Skolministern: ”Skolor använder överbetyg som en kundbonus”

1. Byt ut var sjunde elev i skolkön till en tom plats för eventuella statuselever. 

2. Skicka marknadsföringen till villaområden och undvik höghusen. 

3. Håll förkunskapstest inför skolstart och erbjud profilklasser för att sålla bort oönskade barn. 

Tipsen fick hon för att minimera den redan slimmade budget hon tilldelats från ägarna. Hon publicerade dem som en lista i en debattartikel i tidningen Skolvärlden i fjol.

Köerna en sållningsmaskin

Lina Axelsson Kihlblom (S) startade sin karriär inom skolan som obehörig lärare och sedan som rektor på en friskola i Enskede i södra Stockholm. Hon har därefter blivit kallad ­”superrektorn” efter att ha lyft skolresultaten på en problemskola i Södertälje. I höstas ­landade hon rollen som skolminister. 

Dagens ETC träffar henne i ett soldränkt kontor på utbildningsdepartementet vid riksdagen. 

Hennes engagemang i att göra upp med skolsegregationen är påtaglig. Ett slopat kö­system, som ingår i Socialdemokraternas kampanj inför valet – och som nyligen röstades ned i riksdagen hade kunnat varit en lösning.  

– Det går inte att göra vinst på dyslektiker, det är svårt att göra vinst på socioekonomiskt svaga elever och därför försöker man med ­näbbar och klor få bort dem. Och då är köerna en slags sållningsmekanism. Högern säger att alla ska välja men det är svårt att komma in i ett system och välja när platserna redan är upptagna. Det är som att bjuda med arm­bågarna. Är man nyinflyttad, nyanländ eller har adopterade barn har man ingen chans att komma in på de skolorna. Jag vill att alla ska kunna välja alla skolor på lika villkor, säger hon.

Ge kommunerna veto

Lina Axelsson Kihlblom tycker att det talas för lite om allsidig elevsammansättning, det vill säga motsatsen till skolsegregation. Att politiker inte ens hört talas om att det är ett koncept är pinsamt, säger hon. Kommuner bör tala om på vilket sätt man ska minska segregationen och inte vänta på att marknaden eller föräldrar ska lösa det, menar hon. 

– I strävan efter att minska segregationen måste man tänka till. Det finns kommuner som har villaområden som ett upptagningsområde och ett annat upptagningsområde för hyreshus. Vi kanske ska tänka att vi gör om de här upptagningsområdena? Alla skolhuvudmän måste ställa sig frågan om man har skolsegregation och hur man då ska jobba kring den frågan. Skollagen måste också ge verktyg till skolor och huvudmän att jobba med. 

Samtidigt är Lina Axelsson Kihlblom medveten om att kommunerna som ska ta ansvaret för skolorna och som fördelar resurser till skolorna, inte alltid har så mycket att säga till om. Skolinspektionen som beslutar om en friskola får tillstånd att etablera sig eller bygga ut verksamheten fick förra året rekordmånga ansökningar. Av dessa godkändes strax över hälften trots att många kommuner flaggar för att det kan innebära stora ekonomiska konsekvenser och risk för nedläggningar av kommunala skolor. 

– Det är därför vi lägger förslag nu på att Skolinspektionen behöver ta in tydligare konsekvensbeskrivningar så att kommunerna ska få ett tydligare veto i de här frågorna. Kommunerna ansvarar för att skattepengarna används på ett klokt sätt och att då inte kunna kontrollera hur deras skolmarknaden ser ut för deras invånare, det är ett demokratiskt problem vi har idag. 

Återta demokratin

Få har nog undgått Socialdemokraternas stora stridsfråga för skolan – viljan att ­stoppa ­vinsterna. Skolministern anser att fokus hamnat allt för mycket på ”marknadsandelar, att attrahera rätt elevgrupp och trams” när det borde ligga på eleven. 

– Det gör mig både förbannad och förskräckt men det ger mig också en drivkraft. Vinsten ska bort från ekvationen, vinst ska inte konkurrera med barns rätt till utbildning, säger hon. 

Vi har skolor idag som använder överbetygssättning, som en slags kundbonus. 

De som ifrågasätter ett vinstförbud pekar ofta på att det går att kringgå vinstuttag och ändå tjäna pengar. Exempelvis genom att ­starta fastighetsbolag som de egna skolorna kan hyra lokaler från, eller att man startar IT-företag och städfirmor dit pengarna kan sippra igenom. Här finns det enligt Lina Axelsson Kihlblom återigen skäl att återta den ”demokratiska kontrollen”. Att friskolor inte omfattas av offentlighetsprincipen behöver exempelvis förändras. 

– Jag tycker också att vi måste komma till ett läge där vi inte kan flytta pengar hur som helst. Är det så att en kommun betalar skolpeng till sina elever är det konstigt att skolan kan skicka pengar till en annan kommun eller till och med utomlands för en byggnation. Så kan vi inte ha det. Är det så det fungerar måste vi börja begränsa så att man inte får ha koncerner, som man gör i våra grannländer. 

Betyg som kundbonus

I Norge får exempelvis aktiebolag driva skolor men där är vinstuttag förbjudet. I Danmark är vinstdrivande skolor förbjudna men en skillnad är att man här också tillåter en viss avgift för att gå i privata skolor. Att tillåta vinster i skolan innebär enligt Axelsson Kihlblom en förhöjd konkurrens som i sig minskar tilliten till lärare och professionen. 

