I snitt går det 16,8 elever på varje lärare i koncernens 29 grundskolor, visar Dagens ETC:s sammanställning av Skolverkets statistik. Det ska jämföras med 12,1 elever per lärare i kommunala grundskolor och 13,2 i fristående.
Annorlunda uttryckt har Internationella Engelska Skolan 27 procent större klasser än snittet för kommunala skolor – vilket förstås blir mer ekonomiskt.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
”Lärarna får stöd”
Internationella Engelska Skolans vd Ralph Riber menar dock att man inte ska stirra sig blind på lärartätheten. Mycket hänger på hur skolan organiseras.
– I våra skolor får lärarna stöd. Vi har också en läromiljö där fokus kan ligga på undervisning. Genom ordning och reda kan vi ha fulla klasser, säger han.
Ralph Riber påpekar samtidigt att koncernens elever får jämförelsevis höga betyg och goda resultat på de nationella proven.
Men det finns en hake. Skolverkets statistik visar nämligen att Internationella Engelska Skolan avviker rejält när det gäller elevernas socioekonomiska bakgrund.
Hela 71 procent av koncernens elever har föräldrar med eftergymnasial utbildning, jämfört med 53 procent i kommunala skolor och 65 procent i friskolor generellt. I några av Internationella Engelska Skolans grundskolor har över 80 procent av eleverna högutbildade föräldrar. Ingen skola ligger under riksgenomsnittet på 55 procent.
Att friskolor har en större andel elever från studievana hem är välkänt bland forskarna. Likaså att barn till högutbildade föräldrar över lag presterar bättre.
– När en skola uppvisar goda resultat är det till största del beroende på elevselektionen, säger Jonas Vlachos, nationalekonom och skolforskare vid Uppsala Universitet.
Högutbildade föräldrar väljer i högre grad skolor med goda studieresultat och ett ”positivt selekterat elevunderlag” – faktorer som är svåra att skilja åt.
– Samtidigt finns det förstås flera sätt för skolorna att påverka elevunderlaget. Hur man bjuder in, vilka man bjuder in, hur man presenterar skolan och även hur man organiserar sådant som specialundervisning, säger Jonas Vlachos.
Sten Svensson, skolutredare som bland annat skrivit rapporten ”Färre lärare ger vinsten” för det fackliga idéinstitutet Katalys, menar att många bolagsskolor har segregation som affärsidé. För att verksamheten ska fungera trots färre lärare krävs det en stor andel elever med välutbildade föräldrar.
– Den i särklass starkaste faktorn för elevernas resultat är föräldrarnas utbildningsbakgrund, och Internationella Engelska Skolan hela upplägg är att inrikta sig på just denna målgrupp, säger Sten Svensson.
Skolornas engelskspråkiga profil och betoningen på ordning och reda tilltalar en viss typ av föräldrar. Dessutom marknadsför man sig mot högutbildade familjer, menar han.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
”Vi gör inget urval”
Ralph Riber förnekar bestämt att Internationella Engelska Skolan medvetet inriktar sig på en specifik socioekonomisk målgrupp.
– Vi gör inget urval. Vi väljer inte elever, det är föräldrar och elever som väljer oss. Och vi kan inte rå för att alla inte väljer.
Han betonar också att koncernen driver skolor i utsatta områden.
– Vi startade nyligen en skola i Kista med 540 elever från blandade bakgrunder.
Men även på koncernens skolor i Stockholmsförorterna Kista och Skärholmen kommer en majoritet av eleverna från studievana hem, visar Skolverkets statistik.
En förklaring till snedfördelningen är sannolikt kösystemet. Internationella Engelska Skolan har omkring 100 000 elever i kö till sina skolor. Det innebär i praktiken att man som förälder måste ställa sitt barn i kö redan på BB. Och studier som gjorts indikerar att de föräldrar som gör aktiva skolval tidigt tenderar att vara högutbildade.
– Det är ganska uppenbart att ett kösystem ökar den sociala segregationen, säger Jonas Vlachos. Om man vill att friskolorna ska ha ungefär samma elevunderlag som de kommunala skolorna så är det inget bra system.
Internationella Engelska Skolan ger också förtur till befintliga elevers syskon. Något som kan förefalla rimligt, men som tenderar att cementera segregationen.
Jonas Vlachos förordar istället lottning bland de som vill gå i en friskola.
– Det skulle vara mer rättvist och sannolikt minska segregationen, säger han.
