Marcus Larsson, som är skoldebattör och driver Tankesmedjan Balans, twittrade om saken och fick snart hundratals delningar. SvD hörsammade kritiken och lade därefter till ”annons” över texten och nu har den även blivit borttagen. Men enligt Marcus Larsson är själva formen problematisk i sig. 

– Många läsare snabbar sig nog igenom en artikel utan att tänka på att det är en avsändare som vill motivera sin möjlighet att tjäna pengar på skolan. 

Annonsen var del av en större kampanj som dragits igång inför valet, med ett flertal ”artiklar” som publicerats i stora dagstidningar som Expressen, Dagens industri och Dagens Nyheter. 

– För Academedia står 12 miljarder på spel, så det blir viktigare att göra reklam för hela utbildningsmodellen och inte just för att gå på Academedias skolor. Det tror jag gör det ännu svårare för en genomsnitts­läsare att kritiskt granska. Läser man: ”Gå på den här skolan, den är bäst”, förstår man att det är en annons, men står det varför skolsystemet ska bevaras är det kanske lätt att man missar det. 

”Handlar om desperation”

Enligt Anna Tyllström, forskare på lobbyism vid det oberoende Institutet för Framtidsstudier, är det väldigt vanligt att lobbyister driver sina frågor aggressivt så nära inpå ett val. Annonser som ser ut som artiklar är också en vanlig strategi. 

– Det handlar också om desperation, att man betalar för såna låtsasartiklar. Det betyder att de inte har råd eller tid att göra ett djupgående opinionsarbete, att få in sin information på redaktionell plats, i riktiga artiklar. Det vittnar alltså dels om de är stressade och dels om att de är rika, säger hon. 

Att pengar som hade kunnat gå till skolverksamheten istället går till dyr marknadsföring kan anses problematiskt. Hur mycket som läggs på marknadsföringen vill Academedias marknadschef Andrej Häggblad ”inte dela externt”, skriver han i ett mejl till Dagens ETC. När vi frågar varför och hänvisar till kommunikationsdirektören Paula Hammerskogs uttalande om att ”transparens är och har alltid varit en del av Academedias DNA”, får vi inget svar. 

Motannonser stoppades

Men det stora problemet handlar enligt Marcus Larsson inte om pengarna som läggs på annonser utan snarare om att Academedia blir en okritiserad maktspelare som kan driva politik via dem. Det får inte alla göra. Föreningen Skiftet ville till exempel få in en annons om att Ulf Kristersson (M) äger en sommarstuga med en styrelsemedlem från Watma education, som en kontring till Academedias annonser, men fick nej från Expressen. 

– Jag tror det behövs en pressetisk diskussion. Det blir allt viktigare med källkritik och att fundera på vem som egentligen är avsändare i en text som klickats fram, säger Marcus Larsson.

Academedia verkar hålla med.

– Ge eleverna de verktyg de behöver för att kunna reflektera och vara källkritiska, säger Paula Hammerskog i en av annons­erna som är förklädd som en artikel.