Skyldighet att följa skollagen

Både för grundskolor och gymnasieskolor finns det egentligen ganska strikta gränser för vilka profiler de får erbjuda, enligt Emelie Högberg, undervisningsråd på Skolverket.

– I grundskolan kan de använda skolans val och i vissa fall även elevens val för att karva ut fler timmar av ett profilämne. Sedan kan man också ta det ett steg längre och ansöka till Skolverket om att få undervisa i ett annat ämne, lokala tillval. Det är ovanligt, oftast är det Waldorfskolorna som kommer med sådana ansökningar, och det kräver en utbildningsplan med pedagogisk kvalitet. Men man har fortfarande skyldighet att följa skollagen och läroplanen.

När det gäller gymnasieskolan finns det programstrukturer som ska följas inom de nationella programmen, säger Emelie Högberg.

– Men man kan söka om att göra vissa avsteg från programstrukturen, exempelvis för att kombinera studierna med idrott inom ämnet specialidrott. Det finns också en motsvarighet till grundskolans lokala tillval, då får man utforma och ansöka om att få använda en nationell kurs, som alla gymnasieskolor sedan kan använda sig av. Men det förekommer inte i så stor utsträckning.

Hur kan då ett gymnasium marknadsföra att de till exempel har en kurs för youtubers?

– Det finns från början ett visst utrymme för skolor att skapa olika kombinationer av kurser inom de nationella programmen. Det är möjligen så att man marknadsför dessa olika kombinationer av kriser som särskilt lämpliga för vissa yrkesroller.

Moralisk fråga

Att friskolor med olika specifika inriktningar etableras är egentligen inte det grundläggande problemet, säger Marcus Larsson, lärare och medgrundare till välfärdstankesmedjan Balans.

– Jag tänker främst på vad det får för effekter på resursfördelning och kostnader. Redan 1992 skrev Carl Bildt i friskolerefomens proposition att kommunala skolor borde få högre skolpeng eftersom de inte kan profilera sig på samma sätt. Men det ändrades några år senare, så nu kan friskolorna profilera sig och få in de duktiga eleverna från olika bostadsområden, få full skolpeng och göra en vinst eftersom de eleverna klarar en lägre lärartäthet.

Exakt var gränsen går är mer en moralisk fråga, säger Marcus Larsson.

– Om man ser på Jensen till exempel, de är det värsta exemplet, de riktar sig till föräldrar och säger att de söker elever som är begåvade och duktiga och skryter om att de har lyckats byta ut elevbeståndet så att majoriteten nu kommer från innerstaden i stället för utsatta områden. Man behöver fråga sig varför skolorna gör så här. Till exempel vet man att om man säger att en skola har en klädkod så kommer föräldrar som inte accepterar det inte att söka sig dit.

– Om man nu tror på marknaden, att allt blir bättre om skolorna kämpar mot varandra på samma villkor, då måste man ju också se att det här rubbar marknadssituationen fullständigt.

Korkade upp en årgångsvin

Vd för företaget bakom Nordic international school, som Marcus Larsson kallar en mer extrem kopia av Internationella engelska skolan, heter Anders Hultin. Han har tidigare varit politiskt sakkunnig i Carl Bildt-regeringen, grundade Friskolornas riksförbund, var en av grundarna till Kunskapsskolan och blev rikskänd som vd:n som korkade upp en flaska årgångsvin när John Bauer-gymnasiet gick i konkurs. Det är ingen chock att han nu finns i den här befattningen, säger Marcus Larsson.

– De flesta friskolor som växer på marknaden har någon inblandad som tidigare har skapat skandaler eller är en gammal politiker som har varit med och fattat beslut kring utformningen av skolsystemet. Politikerna har skapat en styrning av skolan, sedan har samma politiker startat skolkoncerner. Sedan har de koncernerna gått väldigt bra, då har man satt andra politiker i styrelserna. De har inte kuppat igenom någonting, men det är samma människor som var med och fattade besluten som nu kapitaliserar på dem och tar in sina kompisar.

Marcus Larsson betonar att politiker inte kan beläggas med näringsförbud bara för att de har varit politiker.

– Men det är konstigt att just friskolekoncernerna snappar upp så många. Det är kanske där vi kommer närmare svaret på frågan om varför ingenting händer politiskt i friskolefrågan trots att så många är emot systemet som det ser ut idag.

Padelskola, plankan och podcasts – några andra oortodoxa utbildningar

Gymnasium för padel

Till hösten drar Thoren business school igång ett padelgymnasium i Uppsala. Läsåret 2022/23 är det Umeås tur. Racketsporten har växt explosionsartat i Sverige de senaste åren, så enligt Thoren business school är satsningen på padelgymnasium ”helt naturlig”.

Eleverna gör plankan framför flaggan

Skolkoncernen Jensen har nyligen öppnat ett nytt campus i Botkyrka. Här uppmuntras ”en hälsosam livsstil”. På campusets Instagramsida gör grundskoleeleverna plankan i raka led framför flaggstången, skriver Aftonbladet.

Utbildar influerare

Inför höstterminen 2018 startade Thoren innovation school gymnasieprogram för både influerare och youtubers, som innehåller kurser i entreprenörskap och fotografisk bild. Programmen ska förbereda eleverna för att jobba med sig själva som varumärken.

Strävar efter amerikansk high school

Amerikanska gymnasiet, som finns i både Stockholm och Göteborg, säger sig vilja ge ”eleverna möjlighet att uppleva en miljö som på ett amerikanskt High School” . Detta ska uppnås genom fokus på idrott, ”speech och retorik”, studieteknik, ”spelregler” (ordningsregler) och engelska.

Gymnasium för gamers

E-sport är en allt vanligare programinriktning på svenska gymnasier, bland annat hos LBS kreativa gymnasiets (även kända som Ljud & Bildskolan, en del av Academedia) skolor runtom i landet. Först med programmet var Arlandagymnasiet, men allteftersom att e-sporten har växt som publiksport har intresset växt.