Under Almedalsveckan meddelade Socialdemokraternas partiledare och statsminister Magdalena Andersson att partiet vill stoppa vinsterna i skolan. Regeringen går nu fram med flera utredningar som ska möjliggöra detta.
Det låter kanske som ett eko. Att stoppa vinsterna i skolan har varit S stora valkampanj under hela valåret och löftet har förekommit även tidigare. Men skolminister Lina Axelsson Kihlblom hävdar bestämt att nya utredningen är unik – det är den som ska bena ut detaljerna för hur Sverige ska ta sig ur ett marknadssystem inom skolan. Några saker är redan klara:
– Vi vill inte stänga en enda fristående skola. Däremot ska det vara tydligt att pengarna ska gå till eleverna. Sedan måste vi hitta sätt för att täppa till kryphålen. Vi kan inte ha skolföretag som har sig själva som konsulter som plockar ut miljoner varje månad, säger hon.
Hotar stämma staten
Men varför ska man tro att S faktiskt lyckas stoppa vinsterna den här gången?
Enligt Lina Axelsson Kihlblom är vinstlobbyisterna som står nära de högerkonservativa politikerna fortsatt en bromskloss. Befolkningen har däremot fått nog och det är också vad som kommer att vara avgörande.
– Man har plockat bort tillräckligt många miljarder redan. Och man ska komma ihåg att skolkoncerner växer varje år, det innebär att för varje år kommer svensk skola att läcka mer pengar. Jag tycker vi är ett pinsamt exempel när folk utomlands frågar, vad har ni gjort i Sverige?
Friskolornas riksförbund menar att ett förbud mot vinstdrivande skolor skulle bryta mot rätten till näringsfrihet. Internationella engelska skolan (IES) har sagt att de skulle kräva fyra miljarder kronor i kompensation från staten. Men Lina Axelsson Kihlblom säger att hon inte tror att omfattande stämningar kommer att bli ett problem för staten.
– Men det är därför den här utredningen ska titta på ett bra och balanserat förbud och ha tydliga övergångsregler.
Det är även ”bra övergångsregler” som ska se till att elever som går på vinstdrivande friskolor inte hamnar i kläm.
Två av de förslag som S lade fram för omröstning i juni i år röstades ner av de borgerliga partierna: förslaget om ett mer rättvist skolval samt en revidering av skolpengssystemet. Kort efter att dessa förslag röstades bort damp Riksrevisionens rapport om skolpengen ner.
– De kom fram till att dagens system inte alls är passande och att vi faktiskt överkompenserar fristående skolor, den bilden delar jag, säger skolministern.
De borgerliga partierna röstade ner förslaget för att de, enligt egen utsago, ville invänta riksrevisionens rapport. Som alltså kom fram till snarlika slutsatser som S gjorde. M, C och L som länge varit kritiska till att göra inskränkningar för vinster i skolan uttalade sig till mångas förvåning positivt om rapportens resultat och sa att de vill gå vidare med att titta på finansieringen av skolan till hösten.
Lina Axelsson Kihlblom tror ändå inte att det hade gjort från eller till om man hade väntat med att lägga förslaget. Hon kallar riksdagen för en ”nej-sägar-riksdag”.
– Det är bara nej, nej nej. Jag skrattade när jag såg att det även finns de som säger att riksrevisionen inte är neutrala, utan att de var partiska. Man bara: ”nej men kära någon”.
Hon tror inte att skiftet bland borgerliga politiker är genuint.
– Man försöker nu hitta någon slags ”hur ska vi leva upp till det här”? Medan våra förslag är välutredda kör de rubriker i debattartiklar och tror att folket ska nappa på det.
Betygen ökar stressen
Förutom marknadsmekanismerna i skolan menar skolministern att läroplanen och det betygssystem som togs fram av L och M år 2011 har försämrat för elevernas inflytande i skolan.
– Vi har en skola i dag där det är så trångt och svårt att veta vad eleverna ska kunna. Den psykiska ohälsan har ökat, kriminaliteten har ökat och de som går i skolan känner en starkare stress utan att faktiskt lära sig mer. Vi måste därför se över läroplanen och trygga övergångarna så att eleverna känner sig motiverade att gå där. Så att det inte bara handlar om att bedömas.
Betyder det att ni vill slopa betyget F som många experter har kritiserat de senaste åren?
– Vi måste låta experter utreda och komma fram till förbättringar, jag vill inte föregå utredningen men ser fram emot att se resultatet.
Skolverket har fått uppdraget att under hösten ta fram ramarna för hur ett rättvist skolval ska kunna gå till. ”Paxade platser” hör inte hemma i Sverige, menar Lina Axelsson Kihlblom. I debatten om kösystemen, som går hand i hand med skolsegregationen, har lobbyister här och var anklagat S för att förespråka ”bussning”, alltså att elever från utsatta områden ska köras till mer välbärgade områden och tvärtom för att motverka segregationen. Men ett sådant förslag existerar inte.
– Det där är ren och skär skrämselpropaganda och det är vad som blir så tydligt när högerkonservativa partier och vinstlobbyn går hand i hand. För oss är det självklart att föräldrars val och önskemål ska stå först, säger skolministern.
I veckan har S också lagt fram en lagrådsremiss som innebär att nyetableringar av konfessionella skolor ska stoppas. Här finns det möjligtvis större chans att vinna majoritet för frågan med tanke på att SD, L, V och MP har uttalat att de är emot religiösa skolor.
– Det är ingen hemlighet att vi socialdemokrater inte tycker att religion och skola hör ihop. Vill man som föräldrar undervisa sina barn i religion finns det många sätt man kan göra det på, efter skolans slut eller på helger. Men att blanda ämnesundervisning och konfessionella delar har visat sig svårt och är slöseri med våra skattepengar.
Finns det något ni hade kunnat göra bättre den senaste mandatperioden när det kommer till skolfrågorna, med tanke på att vinsterna i skolan fortfarande är kvar?
– Det är svårt att säga. Men jag är stolt över att de lagförslag jag lagt på riksdagens bord har varit väl utredda och fått tummen upp från remissinstanser och lärare. Sedan vi tog över 2014 jobbar även 38 000 fler i svensk skola.
