstidsförkortning?

– En del är att det måste vara möjligt att jobba heltid. Det måste bli mer attraktivt att jobba inom vården så vi inte tappar personal till andra yrken. 

Även om det finns en motsvarande rörlighet inom andra branscher, så betyder inte det att det saknas problem inom vårdbranschen, poängterar han. 

Medlemmar missnöjda efter strejken

Vårdförbundet införde en blockad den 25 april och gick ut i strejk den 4 juni. Detta efter att SKR inte kunde möta fackets krav på slopad övertid, mertid och nyanställningar. Den 28 juni avblåstes strejken efter att ett nytt avtal ingåtts, som innebär arbetstidsförkortningar på som mest fyra timmar per vecka för personer som jobbar obekväma tider. 

Ser du det som en vinst att SKR utreder förkortad arbetstid?

– Det beror på hur de kommer att tänka. Men det är naturligtvis alltid bra att alla parter fördjupar sig i konsekvenserna av olika åtgärder. 

Efter att Vårdförbundet ingick avtalet fick det hård kritik av medlemmar, som ansåg att de fått för lite i utbyte mot att ge upp strejken. 

Vad kan du säga nu till de medlemmar som var missnöjda efter strejken?

– Det var en uppgörelse som gav en arbetstidsförkortning för ett stort antal medlemmar, så vi tog ett steg. Vilka steg som den här avtalsrörelsen kommer att landa i får vi se.