Breven handlar om två av deras skolkompisar, bröderna Sardor och Tim, som ska utvisas.
Sardor föddes den 12 november 2009 på Karolinska universitetssjukhuset i Solna norr om Stockholm – kort efter att hans föräldrar och då tvåårige storebror Timurbek, eller Tim som han kallas, kommit till Sverige från Samarkand i Uzbekistan. Föräldrarna lärde sig svenska, fick vänner, utbildade sig, köpte bostadsrätt och arbetar i dag som undersköterska respektive snickare. Barnen har gått hela sina liv i svensk skola och kan inte ett ord uzbekiska. Nu ska hela familjen utvisas till ett land där föräldrarna inte har någonting kvar och vars språk barnen inte pratar.
– Även om det är en tragedi för hela vår familj så är det inte omöjligt för oss vuxna att återvända till Uzbekistan i dag, jag tänker på barnen som är rotade här. Att de tvingas att riva upp hela sina liv är så orättvist. Vi brottas med svåra tankar, jag känner varken att jag kan tvinga mina barn att flytta eller att jag kan lämna dem, säger mamman Aziza Akmedjanova till Dagens ETC.
Barnen maktlösa
De formella orsakerna bakom Migrationsverkets besked spelar liten roll för förtvivlan hos barnen och deras klasskamrater. De känner sig maktlösa inför ett beslut som de inte kan påverka och ledsna för att förlora sina kompisar.
–Alla i klassen började gråta när Sardor berättade att de var tvungna att flytta, säger Sardors kompis Munir.
Skolan står nu inför utmaningen att diskutera frågorna med barnen på ett värdigt sätt.
– Vi tar inte ställning till Migrationsverkets beslut utan jobbar med att hantera den uppkomna situationen i skolan och försöker hjälpa barnen att kanalisera ilskan. Det var mängder av frågor som dök upp när beskedet kom här om dagen, säger skolans rektor Angela Svensson.
Efter att Sardor berättat för sin klass övergick den första sorgen snart till kampvilja. Barnen organiserade på egen hand en spontan demonstration på skolgården där de gick i armkrok och skanderade ”Låt barnen stanna!”. Föräldrarna blev engagerade och skapade grupper som på olika sätt visar sitt stöd och försöker hjälpa den utvisade familjen. I dag, fredag, håller föräldrar och barn en manifestation på skolgården.
– Jag visste inte att så många brydde sig om mig och älskade mig så mycket, säger Sardor Gofforov, 9.
– Vi är otroligt tacksamma över det stöd som vi har fått, vi kunde inte ana att så många skulle engagera sig, tillägger pappan Gairat Gofforov.
Att familjen nu måste lämna landet beror på att pappan, Gairat, inte får nytt arbetstillstånd. Detta trots att han har en heltidsanställning som snickare med kollektivavtalsenlig lön. Migrationsverket menar att skälet till att något nytt arbetstillstånd inte kan ges är att familjen i mars förra året fick återreseförbud efter ett avslag på en ansökan om uppehållstillstånd.
Anknytning till Sverige
I beslutet i mars tog Migrationsverket även ställning till barnens uppehållsrätt och frågan om de har sådan anknytning till Sverige att de skulle kunna få rätt att stanna på grund av ”ömmande omständigheter”. Verket skriver att Tim och Sardor visserligen har anpassat sig till svenska förhållanden, eftersom de levt här hela respektive större delen av sina liv, men att det inte har ”framkommit att de i Sverige skapat sig någon form av starkt nätverk utanför familjen. Att pojkarna har vänner och har gått i skolan i Sverige förändrar inte bedömningen.” Det är ett synsätt som varken kompisarna, skolpersonalen eller familjens advokat Katrin Eisen håller med om.
– Jag anser att det finns särskilda skäl som gör att Gairat har rätt till arbetstillstånd eftersom alla krav för detta är uppfyllda. Detta tillsammans med familjens långa vistelsetid här och anpassning väger tyngre än det meddelade återreseförbudet, säger familjens advokat Katrin Eisen.
Enligt henne är återreseförbudet dessutom fattat på felaktiga premisser.
– Återreseförbudet har pappan och de två barnen fått på grund av något som hände när de kom hit för tio år sedan, efter att familjens ärenden hamnade hos polisen på grund av att mamman inte kunde flyga då hon var gravid. Migrationsverket menar att de då höll sig undan och att det skulle kunna ske igen, vilket inte sant. Men framförallt är det fel att grunda återreseförbudet på omständigheter som inträffade år 2009 och 2010, eftersom de aktuella reglerna infördes år 2012, säger hon.
Enligt Utlänningslagen, som reglerar dessa frågor, ska barnens bästa särskilt beaktas. Även Barnkonventionen aktualiseras eftersom Sverige är bundna av den. Katrin Eisen tror att den kommer att tillämpas i betydligt större utsträckning i vårt rättssystem när den blir svensk lag den 1 januari 2020.
– Barnkonventionen ska givetvis spela en stor roll för barnens del i detta ärende. Dock är det min uppfattning att Migrationsverket inte gör någon djupare bedömning gällande den i sina ärenden generellt, säger hon.
Dessa frågor uppmärksammas och diskuteras i dag under manifestationen på skolan.
– Jag får mycket kramar nu, säger Sardor, 9.