– Alla skol­or behöver utveckla sitt läsfrämjande arbete. Det är stora skillnader inom skolorna men också mellan skolor i hur mycket tid och fokus som svensklärarna lägger på det läsfrämjande arbetet, säger Linda Wennler.

Hon berättar att det ändå verkar finnas ett intresse bland eleverna att få läsa mer och att de vill ha boktips.

– Många elever som vi intervjuat utrycker ett stort engagemang kring att läsa. Det finns potential för lärare att med ganska små medel få till ett samtal kring läsning.

Enskilda lärare viktiga

Av granskningen framgår att rektorerna ofta saknar medvetna strategier för att arbeta med läsandet. Enskilda lärares insatser blir i stället viktiga.

– Det läggs ett ganska stort ansvar på enskilda lärare. Rektorerna behöver ta ett större ansvar för det läsfrämjande arbetet på skolan. Så att det kommer alla elever till del och inte bara några.

Läsintresset verkar avta ju äldre eleverna blir och enligt granskningen framgår att även skolans arbete avtar.

– Det finns tendenser på flera skolor att det läsfrämjande arbetet avtar när eleverna blir äldre. Skolorna borde bli bättre på att fånga upp det avtagande läsintresset.

Skolbiblioteken är centrala för att läsningen ska uppmuntras på skolorna. Eleverna behöver någon som peppar dem att läsa och kunna navigera bland böckerna.

– Studier och forskning visar att biblioteken spelar en viktig roll. Det speglas i de intervjuer vi gjort med elever. Eleverna vill gärna gå till biblioteket oftare. Skolorna behöver bli bättre på att nyttja biblioteket även i andra ämnen än svenska, säger Linda Wennler.

Det finns idag inga lagar kring hur ett skolbibliotek ska se ut och det är fritt för skolorna att organisera sitt bibliotek. Linda Wennler intygar att ett skolbibliotek kan vara allt från en liten bokhylla till ett organiserat samarbete med biblioteket i närheten.

– Det verkar inte vara av­görande om biblioteket ligger i skolan utan det viktiga är hur integrerat det är i skolans verksamhet. Om man ser det som en naturlig del av sin undervisning.