– Friskolorna är mer måna om elever med högutbildade
föräldrar, allt bottnar givetvis i att tjäna så mycket pengar
som möjligt, säger experten Mats Wingborg.
Mats Wingborg känner igen problemen som visades i förra veckans Uppdrag granskning.
– Friskolorna är mer måna om elever med högutbildade föräldrar, ibland säger de till och med nej till barn bara för att de tror att de kräver mer resurser. Så får man inte göra, men jag vet att det förekommer.
Barn till välutbildade föräldrar får bättre betyg.
De kräver mindre resurser och skapar ett bättre rykte åt skolor, något som friskolorna kan utnyttja för att tjäna pengar på. De siffror som ETC tagit fram visar att 64 procent av friskolebarnens föräldrar är högutbildade, i de kommunala skolorna är motsvarande siffra 48 procent.
Friskolornas riksförbunds vd Claes Nyberg menar dock att friskolorna inte väljer ut sina elever och att de har ett tydligt ansvar.
– Det är viktigt med öppenhetskrav, friskolorna måste visa att de kan sköta det fläckfritt. Skolan ska vara öppen för alla, en mer heterogen skola leder till bättre resultat.
”Finns stora brister”
Han tycker att friskolorna kan ta ännu mer ansvar när det gäller information om friskolorna, så att alla kan söka sig till dem.
– Ska valfriheten vara reell så måste informationen vara lättillgänglig. Idag finns det stora brister och där har även friskolorna ett ansvar. Exempelvis ska informationen finnas på fler språk än svenska.
Men kommunerna är inte alltid så pigga på samverkan om information när det gäller friskolor och måste tilldela resurser likvärdigt oavsett vem som driver skolan.
”Allt bottnar i att tjäna pengar”
De fristående skolorna har utvecklats från mindre skolor med specifika inriktningar till större aktiebolagsskolor, som John Bauer-skolorna, som fått mycket kritik för att bara vilja tjäna pengar.
– Med studiemotiverade elever, utan särskilda behov krävs färre lärare och friskolorna har lägre lärartäthet. Sen är det viktigt med ryktet, att bli mer attraktiva genom ett högre betygsnitt. Det handlar om att locka till sig så många som möjligt och att skära ner på personalkostnaderna så gott det går. Allt det här bottnar givetvis i att tjäna så mycket pengar som möjligt, säger Mats Wingborg. Han tror att aktiesbolagsskolorna måste bort och att kommunerna själva ska få bestämma var skolor kan öppna så att vi inte får för många skolor.
– Det är ett så extremt segregerat skolsystem i Sverige, hastigheten i raset är väldigt oroande. Om man var missnöjd med sitt barns skola förut så engagerade man sig och försökte förbättra situationen, idag är den naturliga lösningen för många föräldrar att byta skola. Det gör att vissa skolor dräneras på duktiga elever och lärare.
Vad gör politikerna för att minska segregationen?
– Faktiskt så säger alla partier att det är ett problem, men politikerna är rädda för att göra någon radikal förändring. Alla är oroade och ingen vågar ta i det. Många i Sverige är oroade över att skolan glider isär. Vad får en segregerad skola för konsekvenser för samhället?
– Det förstärker klasssamhället och skapar ökade klyftor, både mellan eleverna men också mellan skolorna. Föräldrarnas utbildning får större genomslag idag.
”Mer skeptiska”
Jenny Kallstenius, som tidigare forskat om integration i skolan, säger att högutbildade föräldrar gör mer aktiva val, men vilka skolor man väljer kan komma att ändras.
– Idag är det nog lite annorlunda, man vet inte alltid om skolan är kommunal eller fristående.
Det skrivs mycket om nedläggningar av friskolor nu, vilket gör att elever är mer skeptiska till friskolor idag, jag tror att bilden av friskolor håller på att förändras.
Ragnar Wernstedt