– Vi har skolor idag som använder överbetygssättning, som en slags kundbonus. Är du kund här så får du lite extra i betyg. Men då får du inte heller klaga och du ska ha rätt kjollängd. 

Att förbjuda aktiebolag istället för vinster tror hon inte är rätt väg att gå. Dels för att man kan göra vinst även som exempelvis en ekonomisk förening. 

– Sedan finns det också aktiebolag som inte har vinstsyfte. Jag tycker vi måste ha en öppenhet och transparens, alla pengar ska gå till eleverna och inget annat. 

De som förespråkar vinst menar ofta att investerare måste kunna få tillbaka sina pengar. Får de inte det kommer ingen att bygga friskolor. Men en sådan logik har endast de som vill satsa på friskolebranschen som en lukrativ verksamhet enligt Lina Axelsson Kihlblom. 

– Finns det kapital där ute från människor som är villiga att satsa pengar för att man tycker om svensk skola? Ja, det finns det. Vi har sett många exempel på det. Däremot, om den som har väldigt mycket pengar står och väljer, ska jag investera i kärnkraft, i ventilation, i bilar eller ska jag investera i svensk skola? Ja, då tycker jag man kan satsa på något annat i så fall. För deras enda syfte är att välja det som ger högst avkastning, och då blir det en kompromiss längre ner i kedjan och sådant kapital kan vi vara utan. 

Idag finns ingen majoritet för det här förslagen i riks­dagen. Ska det främst ses som opinions­bildning? 

– Nej, jag tänker så här, trägen vinner. Jag tror svenska folket är mycket väl medvetna om att det här är fel men vissa partier chansar på att de kan gynna vinstskolelobbyn för det är deras lilla snuttefilt. Men jag tycker också det är viktigt att vi ställer detta på sin spets och att alla partier får bekänna färg för jag tror att de kommer få ändra sig i den här frågan. 

Varför har man inte tagit chansen att stoppa vinsterna i skolan under tidigare mandat­perioder?

– Man ska komma ihåg att skolmarknaden har förändrats långsamt. Man hade fristående skolor i början och man tänkte att det skulle bredda paletten men nu ser man att de här stora skolkoncernerna med hundratals skolor gör tvärtemot. Där är det rakt igenom koncept som säljer. Man trodde att man skulle få små ”chic boutiques” men istället fick man stora kedjor med lågpris. Så jag tror att det varit ett uppvaknande för Sverige, men redan 2015 tillsatte regeringen Välfärdsutredningen och 2018 gick regeringen fram med ett förslag om att stoppa vinstjakten i välfärden som högermajoriteten i riksdagen röstade ned. Men frågan har blivit akut när vi nu ser att svensk konkurrenskraft hotas av marknadsskolan.

Enligt socialdemokraten Widar Andersson är vinstförbud en förklädd stridsfråga som man kan förhandla bort med C vid eventuella förhandlingar efter valet. Har han rätt i det? 

– Nej jag tror att Centerns väljare kommer vara ganska tydliga i valet. Att ta pengar som läcker i vinster till byggnationer i utlandet ­eller till överprissättning av hyror och inte ­satsa på landsbygden, det tror jag Center­partiets väljare inte vill. Jag vill att vi ska ha skolor över hela Sverige. 

Allt fler skolbyggnader säljs ut, inte minst till friskolekoncernerna. Det här sker till stor del även i socialdemokratiska kommuner. Lina Axelsson Kihlblom förstår kortsiktiga vinsten i det. 

– Man får in massa pengar och det ser jätte­bra ut ett valår, titta vi har plus i kistan men år två, tre fyra är det lätt att man hamnar med skägget i brevlådan. Så jag blir därför orolig när man premierar en skolkoncern och inte tänker lite längre.

Långsiktigt menar hon att det finns risk att lokaler för skolor blir dyrare när skolkoncerner eller andra privata aktörer har makten att välja hyresgäst och därmed hyressättningen. 

Så motverkas inte Socialdemokraternas nationella mål av de socialdemokratiska ­kommuner som säljer ut skolbyggnader och öppnar för fler friskolor? 

– Jag tycker vi har ett väldigt enat ­S-parti, när vi träffar kommuner är de väldigt på, sedan har de olika slags utmaningar. Och ja, man kanske prioriterar på annat sätt, men vi har lokala demokratier och det tycker jag är viktigt. Sedan har vi också ett system som bygger på god vilja, en tillit, vi skriver inte ut att det måste finnas 1,4 mattelärare på hundra elever men är det så att vi ska behöva göra det och ha massa revisorer, poliser som ska kontrollera, då har vi ett väldigt tråkigt system som bygger för mycket på överstatlighet och byråkrati. 

– Jag vill ha ett system där alla aktörer kan sitta vid samma bord och lära sig av varandra. Konkurrens skapar misstro och vi måste ­komma tillbaka till tilliten. Det är som en ­tredje person i ett äktenskap, när den ena säger att det är ju bara på torsdagarna, det kan väl inte störa så mycket – jo det stör jävligt mycket. 

Vilken är den viktigaste åtgärden för att höja kvaliteten på skolan idag? 

– Oj, den är svår men jag tänker så här, rätt resurser till rätt elever. Och att politiker tar ansvar för att resurssätta rätt och tar ansvar för hur det går.